Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-3774

Könsroller

s-2

sv-ud-train-3775

Kön heter på latin sexus.

s-3

sv-ud-train-3776

Sexuella frågor är frågor som hör samman med att människorna föds till olika kön, till man eller kvinna.

s-4

sv-ud-train-3777

Den sexuella driften, könsdriften, driver man och kvinna tillsammans i samspel och motsatsspel.

s-5

sv-ud-train-3778

I detta spel spelar de skilda roller, könsroller.

s-6

sv-ud-train-3779

En mindre del av könsrollen är oföränderlig, den som direkt hör samman med olikartad kropp, i första hand olikartade könsorgan.

s-7

sv-ud-train-3780

Men med könsroll avser man inte bara de delar av spelet mellan man och kvinna som är direkt beroende av kroppsliga olikheter utan också de skilda roller män och kvinnor spelar i mänsklig samlevnad över huvud, i familj och i samhälle.

s-8

sv-ud-train-3781

Det mesta i dessa roller är miljöbestämt.

s-9

sv-ud-train-3782

Olika kulturtraditioner kan tilldela män och kvinnor mycket olika roller.

s-10

sv-ud-train-3783

Ibland tilldelas exempelvis kvinnorna de kroppsligt tyngsta arbetena, ibland tilldelas dessa männen.

s-11

sv-ud-train-3784

Könsrollerna är ett i Sverige för närvarande livligt diskuterat ämne.

s-12

sv-ud-train-3785

Orsaken är att vi lever i en brytningstid, då levnadsmönster med bestämda roller för man och kvinna håller på att förändras.

s-13

sv-ud-train-3786

För inte länge sedan var det normalt, att flickor och pojkar gick i olika skolor och fick olika utbildning.

s-14

sv-ud-train-3787

Nu går de i samma skolor och erbjuds samma utbildning.

s-15

sv-ud-train-3788

Betyder det att män och kvinnor fått samma roller att spela?

s-16

sv-ud-train-3789

Betyder likaberättigande att olikheterna i könsrollerna skall försvinna?

s-17

sv-ud-train-3790

Bör män och kvinnor i familjelivet dela uppgifterna lika, så att inte som hittills männen får huvudansvaret för försörjningen, kvinnorna huvudansvaret för hushåll och barn?

s-18

sv-ud-train-3791

Trots yttre likaberättigande anser många det fortfarande självklart, att det i första hand är kvinnornas uppgift att t.ex. laga mat och sy och att därför skolan har till uppgift att se till att flickorna får lära sig det.

s-19

sv-ud-train-3792

Andra frågar, varför sådana uppgifter skall höra till könsrollen, och menar, att pojkar har lika stor anledning som flickor att utbildas i textilslöjd och hemkunskap.

s-20

sv-ud-train-3793

Av hävd har många vårdyrken kommit att betraktas som typiskt kvinnliga.

s-21

sv-ud-train-3794

Att män utbildar sig till 'sjuksköterskor' är fortfarande ganska ovanligt.

s-22

sv-ud-train-3795

Är frågorna om könsroller etiska frågor eller konventionsfrågor (jfr s. 274)?

s-23

sv-ud-train-3796

Är det fråga om rätt och orätt, när man diskuterar, hur uppgifterna i familj och samhälle ska fördelas på könen, om över huvud taget fördelningen ska ta hänsyn till kön?

s-24

sv-ud-train-3797

I stor utsträckning tycks frågorna röra konventioner, röra vad som är lämpligt mer än vad som är rätt.

s-25

sv-ud-train-3798

Men frågan om etiskt rätt och orätt kan komma in, om det t.ex. blir så att den roll som tilldelas kvinnan innebär att hon inte får samma möjlighet som mannen att växa, att ställa sin förmåga till andras tjänst, att förverkliga sina möjligheter.

s-26

sv-ud-train-3799

Då blir det fråga om mänskliga rättigheter (jfr s. 264).

s-27

sv-ud-train-3800

Familjen

s-28

sv-ud-train-3801

Att man och kvinna ingår äktenskap och bildar familj har alltid ansetts och anses av de flesta alltjämt som en normal och riktig form för samliv mellan könen.

s-29

sv-ud-train-3802

Men familjen har i olika kulturmiljöer haft mycket olika utformning.

s-30

sv-ud-train-3803

I Bibeln omtalas, att det i det gamla Israel inte var ovanligt att en man hade flera hustrur.

s-31

sv-ud-train-3804

En sådan familjeform kallas polygyni.

