Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-2794

Jordens befolkning uppgick vid mitten av 1967 till omkring 3,42 miljarder och ökar årligen med ungefär 2 %.

s-2

sv-ud-train-2795

Detta motsvarar en ökning av folkmängden med 65 miljoner varje år eller 180000 varje dygn.

s-3

sv-ud-train-2796

Befolkningstillväxten är störst i utvecklingsländerna, allra störst i Centralamerika med 3,5 %.

s-4

sv-ud-train-2797

Om denna explosiva folkökning fortsätter, kommer jordens folkmängd att ha fördubblats några år in på 2000-talet, alltså på mindre än 40 år.

s-5

sv-ud-train-2798

Världsbefolkningens utveckling från år 1650 till 1967 och FN:s prognos till år 2000.

s-6

sv-ud-train-2799

Bara för några hundra år sedan var folkökningen långsam och reglerades bl.a. genom en hög barndödlighet och en relativt kort livslängd.

s-7

sv-ud-train-2800

Det industriella genombrottet gav tillsammans med vetenskapliga och tekniska framsteg förutsättningar för en ökad befolkningstäthet, främst i den västliga världen.

s-8

sv-ud-train-2801

Efter år 1800 har även hygieniska förbättringar och medicinens snabba utveckling lett till en stark nedgång i dödligheten.

s-9

sv-ud-train-2802

I Europa, Nordamerika och andra områden med västerländsk civilisation har dock en alltför våldsam befolkningsökning kunnat dämpas genom födelsekontroll.

s-10

sv-ud-train-2803

Rationellt genomförd födelsekontroll är nödvändig.

s-11

sv-ud-train-2804

I utvecklingsländerna ligger förhållandena annorlunda till.

s-12

sv-ud-train-2805

I viss utsträckning har även de blivit delaktiga av de medicinska framstegen, men produktionsökningen har där inte på något sätt hållit jämna steg med folkökningen, som fortsätter ohämmat utan egentlig födelsekontroll.

s-13

sv-ud-train-2806

Följden har blivit att en stor del av befolkningen i dessa områden svälter.

s-14

sv-ud-train-2807

Ohämmad befolkningsökning har lett till kris i livsmedelsförsörjningen.

s-15

sv-ud-train-2808

Mänskligheten står därför inför en kris i fråga om livsmedelsförsörjningen.

s-16

sv-ud-train-2809

Produktionen av livsmedel skulle redan nu behöva ökas med 50 % för att avhjälpa svälten, och vid början av nästa sekel skulle den behöva vara tre gånger så stor som i dag.

s-17

sv-ud-train-2810

Särskilt är bristen på högvärdigt protein stor i u-länderna.

s-18

sv-ud-train-2811

Proteinbrist förorsakar låg effektivitet och apati.

s-19

sv-ud-train-2812

Skall denna kris kunna bemästras?

s-20

sv-ud-train-2813

Meningarna därom är delade.

s-21

sv-ud-train-2814

Somliga experter är djupt pessimistiska, andra mer optimistiska.

s-22

sv-ud-train-2815

På en punkt är alla eniga: naturresurserna måste utnyttjas på ett förnuftigt sätt.

s-23

sv-ud-train-2816

De får inte skövlas utan måste användas på ett sådant sätt, att de kontinuerligt förnyas.

s-24

sv-ud-train-2817

Jordförstöringen måste t.ex. stoppas och skadad mark om möjligt restaureras.

s-25

sv-ud-train-2818

Föroreningen av sjöar och havsområden måste upphöra, så att vattnens produktivitet inte minskar.

s-26

sv-ud-train-2819

Men den odlade arealen måste också ökas och rationella brukningsmetoder tillämpas inom områden, som nu ger alldeles för låg avkastning.

s-27

sv-ud-train-2820

Som redan nämnts är bristen på vatten en begränsande faktor för växtodling inom stora delar av världen.

