Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-3460

De två amerikanska sociologerna Parsons och Bales menar att rollsystemet i (den västerländska) familjen kan analyseras efter två dimensioner.

s-2

sv-ud-train-3461

Den ena dimensionen är auktoritet eller makt; se figuren nedan.

s-3

sv-ud-train-3462

Vi ser att fadern har högre auktoritet än modern.

s-4

sv-ud-train-3463

Av barnen, som är underlägsna föräldrarna i makt, har sonen större auktoritet än dottern.

s-5

sv-ud-train-3464

Den andra dimensionen rör funktioner som familjens medlemmar fyller.

s-6

sv-ud-train-3465

Dessa funktioner delas vanligen upp i instrumentella och expressiva.

s-7

sv-ud-train-3466

Den som fyller en instrumentell funktion kallas ibland för sakledare.

s-8

sv-ud-train-3467

Enligt Parsons och Bales är det fadern som har sakledaruppgifter.

s-9

sv-ud-train-3468

Han representerar familjen utåt, han bestämmer om den materiella försörjningen, han upprätthåller ordning, bestraffar och belönar.

s-10

sv-ud-train-3469

Den expressiva funktionen utövas huvudsakligen av modern.

s-11

sv-ud-train-3470

Det är hon som svarar för de inre relationerna mellan familjemedlemmarna.

s-12

sv-ud-train-3471

Hon tillgodoser medlemmarnas emotionella behov, hon vårdar dem, hon medlar mellan dem osv.

s-13

sv-ud-train-3472

Se figuren, som också visar barnens placering efter denna andra dimension.

s-14

sv-ud-train-3473

Auktoritetssystemet i stockholmsfamiljer

s-15

sv-ud-train-3474

Hur auktoriteten upplevs i stockholmsfamiljer kan vi läsa om i Gustav Jonssons och Anna-Lisa Kälvestens undersökning '222 stockholmspojkar' (Uppsala 1964).

s-16

sv-ud-train-3475

I intervjuer fick föräldrarna till dessa pojkar svara på frågan'

s-17

sv-ud-train-3476

Vems ord väger tyngst, Ert eller Er makes / makas om Ni är av olika mening om en sak?'

s-18

sv-ud-train-3477

Här är svaren i procent:

s-19

sv-ud-train-3478

Svarsfrekvenserna bestyrker i någon mån Parsons och Bales' antagande.

s-20

sv-ud-train-3479

Båda könen anser att manlig dominans är vanligare än kvinnlig.

s-21

sv-ud-train-3480

Också pojkarna fick uttala sig om dominansmönstret.

s-22

sv-ud-train-3481

Man bad dem att fullborda en sats som började så här:

s-23

sv-ud-train-3482

'Den som bestämmer mest hemma hos oss ...'

s-24

sv-ud-train-3483

Svaren återges nedan.

s-25

sv-ud-train-3484

Uppställningen visar att pojkarna oftare än föräldrarna tilldelar fadern makten.

s-26

sv-ud-train-3485

Det är inte klart varför det förhåller sig så.

s-27

sv-ud-train-3486

Det skulle för övrigt vara intressant att veta hur flickorna ser på maktförhållandet.

s-28

sv-ud-train-3487

Vi har sett att Jonsson / Kälvestens undersökning i viss mån stöder Parsons och Bales.

s-29

sv-ud-train-3488

Deras teoretiska schema har dock kritiserats som alltför grovt och abstrakt.

s-30

sv-ud-train-3489

I praktiken, har man invänt, varierar olika familjer kraftigt sinsemellan när det gäller fördelningen av roller.

s-31

sv-ud-train-3490

Den hårt rollbundna familjen är dessutom på avskrivning.

s-32

sv-ud-train-3491

En känd amerikansk familjesociolog, E. W. Burgess, talar om den nya familjen som kamratfamiljen (companionship family).

s-33

sv-ud-train-3492

I denna, säger han, fördelas rollerna ganska fritt och efter vad som passar båda parterna.

