Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-3215

Gruppmedlemmarna har förväntningar på varandra

s-2

sv-ud-train-3216

I varje grupp intar varje individ en särskild position, han har en viss status.

s-3

sv-ud-train-3217

Status, eg tillstånd.

s-4

sv-ud-train-3218

Här: den ställning en person intar i en grupp.

s-5

sv-ud-train-3219

En person kan få sin status på formell väg, t ex genom att utnämnas till byrådirektör i ett verk eller genom att få plats som chaufför.

s-6

sv-ud-train-3220

Han kan också få sin status som ett uttryck för gruppens reaktioner gentemot honom, t ex genom att bli ledare för ett gäng.

s-7

sv-ud-train-3221

Den status varje person får i sådana och liknande grupper bestäms av samspelet mellan personernas individuella beteende och gruppens sammansättning och verksamhet.

s-8

sv-ud-train-3222

Den som är ledare i en grupp kan ha en underordnad status i en annan.

s-9

sv-ud-train-3223

Till de flesta positioner i den sociala strukturen hör ett visst förväntat beteende, en viss roll.

s-10

sv-ud-train-3224

Roll, det beteende som förväntas av en person t ex på grund av att han har en viss position i gruppen.

s-11

sv-ud-train-3225

Förväntningarna är olika på föräldrar och barn i familjegruppen, på ledaren och de övriga medlemmarna i ett gäng, på 'basen' och 'jobbarna' i ett arbetslag, på män och på kvinnor.

s-12

sv-ud-train-3226

Hur fast sådana rollförväntningar är knutna till olika positioner, det växlar mellan olika grupper.

s-13

sv-ud-train-3227

En person kan röra sig mellan olika rollförväntningar, när han flyttar sig mellan grupper som familjen, arbetsgruppen, gänget, idrottsklubben etc i vilka han intar olika status.

s-14

sv-ud-train-3228

Rollerna kan sägas ha en informationsekonomisk funktion.

s-15

sv-ud-train-3229

(Se sid 15.)

s-16

sv-ud-train-3230

Det är ett sätt för oss att bringa ordning och överskådlighet i de förväntningar vi har på våra medmänniskor i olika situationer.

s-17

sv-ud-train-3231

Var och en av oss har flera olika roller.

s-18

sv-ud-train-3232

Vilka olika krav ställs på flickan i dessa olika rollsituationer?

s-19

sv-ud-train-3233

Könsrollen

s-20

sv-ud-train-3234

En av de roller som vi föds till är könsrollen.

s-21

sv-ud-train-3235

Vissa beteenden väntas av oss bara därför att vi är födda till man eller kvinna.

s-22

sv-ud-train-3236

De flesta av de rollförväntningar vi har på varandra av könsrollskaraktär är inlärda och hör samman med den kultur vi lever i.

s-23

sv-ud-train-3237

Många av våra invanda föreställningar om vad som är manligt respektive kvinnligt har också satts under debatt.

s-24

sv-ud-train-3238

Rollförväntningar innebär inte bara att andra har förväntningar på att möta ett visst beteende hos den som innehar en viss roll.

s-25

sv-ud-train-3239

Rollen påverkar också rollinnehavarens förväntningar på omgivningens reaktioner mot honom liksom hans förväntningar på sig själv.

s-26

sv-ud-train-3240

Vi har tidigare redovisat forskningsresultat som tyder på att flickor har mindre förväntningar på hur ofta de blir valda av sina kamrater än pojkar.

s-27

sv-ud-train-3241

I en undersökning 1965 om yrkes- och studieinriktning tillfrågades 582 pojkar och 591 flickor om följande alternativ:

s-28

sv-ud-train-3242

Hemma tycker de 1 att det är mycket viktigt att jag fortsätter i skolan så länge som möjligt. 2 att jag ska gå kvar i skolan om jag vill själv. 3 att det kvittar om jag fortsätter i skolan eller ej. 4 att jag ska sluta skolan så fort jag får.

s-29

sv-ud-train-3243

Jag vet inte vad de tycker hemma om detta.

s-30

sv-ud-train-3244

Var och en av eleverna skulle ange vilket av de fem alternativen som var det riktigaste för honom eller henne.

s-31

sv-ud-train-3245

Svaren fördelade sig enl tabellen för pojkarna resp flickorna.

s-32

sv-ud-train-3246

I undersökningen ingick också intelligenstest och kunskapsprov.

s-33

sv-ud-train-3247

Både ifråga om intelligens och skolkunskaper hade pojkgruppen och flickgruppen lika stora förutsättningar att gå vidare till fortsatta studier.

s-34

sv-ud-train-3248

Icke desto mindre var det en kraftig skillnad mellan grupperna ifråga om vad de trodde om föräldrarnas förväntningar på dem när det gällde deras framtid.