s-28

sv-ud-train-2821

Konstbevattning kommer till användning inom vissa områden, men möjligheterna till sådan begränsas av den tillgängliga vattenmängden och av den starka avdunstningen.

s-29

sv-ud-train-2822

Avsaltat havsvatten ställer sig ännu för dyrt för att användas inom jordbruket, men projekt har framlagts att använda atomenergi för detta ändamål.

s-30

sv-ud-train-2823

Vissa växter kan fördra en viss salthalt, och försök i Israel har visat, att man kan odla sådana på grus- och sandjord, som bevattnas med en blandning av salt och sött vatten.

s-31

sv-ud-train-2824

På så sätt sparas sötvatten.

s-32

sv-ud-train-2825

Ett annat lovande försök, också från Israel, går ut på att minska avdunstningen från markytan.

s-33

sv-ud-train-2826

Man leder vattnet genom ett system av plastslangar direkt till det markskikt i vilket rötterna utvecklas.

s-34

sv-ud-train-2827

Likaså söker man minska avdunstningen genom att belägga jordytan med någon porös hinna.

s-35

sv-ud-train-2828

'Ökenträdgård' i Israel, skapad genom saltvattenbevattning (0,2-0,6 % salt i vattnet).

s-36

sv-ud-train-2829

Samma sluttning vid planteringen (överst) och tio år senare (nederst).

s-37

sv-ud-train-2830

På flera håll i världen har man med viss framgång gjort försök med att framkalla regn ur moln genom att bepudra dem med saltstoft.

s-38

sv-ud-train-2831

Metoden innebär dock risken att angränsande områden kan få för ringa nederbörd.

s-39

sv-ud-train-2832

Jordarnas innehåll av växtnäringsämne är en avgörande faktor för avkastningen.

s-40

sv-ud-train-2833

Medan man i Väst-Europa och USA använder stora mängder handelsgödsel inom jordbruket, är sådan gödsling mycket obetydlig i u-länderna eller förekommer inte alls där.

s-41

sv-ud-train-2834

Det är därför angeläget att undersöka gödslingsbehovet i dessa länder.

s-42

sv-ud-train-2835

Även behovet av spårelement måste undersökas.

s-43

sv-ud-train-2836

På detta område har forskningen nått goda resultat.

s-44

sv-ud-train-2837

Ett exempel från Syd-Australien kan anföras.

s-45

sv-ud-train-2838

Vissa nyodlade jordar gav mycket dålig avkastning, trots att de brukades och gödslades enligt gängse metoder.

s-46

sv-ud-train-2839

Sedan man konstaterat, att jorden saknade molybden, kunde man genom tillförsel av 100 g molybden per hektar höja avkastningen upp till 100 gånger.

s-47

sv-ud-train-2840

Stora förhoppningar knyts till växtförädlingen, när det gäller att öka livsmedelsproduktionen i u-länderna.

s-48

sv-ud-train-2841

Genom att införa hybridmajs (del 1, s. 155) i Mexico ökades skördarna så att landet nu är självförsörjande med majs.

s-49

sv-ud-train-2842

I södra Asien har nya högavkastande sorter av ris och vete börjat odlas på allt större arealer.

s-50

sv-ud-train-2843

De nya rissorterna mognar snabbt, och på sina håll tar man två eller tre skördar om året.

s-51

sv-ud-train-2844

Den nya vetesorten är kortstråig och tål stora givor av handelsgödsel utan att bilda liggsäd.

s-52

sv-ud-train-2845

Med majs, hirs och durra bedrivs också växtförädling i Indien.

s-53

sv-ud-train-2846

Den ökade avkastningen stimulerar odlarna till att vidta även andra förbättringar inom jordbruket.

s-54

sv-ud-train-2847

En viktig uppgift för växtförädlingen på längre sikt är att försöka få fram sorter med högre proteinhalt och lämplig aminosyrasammansättning i proteinet, alltså en kvalitetsförädling (jfr del 2, s. 59).