s-34

sv-ud-train-3493

Den av makarna som bäst behärskar ett visst område dominerar där.

s-35

sv-ud-train-3494

Vidare är det inte yttre band som håller samman familjen utan medlemmarnas känslor för varandra.

s-36

sv-ud-train-3495

Också barnens ställning är förändrad.

s-37

sv-ud-train-3496

De är inte längre undersåtar.

s-38

sv-ud-train-3497

I den nya familjen har de avancerat till delägare.

s-39

sv-ud-train-3498

Några typer av stockholmsfamiljer

s-40

sv-ud-train-3499

Burgess har betecknats som optimist: han målar en för ljus bild av verklighetens familjer.

s-41

sv-ud-train-3500

Jonsson / Kälvesten har försökt att klassificera sina stockholmsfamiljer i olika grupper.

s-42

sv-ud-train-3501

Vi ser med författarnas hjälp på de tre vanligaste typerna:

s-43

sv-ud-train-3502

Den traditionella bondefamiljen inflyttad i en stadsvåning

s-44

sv-ud-train-3503

Detta är enligt Jonsson / Kälvesten den familjetyp som med små variationer tycks dominera inom arbetarklassen.

s-45

sv-ud-train-3504

Så här beskriver de familjens verklighet:

s-46

sv-ud-train-3505

'Far fyller en roll som en kugge i den stora stadens arbetsliv, en liten oansenlig anonym roll som lika bra skulle kunna fyllas av någon annan.

s-47

sv-ud-train-3506

(Hur skulle det kunna vara annorlunda, när man kommit som ung man till Stockholm från Norrland eller Småland och inget annat kan än hugga skog och hjälpa till i lantbruk?).

s-48

sv-ud-train-3507

Mor är vanligen enbart hemmafru, kanske hon tagit en städning eller några timmars avbytning i närmaste mjölkaffär för att få litet klädpengar och komma ut litet.

s-49

sv-ud-train-3508

Ingen av familjen lever med sitt hjärta i storstaden, de vistas där men brukar den inte ...

s-50

sv-ud-train-3509

De lever som deras egna föräldrar gjorde, skilsmässor och sådant är inte något för dem.

s-51

sv-ud-train-3510

Att far är den som bör fälla det avgörande ordet, tycker båda ... fastän de ibland erkänner att det kanske inte är så helt med den ordningen just i deras hem.

s-52

sv-ud-train-3511

Fadern är ju inte så mycket hemma.

s-53

sv-ud-train-3512

Det blir så att mamma måste ta befälet över barnen i den dagliga lunken mer än i bondehemmen.'

s-54

sv-ud-train-3513

(222 stockholmspojkar, s. 303.)

s-55

sv-ud-train-3514

Direktörernas familjetyp

s-56

sv-ud-train-3515

Denna familjetyp förekommer i socialgrupp 1.

s-57

sv-ud-train-3516

Rollfördelningen mellan man och hustru är mycket tydlig.

s-58

sv-ud-train-3517

'Familjefäderna är effektiva och ytterst upptagna män.

s-59

sv-ud-train-3518

Hustrurna är värdinnor i stora vackra hem, ibland dessutom hårt arbetande hemslavinnor eftersom hemhjälp tryter.

s-60

sv-ud-train-3519

Männen i deras familjer säger att de är belåtna med sitt arbete men får för litet tid över från arbetet, bl.a. för familjen.

s-61

sv-ud-train-3520

Att de skall ha sina fruar hemma är självklart - någon gång har de direkt satt sig emot att hustrun gett sig ut i arbetslivet.

s-62

sv-ud-train-3521

De flesta av fruarna har nog inte gjort allvarligt menade försök.

s-63

sv-ud-train-3522

Men de talar längtansfullt om att de skulle vilja ha ett 'riktigt yrke'.'

s-64

sv-ud-train-3523

(222 stockholmspojkar, s. 305.)

