Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-686

Prishöjningar gör det dyrare för oss att leva.

s-2

sv-ud-train-687

Hur mycket dyrare?

s-3

sv-ud-train-688

Statistiska centralbyrån beräknar varje månad de genomsnittliga prisförändringarna för de varor och tjänster vi konsumerar.

s-4

sv-ud-train-689

Prisförändringarna uttrycks i konsumentprisindex (KPI).

s-5

sv-ud-train-690

För att kunna upprätthålla oförändrad standard vill vi ha kompensation för prisstegringarna.

s-6

sv-ud-train-691

I avtalstider när våra löner skall justeras tas bl a hänsyn till kronans minskade köpkraft.

s-7

sv-ud-train-692

Då används KPI.

s-8

sv-ud-train-693

Många andra i samhället än löntagarna är också beroende av att deras levnadsstandard är värdeskyddad.

s-9

sv-ud-train-694

Omkring en miljon äldre får sina pensioner höjda indirekt genom KPI.

s-10

sv-ud-train-695

Även underhållsbidrag, bidragsförskott, studiemedel, trafiklivräntor, yrkesskadelivräntor och vissa privata pensionsavtal är värdeskyddade genom anknytning till KPI.

s-11

sv-ud-train-696

Prisinsamling

s-12

sv-ud-train-697

KPI kan förenklat beskrivas så här.

s-13

sv-ud-train-698

Varje månad har vi utgifter för kött, fisk, mjölk, öl, tobak, kläder, möbler, hyra, läkarvård osv.

s-14

sv-ud-train-699

Eftersom det är en praktisk omöjlighet att mäta priset vid varje försäljningstransaktion måste man nöja sig med ett urval.

s-15

sv-ud-train-700

Prisinsamlingen har därför begränsats till att gälla priserna i ett urval av varor och butiker.

s-16

sv-ud-train-701

I mitten av varje månad samlar statistiska centralbyrån in 30000 prisuppgifter från över 2300 butiker.

s-17

sv-ud-train-702

För en del varor kan priserna samlas in centralt därför att priserna är enhetliga i hela landet, exempelvis sprit, tidningar och läkemedel.

s-18

sv-ud-train-703

Sedan beräknas den procentuella prisförändringen för varje vara och resultaten vägs tillsammans till en total prisförändring - konsumentprisindex.

s-19

sv-ud-train-704

Vid den här sammanräkningen tas hänsyn till hur stor del den förbrukade varan har i vår budget.

s-20

sv-ud-train-705

En femprocentig hyreshöjning märks mer i plånboken än motsvarande höjning på t ex cigarretter.

s-21

sv-ud-train-706

(Se tabellen på sidan 7).

s-22

sv-ud-train-707

Kvalitetsförändringar

s-23

sv-ud-train-708

Konsumentprisindex skall visa prisförändringar på jämförbara varor vid oförändrad kvalitet.

s-24

sv-ud-train-709

Många varor, särskilt kläder, skor och husgeråd, skiftar ofta modell och då är frågan:

s-25

sv-ud-train-710

Hur stor del av en prishöjning beror på kvalitetsförbättring?

s-26

sv-ud-train-711

Om kvalitetsförändringen kan anses motsvara prisförändringen så blir index opåverkat - i annat fall skall åtminstone någon del av prishöjningen beaktas.

s-27

sv-ud-train-712

För att göra sådana här värderingar måste statistiska centralbyrån ha hjälp av experter.

s-28

sv-ud-train-713

Här spelar butikspersonalen en viktig roll.

s-29

sv-ud-train-714

Det finns också en särskild indexnämnd med representanter för staten, arbetsmarknadsparterna och konsumenterna som har inflytande på dessa kvalitetsvärderingar.

s-30

sv-ud-train-715

Nämnden avgör också frågor om tillämpningen av principerna för KPI, vilka fastställts av riksdagen och Kungl Maj:t.

s-31

sv-ud-train-716

Fårsteken slopad

s-32

sv-ud-train-717

Våra köpvanor har förändrats.

s-33

sv-ud-train-718

Förr ingick bland representantvarorna i KPI varor som fårstek, bruna bönor, rågmjöl, herrtrenchcoat och tvättbräde.

s-34

sv-ud-train-719

Dessa varor har slopats och i stället håller man ögat på priset för djupfryst kyckling, färdiglagad ärtsoppa, corn flakes, poplinrock och tvättmaskin.

s-35

sv-ud-train-720

Även varm korv med bröd prisnoteras.

s-36

sv-ud-train-721

En undersökning har visat att vi sätter i oss korv och bröd för 250 miljoner om året.

s-37

sv-ud-train-722

Under varje tolvmånadersperiod (december - december) mäts prisutvecklingen på identiska varor.

s-38

sv-ud-train-723

Vid varje årskifte ändras representantvarornas sammansättning alltefter som konsumtionsriktningen ändras.

s-39

sv-ud-train-724

KPI är konstruerad som en kedjeindex med årslänkar vilket innebär att man kan jämföra prisutvecklingen år från år.

s-40

sv-ud-train-725

Användningen

s-41

sv-ud-train-726

Konsumentprisindex har fått ökad betydelse för varje år.

s-42

sv-ud-train-727

Som syns i tidningsrubrikerna på föregående sida får förändringar av KPI stor publicitet.

s-43

sv-ud-train-728

KPI berättar för oss hur mycket dyrare det har blivit att leva.

s-44

sv-ud-train-729

Som ett litet exempel på hur KPI används har vi räknat ut prisstegringen från januari 1969 till januari 1970.

s-45

sv-ud-train-730

KPI var för januari 1969 = 218 och för januari 1970 = 228.

s-46

sv-ud-train-731

Prisstegringen beräknas då som 228: 218 = 1,05 vilket innebär en uppgång med 5/100 det vill säga med 5 procent.

s-47

sv-ud-train-732

Kvoten 1,05 innebär att köpkraften hos en krona i januari 1969 motsvaras av köpkraften hos en krona och fem öre ett år senare.

s-48

sv-ud-train-733

För den som vill veta mer om konsumentprisindex har statistiska centralbyrån givit ut en broschyr, vilken kan köpas i bokhandeln eller rekvireras från Allmänna Förlaget, Fack, 10320 Stockholm 16.

s-49

sv-ud-train-734

Pris ca 2 kr exkl moms.