s-32

sv-ud-train-3805

Den kan innebära en ekonomisk fördel för mannen: han försäkrar sig om riklig arbetskraft.

s-33

sv-ud-train-3806

Men den kan också innebära en ekonomisk börda för honom: han har svårt att försörja flera hustrur.

s-34

sv-ud-train-3807

Vanlig är polygamin i våra dagar i islamiska länder och hos afrikanska stammar.

s-35

sv-ud-train-3808

Men industrialiseringen, som tränger fram även där, medför att polygami blir mera kostsam än lönsam.

s-36

sv-ud-train-3809

Att ha flera hustrur blir en lyx för de rika.

s-37

sv-ud-train-3810

En etisk fråga i detta sammanhang är, om polygami innebär att kvinnan får lägre människovärde än mannen: det går flera kvinnor på en man.

s-38

sv-ud-train-3811

Man kan också fråga, om det i ett polygamt förhållande är möjligt för mannen att ge sina hustrur samma omsorg, samma hänsyn, samma kärlek.

s-39

sv-ud-train-3812

Polygamin bygger på en patriarkalisk uppfattning: mannen (pater = fader) står i centrum.

s-40

sv-ud-train-3813

Att en kvinna har flera äkta män (polyandri) är ovanligt.

s-41

sv-ud-train-3814

Polygyni och polyandri är olika former av polygami.

s-42

sv-ud-train-3815

Vanligare är emellertid monogami: en man och en kvinna hör samman.

s-43

sv-ud-train-3816

Medan i Gamla testamentet polygami accepteras, är i Nya testamentet monogami den enda godtagbara familjeformen.

s-44

sv-ud-train-3817

Att en man och en kvinna tillsammans skall bli 'ett kött' och att denna gemenskap utesluter samtidiga band med andra har varit den kristna kyrkans syn på äktenskap och familj genom tiderna.

s-45

sv-ud-train-3818

Både etiska och ekonomiska skäl gör, att monogami är den vanligaste familjeformen även utanför den kristna traditionen.

s-46

sv-ud-train-3819

Den monogama familjeformen medför dock många problem, som gör att dess värde ifrågasätts.

s-47

sv-ud-train-3820

Att skilsmässor är vanliga visar, att enheten mellan dem som ingått äktenskap är svår att bevara.

s-48

sv-ud-train-3821

En annan svårighet är att många inte finner någon partner.

s-49

sv-ud-train-3822

Gör monogami det svårare för dem som inte får tillfälle att leva i ett ordnat monogamt äktenskap att finna meningsfulla roller?

s-50

sv-ud-train-3823

I Bibeln tar både Jesus och Paulus upp de ogiftas problem.

s-51

sv-ud-train-3824

I nutida svensk debatt hävdar somliga, att man borde ersätta det monogama äktenskapet med någon form av gruppliv mellan män och kvinnor, varigenom inga behövde bli ensamma.

s-52

sv-ud-train-3825

Mot detta invänds, att även om gruppäktenskap skulle lösa vissa problem, skulle andra problem skapas, då inte längre en man och en kvinna kunde göra anspråk på att få rå om varandra.

s-53

sv-ud-train-3826

Många av det monogama äktenskapets nuvarande svårigheter beror på ändrade samhälls- och försörjningsförhållanden.

s-54

sv-ud-train-3827

I äldre tiders samhälle var det mycket som höll samman familjen: man skötte gårdens arbete tillsammans, man hade gemensam fritid, man gick tillsammans i kyrkan.

s-55

sv-ud-train-3828

Familjen var i regel också stor, inte bara genom att föräldrar gärna ville ha många barn för att få hjälp till gårdens sysslor utan också genom att äldre generationer, kanske också ogifta syskon, stannade kvar på gården.

s-56

sv-ud-train-3829

Denna grupp människor bildade en 'storfamilj', en företeelse som fortfarande är vanlig i jordbrukssamhällen t.ex. i Asien och Afrika.

s-57

sv-ud-train-3830

I det industrialiserade samhället utförs försörjningsarbetet inte i hemmet och inte i gemenskap mellan familjens medlemmar.

s-58

sv-ud-train-3831

Där har också den enskildes läggning och intressen kommit att värderas mera, vilket ofta medför att familjens medlemmar splittras också i fråga om nöjen och i fråga om religiöst engagemang.

s-59

sv-ud-train-3832

Hemmen har alltmer blivit platser, där man kanske bara sover.

