| s-1
| Hemmafrun som förstår sitt värde kan inte skrämmas bort av någon socialistisk skatteskruv. |
| s-2
| Det ligger inte för oss att anfalla, men vi kan resa oss i självförsvar, i försvar för de livsvärden vi vårdar: |
| s-3
| Individens rätt att utvecklas till och få leva som en fri och självståndig människa i enlighet med sina individuella anlag och möjligheter. |
| s-4
| Vi gillar inte samhällstillvända samhällsbrickor, vi vill ha utvecklade människor. |
| s-5
| Det har blivit så att kvinnorna är livlösa. |
| s-6
| Annat var det i bondesamhället. |
| s-7
| Då var det hon som var mest yrkesverksam. |
| s-8
| Hon hade nycklarna. |
| s-9
| Allt det tog dom ifrån oss. |
| s-10
| Undra på att vi blev lite undandragna. |
| s-11
| Nu har kvinnorna ingenting att hävda sig med. |
| s-12
| Industrialiseringen gick ut över kvinnorna. |
| s-13
| När man är hemmafru får man det svårt när man skiljer sig. |
| s-14
| Så länge mamma har hand om barnen kan hon inte välja ... |
| s-15
| Och nu fortsätter dom att bygga hus med 100 små spisar och 100 diskhoar. |
| s-16
| Och 100 kvinnor står varje morgon med sin lilla grötklimp ... |
| s-17
| Jag tror barn som växer upp i kollektiv miljö måste vara bättre anpassade att leva tillsammans än vad vi var. |
| s-18
| Fatta mod, hemmakvinnor! |
| s-19
| Hör av er i olika sammanhang. |
| s-20
| Det gäller er familj - ert hjärta - ja, hela samhället. |
| s-21
| Att överhuvud taget ifrågasätta hemmakvinnans humanitet och ekonomiska bidrag till staten tyder på en kortsiktig girighet hos finansdepartementet som är skrämmande. |
| s-22
| Stabilare kulturer än vår har störtat samman i historien. |
| s-23
| Allt var alltså ganska bra tills vi skilde oss ... |
| s-24
| Jag beslöt att gå på en kurs genom arbetsförmedlingen och tänkte att som kontorist bör man väl få jobb sen ... |
| s-25
| Det var efter jag hade slutat kursen som jag fick lära mig livets hårda sida. |
| s-26
| Jag sökte jobb efter jobb men inte fick jag någon plats. |
| s-27
| Många hemmamammor gör idag i mån av tid stora insatser inom ideella föreningar, t.ex Röda Korset, scouting, bilkåren, kyrkligt församlingsarbete och som sjukhusvärdinnor för att nämna några exempel. |
| s-28
| Verksamheter som ytterst kommer samhället till godo, verksamheter där den mänskliga, varma kontakten aldrig kan ersättas med ett kontantbidrag från socialbyrån, hur nödvändigt det än är. |
| s-29
| Fast mycket kanske beror på en själv. |
| s-30
| Jag har inte orkat engagera mig för facket med familj och allt ... |
| s-31
| Fast om man tjänade 8 kronor i timmen kanske man skulle orka vara glad ... |
| s-32
| Har inte hemkvinnan i själva verket hand om miljonvärden i alla våra hem, som behöver ses till och vårdas - skall allt detta bara slängas? |
| s-33
| Låt våra hemmakvinnor spara miljoner åt staten i form av välskötta barn, välfostrade barn, lugna familjefäder som ska orka med ett mer än förr krävande arbete åt samhället. |
| s-34
| Erik tjänar ungefär 400 kr var fjortonde dag när skatten och hyran är dragen. |
| s-35
| Det drar man på lönen direkt, nämligen. |
| s-36
| Vi måste vända på slantarna. |
| s-37
| Själv är jag gift med en distriktsveterinär och sköter telefonmottagning utan ersättning av staten. |
| s-38
| Så har det varit i alla tider och ingen har fordrat lön för detta nog så betungande arbete ... |
| s-39
| Själv har jag inte en tanke på att gå ut i förvärvslivet så länge barnen är små. |
| s-40
| Jag har ju dessutom en hel del representationsplikter, frivilliga visserligen, men som jag betraktar som viktiga. |
| s-41
| Det är bra att vara hemmafru när karln tjänar så mycket att det räcker till hyra och mat - nog är det det. |
| s-42
| Men någon utbildning var det inte möjlighet till. |
| s-43
| Men kvinnorna blir alltför beroende av karlarna då för att våga säga emot. |
| s-44
| 'Jag har inte rätt att säga något då han försörjer mig', tänker dom. |
| s-45
| När jag började i kiosken fick jag ett helt annat människovärde. |
| s-46
| Den ansvarskännande hemmamamman gör stor samhällsnytta genom att hon fostrar funktionsdugliga, självständigt tänkande individer med känsla för jämlikhet och för vad som är rätt och orätt. |
| s-47
| Ty vilken annan institution i världen kan bättre lära barnen medmänsklighet än en kärleksfull och glatt uppoffrande Mamma? |
| s-48
| Flickorna får göra rätt för pengarna. |
| s-49
| Den kvinnliga arbetskraften utnyttjas maximalt. |
| s-50
| När ackorden sätts, sätts dom så att man inte kan höja lönen ett dugg, fast enligt lagen ska det finnas en tioprocentig möjlighet att höja ackordet. |
| s-51
