Sentence view
Universal Dependencies - Swedish - Talbanken
| Language | Swedish |
|---|
| Project | Talbanken |
|---|
| Corpus Part | test |
|---|
'Envar har rätt till undervisning ...
s-1
sv-ud-test-412
'Envar har rätt till undervisning ...
Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk.
s-2
sv-ud-test-413
Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk.
Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig.
s-3
sv-ud-test-414
Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig.
Den högre undervisningen skall stå öppen för alla på grundval av deras duglighet.'
s-4
sv-ud-test-415
Den högre undervisningen skall stå öppen för alla på grundval av deras duglighet.'
(Förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 26.)
s-5
sv-ud-test-416
(Förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 26.)
FN har döpt sitt jubileumsår till 'internationella utbildningsåret' - ett försök att sporra till nationella ansträngningar på undervisningens område.
s-6
sv-ud-test-417
FN har döpt sitt jubileumsår till 'internationella utbildningsåret' - ett försök att sporra till nationella ansträngningar på undervisningens område.
Under veckan uppmärksammas detta i Sveriges skolor.
s-7
sv-ud-test-418
Under veckan uppmärksammas detta i Sveriges skolor.
Utbildningsåret har en symbol som ska visa hur kunskapen utgår från punkten i mitten av pannan.
s-8
sv-ud-test-419
Utbildningsåret har en symbol som ska visa hur kunskapen utgår från punkten i mitten av pannan.
Artikeln bygger främst på Unesco Courier, January 1970; Världshorisont 1, 1970; och Svenska FN-förbundets och skolöverstyrelsens studiehäfte 'Undervisning eller undergång'.
s-9
sv-ud-test-420
Artikeln bygger främst på Unesco Courier, January 1970; Världshorisont 1, 1970; och Svenska FN-förbundets och skolöverstyrelsens studiehäfte 'Undervisning eller undergång'.
Under den tid som det tar att läsa den här meningen föds elva människor till världen.
s-10
sv-ud-test-421
Under den tid som det tar att läsa den här meningen föds elva människor till världen.
Under samma tid dör fem människor.
s-11
sv-ud-test-422
Under samma tid dör fem människor.
Jordens befolkning har ökat med sex personer.
s-12
sv-ud-test-423
Jordens befolkning har ökat med sex personer.
Dvs när du läst hit har den hunnit öka med omkring tjugo personer.
s-13
sv-ud-test-424
Dvs när du läst hit har den hunnit öka med omkring tjugo personer.
De 200000 som föds varje dag måste utbildas om de skall ha någon chans i livet, och om världens fattiga och utsugna länder skall kunna resa sig.
s-14
sv-ud-test-425
De 200000 som föds varje dag måste utbildas om de skall ha någon chans i livet, och om världens fattiga och utsugna länder skall kunna resa sig.
Varför är utbildningen särskilt viktig?
s-15
sv-ud-test-426
Varför är utbildningen särskilt viktig?
Den FN-ideologi som ligger bakom tanken på ett särskilt 'internationellt utbildningsår' 1970 ger ungefär detta svar:
s-16
sv-ud-test-427
Den FN-ideologi som ligger bakom tanken på ett särskilt 'internationellt utbildningsår' 1970 ger ungefär detta svar:
U-länderna måste ta en genväg för att komma i fatt.
s-17
sv-ud-test-428
U-länderna måste ta en genväg för att komma i fatt.
Genvägen är att utnyttja modern vetenskap och teknik.
s-18
sv-ud-test-429
Genvägen är att utnyttja modern vetenskap och teknik.
Då behövs utbildning.
s-19
sv-ud-test-430
Då behövs utbildning.
Utan utbildning ingen genväg.
s-20
sv-ud-test-431
Utan utbildning ingen genväg.
Mycket mer skall in i utvecklingsbilden, men en djärv satsning på utbildning kan ge resultat.
s-21
sv-ud-test-432
Mycket mer skall in i utvecklingsbilden, men en djärv satsning på utbildning kan ge resultat.
Det har länder som Sovjet, Japan, Kina och Kuba visat.
s-22
sv-ud-test-433
Det har länder som Sovjet, Japan, Kina och Kuba visat.
