Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-462

Förändringar i organisation

s-2

sv-ud-train-463

Låg- och mellanstadiet

s-3

sv-ud-train-464

Eleverna får läsa engelska redan från årskurs 3 (tidigare från årskurs 4).

s-4

sv-ud-train-465

I slöjd blir undervisningen densamma för pojkar och flickor utan indelning i grupper efter kön.

s-5

sv-ud-train-466

Alla elever får undervisning i såväl textilslöjd som trä- och metallslöjd.

s-6

sv-ud-train-467

Högstadiet

s-7

sv-ud-train-468

Engelska blir obligatoriskt hela högstadiet igenom (tidigare var det obligatoriskt t o m årskurs 7, sedan frivilligt).

s-8

sv-ud-train-469

Musik, teckning och slöjd blir obligatoriska ämnen med samma antal timmar för samtliga.

s-9

sv-ud-train-470

Musik förekommer i årskurserna 7 och 9, teckning och slöjd i samtliga årskurser.

s-10

sv-ud-train-471

Eleverna får välja slöjdart varje år, antingen textilslöjd eller trä- och metallslöjd.

s-11

sv-ud-train-472

Hemkunskap och barnkunskap kommer att ingå obligatoriskt i årskurserna 8 och 9 (tidigare var hemkunskap obligatorisk i årskurs 7 och kunde sedan väljas frivilligt).

s-12

sv-ud-train-473

Praktisk yrkesorientering (pryo), dvs praktik på en arbetsplats, skall alla elever i årskurs 9 ha under två veckor.

s-13

sv-ud-train-474

Tidigare förekom pryo i årskurs 8.

s-14

sv-ud-train-475

Den praktiska yrkesorienteringen förberedes genom särskilda studiebesök under årskurs 8.

s-15

sv-ud-train-476

Nya tillvalsämnen

s-16

sv-ud-train-477

På högstadiet skall varje elev välja ett av fyra tillvalsämnen: * språk (franska eller tyska) * ekonomi * teknik * konst

s-17

sv-ud-train-478

De tre senare har såväl teoretiska som praktiska inslag.

s-18

sv-ud-train-479

Val av kurs

s-19

sv-ud-train-480

I engelska, B-språk (franska och tyska) och matematik har eleverna att välja mellan allmän (lättare) och särskild (svårare) kurs.

s-20

sv-ud-train-481

Tillträde till högre studier

s-21

sv-ud-train-482

Samtliga tillvalsämnen ger lika behörighet till gymnasiestudier.

s-22

sv-ud-train-483

Fritt valt arbete

s-23

sv-ud-train-484

Ett helt nytt inslag i grundskolan blir fritt valt arbete.

s-24

sv-ud-train-485

Två veckotimmar skall ägnas åt detta under varje år på högstadiet.

s-25

sv-ud-train-486

Tiden får inte användas till fortsatt undervisning i obligatoriska ämnen eller tillvalsämnen, utan eleverna skall välja aktiviteter efter intresse på andra områden.

s-26

sv-ud-train-487

Skolstyrelsen i varje kommun bestämmer efter samråd med lärare och elever vilka aktiviteter som skall erbjudas eleverna.

s-27

sv-ud-train-488

Uppläggningen kommer alltså att växla från kommun till kommun, från skola till skola.

s-28

sv-ud-train-489

Betyg ges inte i fritt valt arbete.

s-29

sv-ud-train-490

Gemensamt för alla stadier

s-30

sv-ud-train-491

I kommuner med finskspråkig befolkning kan skolstyrelsen besluta att finska skall ingå i skolans undervisning för elever som har finska som modersmål.

s-31

sv-ud-train-492

Högst två veckotimmar får användas för detta ämne under varje årskurs.

s-32

sv-ud-train-493

På motsvarande sätt kan undervisning i andra minoriteters språk ordnas, om skolstyrelsen så beslutar.

s-33

sv-ud-train-494

Kristendomskunskap byter namn och kallas religionskunskap.

s-34

sv-ud-train-495

Orienteringsämnen blir ett sammanfattande begrepp för en del ämnen: på lågstadiet religionskunskap och hembygdskunskap på mellanstadiet religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi och naturkunskap på högstadiet religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, fysik och kemi

s-35

sv-ud-train-496

Undervisningen kan delas upp på varje ämne för sig eller samordnas i lektioner med inslag från två eller flera av dessa ämnen.

s-36

sv-ud-train-497

Läroplanen anger hur många timmar som ungefärligen skall användas för varje ämne under läsåret.

s-37

sv-ud-train-498

Betyg ges som tidigare i skalan 1-5 med 5 som högsta betyg.

s-38

sv-ud-train-499

Antalet betygsättningstillfällen har reducerats, och betyg ges bara efter vårterminen i årskurserna 3, 6 och 7.

s-39

sv-ud-train-500

Därefter ges betyg varje termin.

s-40

sv-ud-train-501

I övrigt kommer skolan att på annat sätt informera hemmen om elevernas skolarbete och studieresultat.

s-41

sv-ud-train-502

Förändringar i ämnesinnehåll

s-42

sv-ud-train-503

Den nya läroplanen innebär också att ämnesinnehållet i en del ämnen förändras och förnyas.