| Men det går inte här. |
| s-52
| Har tyckt mig vara ambitiös, glad och harmonisk, aldrig haft städhjälp eller motsvarande, fixat det mesta, så att min man fått tillfälle till rekreation under lunchrast och kvällstimmar för nästa dags arbete i den egna firman, tillräckligt krävande för honom. |
| s-53
| Det bör vara en angelägen uppgift för de stora kvinnoorganisationerna ...: skall en i Sverige bosatt kvinna inte längre själv få bestämma sin arbetsplats? |
| s-54
| Jag blir så arg på maken. |
| s-55
| Han säger 'allt ditt är mitt'. |
| s-56
| Och när han kommer hem från jobbet gör han inte ett dugg hemma. |
| s-57
| Då säger jag 'så fan heller är allt mitt ditt' när jag ensam sköter allt hemma. |
| s-58
| Det är för djävligt. |
| s-59
| Men jag måste arbeta för att ekonomin ska gå ihop. |
| s-60
| Nu kan vi låta barnen studera om dom vill. |
| s-61
| Det är ju klart att man får gno hela tiden. |
| s-62
| De andra städerskorna får sparken ibland för att de nekar övertid ... |
| s-63
| I fackets styrelse är det en kvinna med. |
| s-64
| Kvinnorna är inte något vidare aktiva annars. |
| s-65
| Dom vågar i vilket fall som helst inte göra något från fackets sida. |
| s-66
| Vad kommer resultatet på lång sikt att bli av denna familjeplanering? |
| s-67
| Jo, vår nativitet, som redan är lägst i världen, kommer att sjunka ännu mer. |
| s-68
| I framtiden kommer det att bli ännu större brist på arbetskraft och vi måste importera mer utländsk arbetskraft och det kanske bara är bra för ett folk med så kortsiktig familjepolitik är kanske inte värt att överleva. |
| s-69
| Kvinnorna hjälper industrin till stora förtjänster. |
| s-70
| Med sina dåliga löner och låga anspråk. |
| s-71
| Till jul anställer man extrapersonal. |
| s-72
| Det är hemmafruar som inte är beroende av förtjänsten och accepterar det som det är. |
| s-73
| De är farliga. |
| s-74
| Likadant med utlänningarna. |
| s-75
| De är glada över att få komma hit. |
| s-76
| Glada över att ha fått ett jobb. |
| s-77
| De fattar inte hur dåligt det är. |
| s-78
| De fattar inte hur omänskligt det här jobbet är och hur dåligt de tvingas bo. |
| s-79
| Citaten är hämtade ur Svenska Dagbladets debatt 'Hemmafru i skatteskruv' (vänstra spalten, rak stil) och Kajsa Ohrlander: Kvinnor som slavar, Aldus / Bonniers, 13:75 (högra spalten, kursiv stil). |
| s-80
| De reaktionära har många sätt att göra bilden suddig. |
| s-81
| Ett av dom är att analysera problemen fel, dra falska gränser. |
| s-82
| När det gäller kvinnorna brukar man utnyttja en fiktiv motsättning mellan hemmafruar / yrkeskvinnor. |
| s-83
| Som om det inte där, liksom överallt annars, rör sig om klasskillnader. |
| s-84
| I Svenska Dagbladets debatt använde man den falska motsättningen rent politiskt, för att genom en konstruerad lojalitet 'hemmafruar emellan' driva fram en konservativ opinion mot Strängs skatteförslag. |
| s-85
| Men ställer man dom debattinläggen mot Kajsa Ohrlanders intervjuer med arbetarkvinnor i Sverige avslöjas illusionen. |
| s-86
| Det handlar inte om hemmafruar / yrkeskvinnor. |
| s-87
| Det handlar om klasskillnader. |
| s-88
| Det handlar om politik. |
| s-89
| I den ena gruppen finns överprivilegierade hustrur till högavlönade män. |
| s-90
| Kvinnor som talar om - och har - en valfrihet ingen annan grupp i samhället har. |
| s-91
| Därför att de har råd att välja t.ex. mellan att arbeta borta och arbeta hemma, t.ex. mellan att ha barn och ta abort. |
| s-92
| I den andra gruppen finns kvinnor vars valfrihet är mindre än någon annan grupps i samhället. |
| s-93
| Deras val har det ekonomiska systemet redan gjort. |
| s-94
| Dom tvingas bära den dubbelarbetandes alla bördor i ett samhälle, där utbyggnaden av kollektiv barnpassning och hemservice misskötts katastrofalt - bl.a. på grund av de privilegierade hemmafruarnas svek. |
| s-95
| Det handlar om politik. |
| s-96
| Dom privilegierade kvinnorna försvarar naturligtvis sina privilegier. |
| s-97
| Dom 'vårdar miljonvärden', talar för det borgerligt-individualistiska livsmönstret, deltar i det farliga 'ideella arbete' som bara tjänar till att dölja samhällets ekonomiska och sociala orättvisor i en medlidandets och välgörenhetens dimridå. |
| s-98
| Medan arbetarkvinnorna sugs ut i sitt dubbelarbete så att de inte orkar arbeta fackligt och politiskt för att förändra sin egen situation - och på sikt det ekonomiska system som är orsaken till deras situation. |
| s-99
| Det handlar om systemet. |
| s-100
| Hemmafruarna kommer att finnas kvar - och försvaras av de privilegierade hemmafruarna - så länge kapitalismen består. |