Folkökningen i världen är så stor att antalet människor som varken kan läsa eller skriva (analfabeter) ökar.
s-24
sv-ud-test-435
Folkökningen i världen är så stor att antalet människor som varken kan läsa eller skriva (analfabeter) ökar.
Då har man alltså inte räknat med barn under skolåldern.
s-25
sv-ud-test-436
Då har man alltså inte räknat med barn under skolåldern.
Under 1960-talet blev det 60 miljoner fler analfabeter i världen.
s-26
sv-ud-test-437
Under 1960-talet blev det 60 miljoner fler analfabeter i världen.
Dessutom är det många i u-länderna som slutar skolan efter ett par års dålig undervisning.
s-27
sv-ud-test-438
Dessutom är det många i u-länderna som slutar skolan efter ett par års dålig undervisning.
Då glömmer de fort vad de lärt sig.
s-28
sv-ud-test-439
Då glömmer de fort vad de lärt sig.
Dessa analfabeter kommer aldrig i statistiken.
s-29
sv-ud-test-440
Dessa analfabeter kommer aldrig i statistiken.
Så när man säger att var tredje människa är analfabet så är det en underskattning.
s-30
sv-ud-test-441
Så när man säger att var tredje människa är analfabet så är det en underskattning.
Befolkningstrycket är roten till det mesta onda i u-ländernas utbildningssystem.
s-31
sv-ud-test-442
Befolkningstrycket är roten till det mesta onda i u-ländernas utbildningssystem.
Undervisningsbudgeten måste ständigt och kraftigt utvidgas i takt med folkökningen.
s-32
sv-ud-test-443
Undervisningsbudgeten måste ständigt och kraftigt utvidgas i takt med folkökningen.
Vart denna (ojämna?) kapplöpning leder kan man konstatera: resurserna räcker inte till, det blir för få skolor och lärare, alltså blir undervisningen dålig och många slutar i förtid eller sitter kvar - om de ens får chansen att gå i skola.
s-34
sv-ud-test-445
Vart denna (ojämna?) kapplöpning leder kan man konstatera: resurserna räcker inte till, det blir för få skolor och lärare, alltså blir undervisningen dålig och många slutar i förtid eller sitter kvar - om de ens får chansen att gå i skola.
Ett annat problem är att u-landsbarnen får fel utbildning.
s-35
sv-ud-test-446
Ett annat problem är att u-landsbarnen får fel utbildning.
Det beror på att undervisningssystemen övertagits från den forna kolonialmakten och ofta har värderingar från 1800-talet.
s-36
sv-ud-test-447
Det beror på att undervisningssystemen övertagits från den forna kolonialmakten och ofta har värderingar från 1800-talet.
Undervisningen är inte anpassad efter u-länders behov.
s-37
sv-ud-test-448
Undervisningen är inte anpassad efter u-länders behov.
Den är för teoretisk och humanistisk.
s-38
sv-ud-test-449
Den är för teoretisk och humanistisk.
Den lär inte ut de praktiska kunskaper som behövs för att förbättra jordbruket t ex .
s-39
sv-ud-test-450
Den lär inte ut de praktiska kunskaper som behövs för att förbättra jordbruket t ex .
Undervisningen ger barnen uppfattningen att jordbruk och praktiskt arbete inte är riktigt fint.
s-40
sv-ud-test-451
Undervisningen ger barnen uppfattningen att jordbruk och praktiskt arbete inte är riktigt fint.
Den bidrar till elittänkande.
s-41
sv-ud-test-452
Den bidrar till elittänkande.
Den skapar eller vidmakthåller klassklyftor.
s-42
sv-ud-test-453
Den skapar eller vidmakthåller klassklyftor.
Detta problem är dock relativt lätt att lösa.
s-43
sv-ud-test-454
Detta problem är dock relativt lätt att lösa.
Det går att göra undervisningen mer praktiskt inriktad, mer anpassad till jordbrukets behov, även om det är jobb med nya kursplaner och vidareutbildning av lärare.
s-44
sv-ud-test-455
Det går att göra undervisningen mer praktiskt inriktad, mer anpassad till jordbrukets behov, även om det är jobb med nya kursplaner och vidareutbildning av lärare.