s-65

sv-ud-train-3524

Kamratfamiljen

s-66

sv-ud-train-3525

Det är den familjetyp som kommer i närheten av Burgess' 'companionship family'.

s-67

sv-ud-train-3526

Jonsson / Kälvesten hittar den i alla tre socialgrupperna.

s-68

sv-ud-train-3527

Numerärt omfattar den hälften av det undersökta materialet.

s-69

sv-ud-train-3528

Här är några exempel:

s-70

sv-ud-train-3529

'I socialgrupp 1 har vi träffat ämbetsmannen med heltidsarbetande hustru i något lägre lönegrad, men båda välbeställda kvalificerade yrkesmänniskor.

s-71

sv-ud-train-3530

Det hade inte alltid varit något idealäktenskap.

s-72

sv-ud-train-3531

Han hade haft dålig mage - av nervösa orsaker säger de båda.

s-73

sv-ud-train-3532

Ett av de tre barnen hade trasslat med både sömn och mat och tvingat mamman att ta sig helt ledigt ett år längre än beräknat.

s-74

sv-ud-train-3533

Hemhjälpernas kvalitet hade förstås växlat.

s-75

sv-ud-train-3534

Det hela har varit ett puzzel.

s-76

sv-ud-train-3535

Men nu tycker de att alla familjemedlemmarna har sitt värsta bakom sig.

s-77

sv-ud-train-3536

Nu är barnen halvvuxna och man har ingen hemhjälp.

s-78

sv-ud-train-3537

Alla hjälps åt ...

s-79

sv-ud-train-3538

Som ett exempel från medelklassen kan vi ta köpmansfamiljen, där båda arbetar i ett eget blomstrande företag.

s-80

sv-ud-train-3539

Hon går ifrån kontoret litet tidigare ibland för att sköta hushållet.

s-81

sv-ud-train-3540

De två barnen i läroverksåldern sköter bestämda uppgifter.

s-82

sv-ud-train-3541

Pappan är den ständige lille hemförbättraren med hammare och målarpensel.

s-83

sv-ud-train-3542

Diska är ju inte lika roligt, det förstår frun så väl.

s-84

sv-ud-train-3543

Men nog är deras livsform kamratlig.

s-85

sv-ud-train-3544

Modernare än så har vi just inte idag.

s-86

sv-ud-train-3545

Arbetarfamiljerna av kamratskapstyp lutar ibland en liten smula över åt modersdominans (också i de välintegrerade).'

s-87

sv-ud-train-3546

(222 stockholmspojkar, s. 306-307 .)

s-88

sv-ud-train-3547

Rollfördelningen

s-89

sv-ud-train-3548

Hur mycket mannen hjälper till i hushållet beror på i vilken utsträckning hustrun förvärvsarbetar utanför hemmet.

s-90

sv-ud-train-3549

Data finns från en undersökning utförd år 1957 av professor Carin Boalt.

s-91

sv-ud-train-3550

(1000 husmödrar om hemarbetet, Konsumentinstitutet meddelar, 1961:9.)

s-92

sv-ud-train-3551

Mannens vanligaste insats gäller skoborstning (förmodligen är det de egna skorna).

s-93

sv-ud-train-3552

I 58 procent av hushållen hjälper han till med detta.

s-94

sv-ud-train-3553

Några av de mer väsentliga bidragen redovisas i tabellen.

s-95

sv-ud-train-3554

Mannens hjälp är som synes störst, när hustrun på heltid förvärvsarbetar utanför hemmet.

s-96

sv-ud-train-3555

De tre största hjälpinsatserna gäller då diskning (33 %), barnskötsel (23 %) och storstädning (23 %).

s-97

sv-ud-train-3556

Det är dock långt ifrån fråga om någon jämlik fördelning.

s-98

sv-ud-train-3557

Carin Boalts undersökning är nu ett tiotal år gammal.

s-99

sv-ud-train-3558

Man får anta att det numera och speciellt i de yngre familjerna råder en något mer likformig arbetsfördelning.