s-55

sv-ud-train-2848

Växtsjukdomar och skadedjur minskar utbytet av odlingen och skadar produkterna under lagring och transport.

s-56

sv-ud-train-2849

I vissa tropiska länder uppskattas lagringsförlusterna till 50 % av den bärgade grödan.

s-57

sv-ud-train-2850

Åtgärder för rationell lagring, konservering och distribution av livsmedel är därför mycket angelägna.

s-58

sv-ud-train-2851

Lämpliga metoder för bekämpning av alla slag av skadegörare på den växande grödan måste också utarbetas.

s-59

sv-ud-train-2852

Härvid bör man om möjligt ge företräde åt biologiska bekämpningsmetoder (s. 69).

s-60

sv-ud-train-2853

Resistensförädling mot bl.a. svampsjukdomar hos kulturväxterna har redan givit goda resultat och torde kunna få ännu större betydelse.

s-61

sv-ud-train-2854

Proteinförsörjningen kan förbättras genom kvalitetsförädling av kulturväxter, ökad odling av baljväxter, husdjursförädling, ökad fiskodling, rationell användning av havsfiskets fångster.

s-62

sv-ud-train-2855

Från energisynpunkt är det fördelaktigt med korta näringskedjor (s. 48).

s-63

sv-ud-train-2856

Trots detta överförs en stor del av jordens gröda genom husdjur till animaliska födoämnen.

s-64

sv-ud-train-2857

Med tanke på proteinförsörjningen kan väl detta åtminstone till en del försvaras - även i en svältande värld.

s-65

sv-ud-train-2858

Men det är viktigt, att förlusterna inte blir onödigt stora.

s-66

sv-ud-train-2859

I alla u-länder krävs därför en målmedveten husdjursavel med sikte på förädling av djuren till hög produktivitet, och vidare forskning för att få fram lämpliga foderväxter.

s-67

sv-ud-train-2860

Proteinrika växter, främst baljväxter som ärter och bönor, inte minst den värdefulla sojabönan, bör få större odlingsarealer i tropikerna.

s-68

sv-ud-train-2861

Genom sin kvävefixerande förmåga är baljväxterna också särskilt värdefulla i växtföljden.

s-69

sv-ud-train-2862

Fiskodling i dammar och grunda lagunområden ökar tillgången på proteinrik föda i de tätast befolkade områdena av världen, t.ex. Kina och Indonesien, men även i tropiska Afrika.

s-70

sv-ud-train-2863

Där väljer man för odling snabbväxande planktonätande fiskarter, och utbytet kan överträffa skördeutbytet på motsvarande landareal.

s-71

sv-ud-train-2864

I diskussionen om världens proteinförsörjning har man ofta ställt överdrivna förväntningar på havsfisket.

s-72

sv-ud-train-2865

Som redan antytts, är havets resurser dock begränsade.

s-73

sv-ud-train-2866

Efter andra världskriget har framför allt Japan och Sovjetunionen byggt ut havsfisket till mycket hög effektivitet och till global omfattning.

s-74

sv-ud-train-2867

Stora högmekaniserade fiskeflottor med utrustning för konservering av fångsterna ombord eller vid baser i andra länder bedriver nu ett intensivt fiske inte bara på de gamla rika fångstplatserna i Nordatlanten och norra delen av Stilla oceanen utan också i övriga delar av dessa hav och i Indiska oceanen.

s-75

sv-ud-train-2868

Till större delen går fångsterna åt för att täcka dessa länders egna behov.

s-76

sv-ud-train-2869

I viss utsträckning har de dock kommit andra behövande folk till godo, liksom tekniskt bistånd kunnat lämnas för utveckling av fisket i en del u-länder.

s-77

sv-ud-train-2870

I Peru och Chile har på senare år utvecklats ett fiske, som till kvantitet överträffar varje annat lands.