s-43

sv-ud-train-504

Här ges några exempel.

s-44

sv-ud-train-505

I svenska utökas undervisningen i dramatisk framställning och i film- och TV-kunskap.

s-45

sv-ud-train-506

Det kulturorienterande inslaget blir större.

s-46

sv-ud-train-507

Man fäster större vikt vid elevernas spontana förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt.

s-47

sv-ud-train-508

Innehållet i ämnet matematik förändras och moderniseras, så att undervisningen i större utsträckning utgår från elevernas erfarenheter och föreställningar och grundas på förståelse.

s-48

sv-ud-train-509

Eleverna kommer alltså att i större utsträckning få arbeta med konkret material.

s-49

sv-ud-train-510

I ämnet musik förändras såväl innehåll som arbetssätt.

s-50

sv-ud-train-511

Man skall mer än tidigare knyta an till elevernas spontana musikintresse.

s-51

sv-ud-train-512

Förstärkning av vissa ämnesinslag

s-52

sv-ud-train-513

Undervisningen blir utökad i bl a * miljöfrågor * sexual- och samlevnadsfrågor * könsrollsfrågor * internationella frågor och problem * trafik * alkohol, narkotika och tobak

s-53

sv-ud-train-514

Undervisning i dessa moment ingår i flera av skolans ämnen.

s-54

sv-ud-train-515

En samordning av undervisningen i dessa ämnen blir därför nödvändig.

s-55

sv-ud-train-516

Förändringar i skolans inre arbete

s-56

sv-ud-train-517

En viktig uppgift för skolan är att öka elevernas engagemang och medansvar i skolarbetet.

s-57

sv-ud-train-518

Eleverna kommer att få ökat medinflytande i planeringen av sitt skolarbete men också vidgat ansvar för det.

s-58

sv-ud-train-519

Varje skola får vidare ökat pedagogiskt ansvar med större möjligheter att själv planera undervisning och arbetssätt.

s-59

sv-ud-train-520

Skolarbetet kan därför bli olika upplagt i olika skolor, även om ämnena är desamma.

s-60

sv-ud-train-521

Skolstyrelserna får ett vidgat ansvar också för vissa pedagogiska frågor.

s-61

sv-ud-train-522

Arbetsområden eller intresseområden är begrepp som kommer att användas i större utsträckning än tidigare.

s-62

sv-ud-train-523

Härmed menas stoffenheter, som eleverna kan överblicka och till väsentlig del bearbeta på egen hand.

s-63

sv-ud-train-524

Undervisningen samlas kring ett tema, som kan beröra ett eller flera ämnen.

s-64

sv-ud-train-525

'Att skydda, vårda och förbättra vår miljö' är exempel på ett arbetsområde som berör ämnena naturkunskap, samhällskunskap och geografi.

s-65

sv-ud-train-526

För ett sådant arbetsområde kan man även tänka sig en samverkan med ämnen som svenska, musik och teckning.

s-66

sv-ud-train-527

För att göra skoldagen mindre splittrad kan man organisera undervisningen i längre arbetspass än de traditionella 40 minuterna.

s-67

sv-ud-train-528

Studiearbetet förläggs enligt den nya läroplanen i huvudsak till skolan.

s-68

sv-ud-train-529

Hemuppgifter blir i stor utsträckning frivilliga för eleverna.

s-69

sv-ud-train-530

Ökad vikt kommer att läggas vid att individualisera undervisningen men också vid att öva eleverna i samarbete.

s-70

sv-ud-train-531

I en skola för alla är det inte realistiskt att kräva samma prestationer av alla elever.

s-71

sv-ud-train-532

Varje elev måste få möjlighet att göra det bästa möjliga av sina förutsättningar.

s-72

sv-ud-train-533

Samarbetet övas bland annat genom att eleverna får arbeta tillsammans i grupper av varierande storlek.

s-73

sv-ud-train-534

Skolan får ökade möjligheter att ge specialundervisning.

s-74

sv-ud-train-535

Det kan ske antingen i specialklass eller genom samordnad specialundervisning.

s-75

sv-ud-train-536

I sistnämnda fall går eleven i vanlig klass men får vissa timmar hjälp av speciallärare, t ex i klinik.

s-76

sv-ud-train-537

Specialläraren kan också komma till klassrummet och arbeta tillsammans med läraren i den vanliga klassen.

s-77

sv-ud-train-538

Skolstyrelse, skolledare och lärare får också ökade möjligheter att inom vissa ramar planera undervisningen så som bäst passar för den enskilda skolan.

s-78

sv-ud-train-539

I en del ämnen har läraren fler timmar än den enskilde eleven.

s-79

sv-ud-train-540

Det är inte exakt fastslaget hur denna tid skall användas.

s-80

sv-ud-train-541

Uppdelning av eleverna i grupper är en möjlighet.

s-81

sv-ud-train-542

På högstadiet kan två eller flera lärare samverka under en och samma lektion.

s-82

sv-ud-train-543

Man kan också använda resurserna för medverkan av experter, assistenter eller biträden eller för inköp av särskilda, väl utvecklade läromedel.