| s-1
| Halten av bisulfit i industriskalad potatis har sjunkit. |
| s-2
| Man bjuder med stolthet ut potatis med 0,02 procent bisulfit i okokt produkt. |
| s-3
| Livsmedelsstadgan tillåter 0,08. |
| s-4
| Det anses nu fullt möjligt att få ner bisulfitprocenten till 0 - före kokningen. |
| s-5
| Och i Värmland levererar ett skalningsföretag potatisen doppad i askorbinsyra i stället. |
| s-6
| Detta är, delvis, effekter av en debatt som förts om den industriskalade potatisens eventuella skadlighet. |
| s-7
| En debatt så het att röstläget blev högt vid en konfrontation på onsdagen mellan tre av stridens intressenter. |
| s-8
| De tre var: skalningsindustrin, representerad av storföretaget Ollo-Food i Avesta, potatisodlingens högsta instans docent Birger Svensson, Lantbrukshögskolan, och 'väckarklockan 'Björn Gillberg. |
| s-9
| Kärnfrågan vid mötet löd: |
| s-10
| Skall vi fortsätta att äta industriskalad potatis så länge det är osäkert om de små mängder bisulfit vi därmed får i oss kan vålla genetiska skador (cancerfara)? |
| s-11
| - Nej, anser Björn Gillberg vid Lantbrukshögskolans mikrobiologiska institution. |
| s-12
| Hellre fälla än fria under utredningstiden. |
| s-13
| - Ja, anser Birger Svensson vid institutionen för växtodling. |
| s-14
| Att hålla kvar och helst öka mängden potatis i folkkosten är så viktigt att det är orätt att motverka det på grund av de försvinnande små mängder vi kan få i oss av en sedan mansåldrar beprövad livsmedelstillsats. |
| s-15
| Om branschen - försäljningsdirektör Bertil Schmidt vid Ollo-Food - kan sägas att den är oroad och vill ha klart besked. |
| s-16
| Skall vi klappa igen och börja göra köttbullar i stället? |
| s-17
| Har det inte tjänat något till att investera miljoner för att komma på toppen av hygien, teknik och miljövänlig avfallshantering? |
| s-18
| Myndigheterna - Folkhälsan, kommerskollegium - visar ju grönt ljus för vår bisulfitbehandlade potatis. |
| s-19
| Skall vi inte våga lita på myndigheterna i Sverige? |
| s-20
| Myndigheterna är alltså oskyldiga till det köp- och ätmotstånd som skalningsindustrin i höst fått känna på. |
| s-21
| Betyder det att alltihop är fil lic Björn Gillbergs 'fel'? |
| s-22
| Nej, både direktör Schmidt och docent Svensson medger att det ofta finns goda skäl att vägra äta den fabriksskalade potatisen, som utgör 40000 ton av en årlig svensk potatisskörd på totalt 570000 ton. |
| s-23
| Många företag levererar en tvivelaktig vara. |
| s-24
| Råvaran måste fylla mycket höga krav. |
| s-25
| Inget företag klarar att hålla en helt jämn kvalitet. |
| s-26
| Kylningsresurserna räcker ofta inte till, varken hos skalaren, i bilarna eller i mottagande storkök. |
| s-27
| 'Måndagspotatis' |
| s-28
| Vid fullgod lagring i 4 plusgrader klarar sig skalad potatis bra i tio dygn, anser Ollo-Food. |
| s-29
| Men Folkhälsan har funnit att C-vitaminhalten sjunker kraftigt efter tre dygn. |
| s-30
| Dessförinnan är den väl så hög i industriskalad som i skalkokt potatis. |
| s-31
| Hinnan av bisulfitlösning bromsar c-vitaminförlusten vid kokning lika bra som det naturliga skalet. |
| s-32
| Men hinnan är oaptitlig, konsistensen ofta sorglig. |
| s-33
| På sjukhusen klagas särskilt högt över måndagspotatisen, som aldrig är skalad senare än torsdag. |
| s-34
| Ingen återvändo |
| s-35
| Varför kan vi inte gå tillbaka till den potatis vi åt för trettio år sen? |
| s-36
| Då skalade storköken var för sig med karborundum (slipskivor) plus efterputs. |
| s-37
| Det kräver mera arbetskraft i köket. |
| s-38
| Och numera ser man surt på avloppsvattnet från apparaterna. |
| s-39
| Det innebär belastning på reningsverken och ett slöseri med värdefull organisk substans. |
| s-40
| Den stora skalningsindustrin tar vara på de substanserna. |
| s-41
| Servera potatisen med skal på går inte överallt. |
| s-42
| Inte på sjukhus. |
| s-43
| Förr kokade sjukhusköken med skal på och avdelningspersonalen skalade åt patienterna. |
| s-44
| I dagens arbetskraftssituation är det otänkbart. |
| s-45
| Restaurangerna har i höst erbjudit alternativet skalpotatis på försök men utan framgång. |
| s-46
| En hel del kunde de tre parterna enas om i potatis-bisulfitsammanhanget: |
| s-47
| Även potatis kokt med skalen på kan ha otrevlig bismak. |
| s-48
| Raps som fjolårsgröda är en bov, bekämpningsmedel som stannat kvar i jorden är en annan. |
| s-49
| Flytgödsel från fläskfabrikerna är starkt misstänkt för att ge dålig smak. |
| s-50
| Och rötslam i potatislanden borde förbjudas, anser docent Svensson. |
| s-51
| Bisulfiten och de farhågor den väcker är inte begränsade till potatis. |
| s-52
| Det är minst lika angeläget att få bort den från juicer, läsk och torkad frukt. |
| s-53
| Dryckerna kokas ju aldrig. |
| s-54
| Det är bara en mindre del av dessa produkter som innehåller bisulfit - men vilka vet inte konsumenten. |
| s-55
| Deklarationstvång saknas. |
| s-56
| Samhällsansvaret |
| s-57
| På andra punkter gick de två forskarnas uppfattning stick i stäv. |
| s-58
| Mest när det gällde frågan: |
| s-59
| Skall vetenskapsmannen känna sitt samhällsansvar så att han inte slår offentligt larm när han vet att oskyldiga (här skalningsindustrins anställda) kommer att drabbas? |
| s-60
| Han skall avstå, ansåg Birger Svensson. |
| s-61
| Myndigheter kan bearbetas utan att man skärrar upp allmänheten med olyckliga bieffekter. |
| s-62
| Björn Gillberg å sin sida hade exempel på hur välgrundade varningsskrivelser (om cyklamat, kvicksilver) i åratal fått ligga obeaktade av myndigheterna. |
| s-63
| Ända tills någon slagit på stora trumman i massmedia och 'skärrat upp' en opinion. |
| s-64
| Som nu skett med den fabriksskalade potatisen. |
| s-65
| Björn Gillberg, ärftlighetsforskare |
| s-66
| Birger Svensson, växtodlare |