s-78

sv-ud-train-2871

Det är den rika produktionen i Humboldtströmmen som utnyttjas, men så gott som hela fångsten används till framställning av fiskmjöl.

s-79

sv-ud-train-2872

Detta exporteras till USA och Europa och används där som fodermedel för fjäderfä och andra husdjur - en med tanke på proteinbristen i u-länderna föga rationell användning av det värdefulla fiskproteinet.

s-80

sv-ud-train-2873

Samma sak gäller också till stor del de nya stora fiskena i Syd- och Sydvästafrika, vilka är baserade på den rika produktionen i Benguelaströmmen.

s-81

sv-ud-train-2874

På flera håll i världen har man på senare tid kunnat konstatera ett tydligt överfiske av olika fiskslag, och FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) räknar med att man på sin höjd skulle kunna fördubbla världens fiskfångst.

s-82

sv-ud-train-2875

Havsalger (röd-, brun- och grönalger) används som människoföda i Ostasien (del 1, s. 26).

s-83

sv-ud-train-2876

Särskilt i Japan ingår alger i den dagliga kosten, och flera arter odlas i stor skala vid grunda havsstränder.

s-84

sv-ud-train-2877

En omfattande forskning bedrivs också över odlingsmetoder och algernas användning.

s-85

sv-ud-train-2878

Det är troligt, att havsalger kommer att få en avsevärt större betydelse än hittills för livsmedelsförsörjningen.

s-86

sv-ud-train-2879

Biotekniska metoder för livsmedelsproduktion: industriell algodling, framställning av protein ur bergolja, framställning av fett och protein ur kolhydrat, framställning av essentiella aminosyror.

s-87

sv-ud-train-2880

Med tanke på betydelsen av korta näringskedjor har man diskuterat möjligheten att direkt utnyttja plankton som människoföda.

s-88

sv-ud-train-2881

Att från havsvattnet sila plankton i tillräckliga mängder låter sig dock knappast göra.

s-89

sv-ud-train-2882

Mer realistiska är de försök som på många håll utförts med odling av encelliga alger i industriell skala.

s-90

sv-ud-train-2883

Lovande resultat har t.ex. erhållits med sötvattensgrönalgen Chlorella.

s-91

sv-ud-train-2884

Denna alg är rik på bl.a. fett och protein och har visat sig lämplig som tillskottsfoder vid uppfödning av svin och kycklingar.

s-92

sv-ud-train-2885

Under gynnsamma betingelser har avkastningen varit mycket tillfredsställande.

s-93

sv-ud-train-2886

Andra biotekniska metoder av stort intresse är de som under senare år framkommit för att utvinna fett och protein ur bergolja.

s-94

sv-ud-train-2887

För detta har man använt jästsvampar och vissa bakterier.

s-95

sv-ud-train-2888

Kvantitativt är utbytet mycket tillfredsställande, och om högrenade kolväten används som odlingssubstrat, blir produkten även kvalitativt fullgod och kan användas som inblandning även i livsmedel för människor.

s-96

sv-ud-train-2889

I varje fall kan detta protein bli av stort värde som tillskottsfoder för husdjur.

s-97

sv-ud-train-2890

De sist berörda metoderna att framställa protein bygger på en råvara (bergolja), som visserligen ännu finns i stora kvantiteter, men som inte förnyas.

s-98

sv-ud-train-2891

Men man känner också många jästsvampar, som bildar protein och fett av kolhydrat, och som kan odlas på olika biprodukter från industrin, såsom socker ur sulfitlut eller melass.

s-99

sv-ud-train-2892

Vissa bakterier kan också utnyttjas för framställning av essentiella aminosyror.

s-100

sv-ud-train-2893

Även om jordens livsmedelsproduktion skulle kunna ökas i avsevärd utsträckning, kommer under alla förhållanden en rationellt genomförd födelsekontroll att bli nödvändig i hela världen.