s-60

sv-ud-train-3833

Samtidigt upplever dock de flesta ett starkt behov av att höra ihop med sin familj, varvid man försöker att använda fritiden för gemensamt familjeliv: framför TV, i bilen, i sommarstugan etc.

s-61

sv-ud-train-3834

Föräktenskapliga förbindelser

s-62

sv-ud-train-3835

Man kan som ovan nämnts hävda, att det främst är de ömsesidiga känslorna som håller man och kvinna samman i äktenskap.

s-63

sv-ud-train-3836

Andra hävdar att den yttre formen, den officiella vigseln, är det som främst binder samman dem.

s-64

sv-ud-train-3837

En tredje faktor som hör till äktenskapet är den kroppsliga samlevnaden.

s-65

sv-ud-train-3838

Det finns de som menar, att där kroppsligt samliv förekommer finns äktenskap men där det har upphört, har också äktenskapet upphört.

s-66

sv-ud-train-3839

I en gången tids svenska bondesamhälle var det en livsnödvändighet, att barn föddes som kunde överta gården och försörja föräldrarna på deras ålderdom.

s-67

sv-ud-train-3840

Äktenskapet började då med att en man och en kvinna sökte skaffa barn till världen.

s-68

sv-ud-train-3841

Vigseln blev en bekräftelse på att äktenskapet redan påbörjats.

s-69

sv-ud-train-3842

Avgörande var trolovningen: att en man och en kvinna kom överens om att bilda familj.

s-70

sv-ud-train-3843

Fastän äktenskap av samhället bekräftas först med vigseln, räknar svensk lag alltjämt trolovningsbarn som rätta arvingar.

s-71

sv-ud-train-3844

Sexuellt samliv har emellertid till syfte inte endast att ge upphov till barn.

s-72

sv-ud-train-3845

Det är också i sig själv uttryck för djup samhörighet mellan en man och en kvinna.

s-73

sv-ud-train-3846

Det innebär vidare njutning för den enskilde.

s-74

sv-ud-train-3847

Möjligheten att få del av denna njutning har i vår tid ökats genom preventivmedelsteknik.

s-75

sv-ud-train-3848

Även om det inte existerar preventivmedel, som absolut kan garantera, att ett samlag inte ger upphov till barn, kan man dock göra tillkomsten av barn högst osannolik.

s-76

sv-ud-train-3849

Därmed kommer frågan, om sexuellt samliv utanför äktenskapet är etiskt rätt eller inte, i ett nytt läge.

s-77

sv-ud-train-3850

I nutiden bryter sig åsikterna i hög grad på denna punkt.

s-78

sv-ud-train-3851

Det finns de som anser att allt sexuellt samliv utanför äktenskapet är etiskt orätt.

s-79

sv-ud-train-3852

Det finns också de som anser, att inga andra etiska regler bör gälla för det sexuella samlivet än för annat mänskligt umgänge: man äter tillsammans, man pratar tillsammans, man arbetar tillsammans med olika människor.

s-80

sv-ud-train-3853

Då hindrar ingenting att man också ligger tillsammans.

s-81

sv-ud-train-3854

De gör alltså ingen klar skillnad mellan att tillfredsställa sexualdriften och att tillfredsställa andra behov.

s-82

sv-ud-train-3855

En mellanståndpunkt är, att det är etiskt riktigt att begränsa sexuell samlevnad till ett förhållande men att detta förhållande inte behöver vara stadfäst genom vigsel.

s-83

sv-ud-train-3856

Ett argument för denna ståndpunkt är att samhällsutvecklingen medfört, att äktenskap ingås först långt efter det att pojkar och flickor blivit sexuellt mogna.

s-84

sv-ud-train-3857

I det nuvarande samhället krävs lång utbildning för de flesta yrken.

s-85

sv-ud-train-3858

Skall en familj kunna försörja sig genom yrkesverksamhet, måste äktenskapet vänta, kanske till 25-30-årsåldern .

s-86

sv-ud-train-3859

Skall sexualdriften undertryckas under alla åren från könsmognaden i 15-årsåldern fram till äktenskapsåldern?

s-87

sv-ud-train-3860

Tre möjligheter tycks föreligga: 1) avhållsamhet fram till äktenskapet, 2) sexuellt samliv före äktenskapet, 3) äktenskap redan under utbildningstiden.

s-88

sv-ud-train-3861

Alla tre möjligheterna praktiseras, alla medför de också svårigheter.