s-35

sv-ud-train-3249

Om flickornas upplevelse av föräldrarnas inställning var riktig eller om den också hade påverkats av traditionella könsrollsförväntningar hos flickorna själva, säger ju siffrorna inte något om.

s-36

sv-ud-train-3250

De är emellertid intressanta som uttryck för en av de kraftigast verkande rollförväntningarna som finns i samhället.

s-37

sv-ud-train-3251

Våra bedömningar påverkas av gruppen

s-38

sv-ud-train-3252

I ett absolut mörkt rum förefaller en fast ljuspunkt som man fixerar med blicken att röra sig (den s k autokinetiska effekten).

s-39

sv-ud-train-3253

Autokinetiska effekten , en fast ljuspunkt i ett absolut mörkt rum förefaller att röra sig.

s-40

sv-ud-train-3254

Riktningen och längden av den upplevda rörelsen är till en början helt osystematiska.

s-41

sv-ud-train-3255

En i taget av ett antal försökspersoner fick under noggrant kontrollerande betingelser ange hur långt de bedömde att ljuspunkten rörde sig.

s-42

sv-ud-train-3256

De fick göra en sådan bedömning 50 gånger var.

s-43

sv-ud-train-3257

Resultatet blev att bedömningarna, som till en början var mycket spridda, för varje person alltmer närmade sig ett stabiliserat värde, olika för olika personer.

s-44

sv-ud-train-3258

Var och en hade alltså under bedömningarna utbildat sin egen norm.

s-45

sv-ud-train-3259

Norm, något som man jämför individuella iakttagelser med.

s-46

sv-ud-train-3260

Medeltalet av poängtal på en skrivning kan vara en norm för bedömningen av en prestation.

s-47

sv-ud-train-3261

I nästa steg av undersökningen återkom samma personer, men de fick nu göra om bedömningarna i grupper om två personer, varvid en i taget avgav sina bedömningar.

s-48

sv-ud-train-3262

Gruppbedömningarna gjordes vid tre på varandra följande tillfällen.

s-49

sv-ud-train-3263

I diagrammet redovisas medeltalen för två personer i en grupp dels av de bedömningar som utfördes individuellt, dels av deras bedömningar vid vart och ett av grupptillfällena.

s-50

sv-ud-train-3264

Vi kan konstatera att de individuella bedömningarna förskjuts mot varandra i gruppsituationen för att till slut nästan helt sammanfalla.

s-51

sv-ud-train-3265

Gruppnormen har varit starkare än den individuella normen.

s-52

sv-ud-train-3266

Den individuella tolkningen av situationen förändras i riktning mot den tolkning som utbildas i gruppen.

s-53

sv-ud-train-3267

Två personers bedömningar närmar sig varandra om de får göra sina bedömningar tillsammans.

s-54

sv-ud-train-3268

Resultaten kan naturligtvis inte utan vidare generaliseras att gälla för vilka situationer som helst.

s-55

sv-ud-train-3269

Även andra resultat talar emellertid för två viktiga slutsatser.

s-56

sv-ud-train-3270

För det första:

s-57

sv-ud-train-3271

När en person sätts i en situation, där han saknar underlag för hur han skall tolka tillgängliga stimuli, skapar han sin egen norm så att han kan göra likformiga bedömningar och tolkningar.

s-58

sv-ud-train-3272

(Jfr resonemanget om beredskap i kap 1 och 2.)

s-59

sv-ud-train-3273

För det andra:

s-60

sv-ud-train-3274

Den tolkning man gör av en situation, då man befinner sig i en grupp, påverkas av den tolkning som görs av de andra medlemmarna i gruppen.

s-61

sv-ud-train-3275

Detta gäller i synnerhet om situationen är sådan att den endast ger vagt underlag eller inget underlag alls för tolkningen.

s-62

sv-ud-train-3276

Ytterligare ett exempel kan belysa i huvudsak samma problematik.

s-63

sv-ud-train-3277

För ett antal grupper, med 8 personer i varje grupp, visade man en 'standardlinje' med vilken tre andra linjer skulle jämföras.

s-64

sv-ud-train-3278

En av de senare hade samma längd som standardlinjen.

s-65

sv-ud-train-3279

Uppgiften för personerna bestod i att ange vilken av de tre jämförelselinjerna som var lika lång som standardlinjen.

s-66

sv-ud-train-3280

Sju av de åtta i varje grupp hade i förväg blivit instruerade att svara på ett visst sätt och deras bedömningar kom alltid först.

s-67

sv-ud-train-3281

Under de första tre försöken i varje grupp svarade alla rätt, men från och med det fjärde svarade alla de invigda fel, men fel på ett likartat sätt.

s-68

sv-ud-train-3282

Hur beter sig nu den åttonde?

s-69

sv-ud-train-3283

Det ser vi i tabellen på nästa sida.

s-70

sv-ud-train-3284

Resultaten för de försökspersoner som deltog i gruppförsök utan att i förväg vara instruerade.

