| s-1
| Kirurgiprofessorn Jack Adams-Ray halkade för drygt ett år sedan i en trappa i Moskva, skadade senan i knäskålen, fördes i ambulans till ett sjukhus, där vårdpersonalen bara kunde ryska. |
| s-2
| Han upplevde enorma kontaksvårigheter och kom på en världside: att göra en medicinsk bildtolk, som ger kommunikation mellan patient och personal utan att patienten behöver säga ett ord. |
| s-3
| I ambulansen fanns det både läkare och assistent som kunde engelska - det är mer än vi har i Sverige. |
| s-4
| Men med vårdpersonalen på sjukhuset var det värre. |
| s-5
| Hur komma i kontakt med hemmet, med svenska ambassaden? |
| s-6
| Hur få ett bäcken, bli vänd i en annan ställning? |
| s-7
| Professorn kunde bara ett par ryska ord. |
| s-8
| Han försökte med teckenspråk, försökte rita, men han hade C i teckning i skolan. |
| s-9
| Han kom att tänka på en bok med bilder som patienten kan peka i. |
| s-10
| Denna 'medicinska bildtolk' av prof. Adams-Ray med teckningar av Claes Folkeson presenterades på onsdagen av Håkan Ohlssons förlag i Lund. |
| s-11
| Utan ord |
| s-12
| Målsättningen har varit inte bara att skapa ett kommunikationsinstrument mellan patient och vårdpersonal - i och för sig nog så angeläget - utan det viktigaste och svåraste har varit att 'Medicinsk bildtolk' också skall fungera som hjälpmedel för läkaren att klarlägga sjukdomsbilden utan att patienten behöver säga ett ord. |
| s-13
| Tecknade symbolbilder ger ett instrument som helt ersätter det talade ordet. |
| s-14
| En patient kommer in med symtom på hjärtsjukdom. |
| s-15
| Patienten pekar på en bildserie hur han upplever sina sjukdomssymtom. |
| s-16
| Hur pass ont har han i huvudet? |
| s-17
| Det kan vara svårt för folk med normala uttrycksmöjligheter att berätta. |
| s-18
| 'Medicinsk bildtolk' gör det i en kort bildsvit på ett klarläggande sätt. |
| s-19
| Stjärnor, som ofta används på samma sätt i internationella serier, anger smärta. |
| s-20
| Många stjärnor = stor smärta. |
| s-21
| En stjärna = liten smärta. |
| s-22
| I 'Medicinsk bildtolk' finns åtta ord, kapitelrubriker: |
| s-23
| Patienten önskar. |
| s-24
| Doktorn frågar. |
| s-25
| Sjuksystern säger. |
| s-26
| Patienten säger. |
| s-27
| De är översatta till över 20 språk, svahili, arabiska, hebreiska, japanska, kinesiska etc. |
| s-28
| För bildtolkens användning i Skandinavien utnyttjas f.n. sju språk, valda med hänsyn till frekvens av utlänningar i vårt land. |
| s-29
| Tester av olika slag har genomförts under det dryga år som arbetet på bildtolken pågått. |
| s-30
| Goda resultat har vunnits med t.ex. helt finsktalande patienter vid Lunds lasarett. |
| s-31
| Präst eller penna |
| s-32
| Den röda, första delen tycks ha varit lättast. |
| s-33
| Man pekar på en penna, när man vill ha en penna, på en präst när man vill träffa en präst. |
| s-34
| Det finns olika sorters präster att peka på. |
| s-35
| Det finns bilder för att man vill bli vänd på höger sida, vill ha glasögon, löständer, pipa etc eller att man vill bli tvättad i håret. |
| s-36
| I den gula delen säger syster saker, att patienten skall få kateter, röntgen eller bad. |
| s-37
| Det går också bra. |
| s-38
| Men i den gröna delen blir det svårare. |
| s-39
| Där är det doktorn som frågar t.ex. hur ont det gör. |
| s-40
| En stjärnsmäll. |
| s-41
| Liten smäll med liten hammare och en stjärna. |
| s-42
| Det blir strax svårare om man skall bildbeskriva hur värken först började vid naveln och sedan spred sig ner mot ljumsktrakten. |
| s-43
| Det kan vara ett ganska säkert tecken på blindtarmsinflammation. |
| s-44
| Urin- och ögonfärg |
| s-45
| Kissar man ljusgul, röd eller porterfärgad urin? |
| s-46
| Det går att bildbeskriva. |
| s-47
| Svårare är att klargöra om man tidigare varit gul i ögonen, haft gulsot eller om man tidigare gått på vissa mediciner. |
| s-48
| Kissar man mest när solen eller månen är uppe? |
| s-49
| Får man ont i magen strax efter man har ätit eller tre - fyra timmar senare, det går också hyggligt att förstå. |
| s-50
| Fastän man får förstås visa olika maträtter i olika delar av världen. |
| s-51
| Medicinsk bildtolk är första försöket, och trots åtskilliga prov på patienter som inte kan något i Sverige begripligt ord kommer nya upplagor säkert att rymma ännu mera geniala bilduppslag. |
| s-52
| Dövstumma |
| s-53
| Det är inte bara mängden av utländsk arbetskraft och den expanderande turismen som skapar språksvårigheter i den medicinska vården. |
| s-54
| Patienter som inte kan tala utgör en ganska stor grupp, t.ex. dövstumma, respiratorbundna patienter eller de som inte kan tala till följd av olika kirurgiska ingrepp. |
| s-55
| Tolkar är dyra och svåra att anskaffa. |
| s-56
| 'Medicinsk bildtolk' vill kapa sjukvårdskostnaderna. |
| s-57
| Korrekt diagnos förkortar vårdtiden för utlänningar här och för svenskar utomlands. |
| s-58
| Främst löser den nya iden en angelägen humanitär uppgift. |
| s-59
| Den ensamme och sjuke kan meddela sig. |
| s-60
| För säkerhets skull ger SvD här en tolk till bildtolken. |
| s-61
| Vill man ha besök av en präst pekar man på bilden t.v. - men man bör förstås tillhöra någon av de fyra representerade kyrkorna. |
| s-62
| Smärta beskrivs genom att man pekar på en av bilderna - stor yxa och många stjärnor = stark smärta. |
| s-63
| Patienten på bilden längst t.h. vill bli vänd och sova på rygg i stället. |