Sådana reformer har Kina och Tanzania just genomfört.
s-45
sv-ud-test-456
Sådana reformer har Kina och Tanzania just genomfört.
Men det större problemet - folkökningen och bristen på resurser - är mer svårlöst.
s-46
sv-ud-test-457
Men det större problemet - folkökningen och bristen på resurser - är mer svårlöst.
Ökad u-hjälp, ja, men det är inte mycket att hoppas på.
s-47
sv-ud-test-458
Ökad u-hjälp, ja, men det är inte mycket att hoppas på.
Ett slags lösning är faktiskt att rätta mun efter matsäcken.
s-48
sv-ud-test-459
Ett slags lösning är faktiskt att rätta mun efter matsäcken.
De flesta länder har målsättningen att alla barn skall få gå i skolan.
s-49
sv-ud-test-460
De flesta länder har målsättningen att alla barn skall få gå i skolan.
Men med nuvarande resurser betyder det i u-länderna att de flesta barn får en dålig undervisning.
s-50
sv-ud-test-461
Men med nuvarande resurser betyder det i u-länderna att de flesta barn får en dålig undervisning.
[51]
Varannan
s-51
sv-ud-test-462
Varannan
Tanzania tog nyligen det svåra beslutet att bara låta vartannat barn gå i skola.
s-52
sv-ud-test-463
Tanzania tog nyligen det svåra beslutet att bara låta vartannat barn gå i skola.
Därmed får de som går i skola bättre undervisning, en undervisning som är värd något.
s-53
sv-ud-test-464
Därmed får de som går i skola bättre undervisning, en undervisning som är värd något.
Andra länder som fattat liknande fast mindre drastiska beslut är Marocko, Algeriet och Nigeria.
s-54
sv-ud-test-465
Andra länder som fattat liknande fast mindre drastiska beslut är Marocko, Algeriet och Nigeria.
Vissa länder i Afrika har alltså övergivit målsättningen om allmän skolgång.
s-55
sv-ud-test-466
Vissa länder i Afrika har alltså övergivit målsättningen om allmän skolgång.
I Sydasien, Mellanöstern och Latinamerika har de flesta länder aldrig försökt genomföra den målsättningen.
s-56
sv-ud-test-467
I Sydasien, Mellanöstern och Latinamerika har de flesta länder aldrig försökt genomföra den målsättningen.
Att rätta mun efter matsäcken - en provisorisk lösning, kanske en skenlösning?
s-57
sv-ud-test-468
Att rätta mun efter matsäcken - en provisorisk lösning, kanske en skenlösning?
En samling kalla fakta
s-58
sv-ud-test-469
En samling kalla fakta
500 kronor per år - det är vad man genomsnittligt offrar i världen på ett barn som ska lära sig att läsa och skriva.
s-59
sv-ud-test-470
500 kronor per år - det är vad man genomsnittligt offrar i världen på ett barn som ska lära sig att läsa och skriva.
Lite senare i livet använder man 39000 kronor för att lära den värnpliktige skjuta.
s-60
sv-ud-test-471
Lite senare i livet använder man 39000 kronor för att lära den värnpliktige skjuta.
Världen ger ut 40 procent mer på rustningar än på utbildning: 795000 miljoner kronor per år till militäranslag, 555000 till utbildning.
s-61
sv-ud-test-472
Världen ger ut 40 procent mer på rustningar än på utbildning: 795000 miljoner kronor per år till militäranslag, 555000 till utbildning.
Industriländerna (USA, Sovjet, Sverige etc) använder en mycket större del av sin nationalprodukt på utbildning (fem procent) än u-länderna (tre procent).
s-62
sv-ud-test-473
Industriländerna (USA, Sovjet, Sverige etc) använder en mycket större del av sin nationalprodukt på utbildning (fem procent) än u-länderna (tre procent).
U-länderna använder 25 kronor per år och person till utbildning, industriländerna 500 kronor.
s-63
sv-ud-test-474
U-länderna använder 25 kronor per år och person till utbildning, industriländerna 500 kronor.