s-71

sv-ud-train-3285

Av de studenter som deltog i gruppförsöken utan att vara instruerade var det alltså 6 som gjorde felaktiga bedömningar 7 gånger.

s-72

sv-ud-train-3286

Ingen av de studenter som gjorde sina bedömningar individuellt gjorde ens tillnärmelsevis så många fel.

s-73

sv-ud-train-3287

12 av barnen i 10-13-årsåldern och 26 av barnen i 7-10-årsåldern gjorde 7 fel var.

s-74

sv-ud-train-3288

På grundval av en intervju efter experimentet med de oinvigda som gjort felaktiga bedömningar kunde man dela in dem i tre grupper: (a) de som faktiskt trodde att de bedömt riktigt, (b) de som trodde att de själva måste ha misstagit sig eftersom inte så många kan ha fel mot en enda person och (c) de som faktiskt var medvetna om att de angav felaktiga bedömningar men som inte ville avvika från gruppen.

s-75

sv-ud-train-3289

Situationen i det senast beskrivna experimentet skiljer sig från det föregående genom att det som ska bedömas är mycket entydigt till sin karaktär.

s-76

sv-ud-train-3290

Trots att tolkningen av situationen är så starkt bunden av de faktorer som ingår i den, styrs bedömningen ändå i hög grad av sociala faktorer.

s-77

sv-ud-train-3291

Resultatet av andra experiment tyder på att också våra åsikter och värderingar präglas av åsikterna och värderingarna hos medlemmarna i de grupper som vi räknar oss till.

s-78

sv-ud-train-3292

Våra handlingar påverkas av gruppen

s-79

sv-ud-train-3293

Också för vårt beteende i övrigt spelar den sociala miljöns karaktär en viss roll.

s-80

sv-ud-train-3294

Vi varierar i vårt beteende från situation till situation beroende på vilka andra människor som finns med.

s-81

sv-ud-train-3295

Sexton personer kombinerades på olika sätt till tjugofyra grupper med fyra personer i varje grupp.

s-82

sv-ud-train-3296

Var och en av personerna förekom tillsammans med samtliga andra men endast en gång tillsammans med var och en av dem.

s-83

sv-ud-train-3297

Grupperna ställdes inför tre olika uppgifter.

s-84

sv-ud-train-3298

På grundval av observationer som gjordes under arbetet med dessa uppgifter skattades gruppdeltagarna i fråga om graden av aggressivitet, effektivitet, samarbetsförmåga, insikt, auktoritära tendenser, tendenser till individuella lösningar och ledarskap.

s-85

sv-ud-train-3299

Auktoritär, maktfullkomlig.

s-86

sv-ud-train-3300

Resultaten var mycket entydiga.

s-87

sv-ud-train-3301

Om en medlem visar utpräglat aggressivt, självständigt, initiativrikt, individuellt eller auktoritärt beteende, visar de övriga medlemmarna i gruppen mindre av samma beteende än de gör i andra situationer.

s-88

sv-ud-train-3302

Grupptillhörighet leder till konformitet

s-89

sv-ud-train-3303

De resultat som nu närmast har diskuterats visar några förhållanden som också stöds av resultat från en stor mängd andra studier:

s-90

sv-ud-train-3304

Våra handlingar, våra bedömningar, åsikter och värderingar styrs i viss utsträckning av den grupp vi tillhör.

s-91

sv-ud-train-3305

Styrningen har till resultat konformitet hos medlemmarna i dessa avseenden.

s-92

sv-ud-train-3306

Grupptillhörighet leder till konformitet i många avseenden.

s-93

sv-ud-train-3307

De värderingar och åsikter som finns i gruppen kommer till uttryck i gillande av vissa beteenden och ogillande av andra.

s-94

sv-ud-train-3308

Den som vill bli accepterad upplever belöning eller straff i de gillanden resp ogillanden som följer på olika beteenden.

s-95

sv-ud-train-3309

På detta sätt styrs beteendet mot konformitet i en rad olika avseenden.

s-96

sv-ud-train-3310

Inte minst i uppfostran påverkas individens beteende i riktning mot konformitet.

s-97

sv-ud-train-3311

Familjen är den grupp, vars värderingar och attityder under de tidiga barnaåren bestämmer vilka belöningar och straff som ska utdelas för olika beteenden.

s-98

sv-ud-train-3312

Därmed bestäms också vilka beteenden som kommer att förstärkas resp försvagas.

s-99

sv-ud-train-3313

Familjen ingår i ett större sammanhang, samhället, som i sin tur har värderingar och attityder som satt sin prägel på föräldrarna och bestämt deras attityder och värderingar.

s-100

sv-ud-train-3314

Så ger den allmänna kulturella miljö vi växer upp i en konformitet som i stort skiljer oss från andra kulturmiljöer.