U-länderna har 72 procent av världens befolkning, men bara 11 procent av världens utbildningsbudget.
s-64
sv-ud-test-475
U-länderna har 72 procent av världens befolkning, men bara 11 procent av världens utbildningsbudget.
U-ländernas militärutgifter är dubbelt så stora som deras inkomster i form av u-hjälp.
s-65
sv-ud-test-476
U-ländernas militärutgifter är dubbelt så stora som deras inkomster i form av u-hjälp.
Minst var tredje människa är analfabet, kan varken läsa eller skriva.
s-66
sv-ud-test-477
Minst var tredje människa är analfabet, kan varken läsa eller skriva.
Antalet analfabeter ökar varje år.
s-67
sv-ud-test-478
Antalet analfabeter ökar varje år.
Folkmängden ökar fortare än läskunnigheten.
s-68
sv-ud-test-479
Folkmängden ökar fortare än läskunnigheten.
Av barnen i åldern 6-14 år i Mali gick 68000 i skolan 1961.
s-69
sv-ud-test-480
Av barnen i åldern 6-14 år i Mali gick 68000 i skolan 1961.
Det var tio procent.
s-70
sv-ud-test-481
Det var tio procent.
1964 gick 113000 av barnen i den åldersgruppen i skolan.
s-71
sv-ud-test-482
1964 gick 113000 av barnen i den åldersgruppen i skolan.
Det var fortfarande bara tio procent.
s-72
sv-ud-test-483
Det var fortfarande bara tio procent.
Nästan hälften av alla i u-länderna är under 15 år.
s-73
sv-ud-test-484
Nästan hälften av alla i u-länderna är under 15 år.
Motsvarande siffra i industriländerna är 15-20 procent.
s-74
sv-ud-test-485
Motsvarande siffra i industriländerna är 15-20 procent.
Det betyder att u-länderna, som har sämst råd, måste satsa mest på utbildning.
s-75
sv-ud-test-486
Det betyder att u-länderna, som har sämst råd, måste satsa mest på utbildning.
I stora delar av Afrika och Latinamerika slutar mer än varannan elev efter två år.
s-76
sv-ud-test-487
I stora delar av Afrika och Latinamerika slutar mer än varannan elev efter två år.
Kvarsittning är vanlig i u-länderna.
s-77
sv-ud-test-488
Kvarsittning är vanlig i u-länderna.
Av de barn som går ut grundskolan i arabvärlden är det bara vart fjärde barn som inte suttit kvar ett eller flera år.
s-78
sv-ud-test-489
Av de barn som går ut grundskolan i arabvärlden är det bara vart fjärde barn som inte suttit kvar ett eller flera år.
Det beror på dålig undervisning, bristande resurser.
s-79
sv-ud-test-490
Det beror på dålig undervisning, bristande resurser.
Antalet lärare i världen ökar långsammare än antalet elever, 3,9 procent mot 4,8 procent.
s-80
sv-ud-test-491
Antalet lärare i världen ökar långsammare än antalet elever, 3,9 procent mot 4,8 procent.
Någon har räknat ut att om u-länderna ska ha en chans att bli ekonomiskt självförsörjande 1980, så behövs 1,5 miljoner tekniker och ingenjörer - fyra gånger fler än vad som finns i dag.
s-81
sv-ud-test-492
Någon har räknat ut att om u-länderna ska ha en chans att bli ekonomiskt självförsörjande 1980, så behövs 1,5 miljoner tekniker och ingenjörer - fyra gånger fler än vad som finns i dag.
Bara 38 procent av skolbarnen i Afrika och Asien är flickor (1967).
s-82
sv-ud-test-493
Bara 38 procent av skolbarnen i Afrika och Asien är flickor (1967).
Diagrammet ovan visar hur mycket världen satsar i tusental miljoner dollar per år till olika ändamål.
s-83
sv-ud-test-494
Diagrammet ovan visar hur mycket världen satsar i tusental miljoner dollar per år till olika ändamål.
Militära utgifter slukar t ex 159000 miljoner dollar, medan utbildningen bara får 111000 miljoner.
s-84
sv-ud-test-495
Militära utgifter slukar t ex 159000 miljoner dollar, medan utbildningen bara får 111000 miljoner.
Edit as list • Text view • Dependency trees