| s-404
| Svenskar ligger också över med 7 mg per kilo. |
| s-405
| Britterna klarar kvalgränsen precis med 5 mg DDT per kilo. |
| s-406
| Andelen stadsbor i procent |
| s-407
| I industriländer bor fyra av fem i städer år 2000 enligt FN:s (osäkra) beräkningar. |
| s-408
| Men procentuellt sett växer städerna mest i u-länderna. |
| s-409
| Antalet städer med över 2500000 invånare |
| s-410
| Om tio år finns det ungefär 60 jättestäder, alltså städer som har mer än 2,5 miljoner invånare hopklumpade. |
| s-411
| Detta enligt FN:s beräkningar . |
| s-412
| 'Envar har rätt till undervisning ... |
| s-413
| Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk. |
| s-414
| Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig. |
| s-415
| Den högre undervisningen skall stå öppen för alla på grundval av deras duglighet.' |
| s-416
| (Förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 26.) |
| s-417
| FN har döpt sitt jubileumsår till 'internationella utbildningsåret' - ett försök att sporra till nationella ansträngningar på undervisningens område. |
| s-418
| Under veckan uppmärksammas detta i Sveriges skolor. |
| s-419
| Utbildningsåret har en symbol som ska visa hur kunskapen utgår från punkten i mitten av pannan. |
| s-420
| Artikeln bygger främst på Unesco Courier, January 1970; Världshorisont 1, 1970; och Svenska FN-förbundets och skolöverstyrelsens studiehäfte 'Undervisning eller undergång'. |
| s-421
| Under den tid som det tar att läsa den här meningen föds elva människor till världen. |
| s-422
| Under samma tid dör fem människor. |
| s-423
| Jordens befolkning har ökat med sex personer. |
| s-424
| Dvs när du läst hit har den hunnit öka med omkring tjugo personer. |
| s-425
| De 200000 som föds varje dag måste utbildas om de skall ha någon chans i livet, och om världens fattiga och utsugna länder skall kunna resa sig. |
| s-426
| Varför är utbildningen särskilt viktig? |
| s-427
| Den FN-ideologi som ligger bakom tanken på ett särskilt 'internationellt utbildningsår' 1970 ger ungefär detta svar: |
| s-428
| U-länderna måste ta en genväg för att komma i fatt. |
| s-429
| Genvägen är att utnyttja modern vetenskap och teknik. |
| s-430
| Då behövs utbildning. |
| s-431
| Utan utbildning ingen genväg. |
| s-432
| Mycket mer skall in i utvecklingsbilden, men en djärv satsning på utbildning kan ge resultat. |
| s-433
| Det har länder som Sovjet, Japan, Kina och Kuba visat. |
| s-434
| Slutar |
| s-435
| Folkökningen i världen är så stor att antalet människor som varken kan läsa eller skriva (analfabeter) ökar. |
| s-436
| Då har man alltså inte räknat med barn under skolåldern. |
| s-437
| Under 1960-talet blev det 60 miljoner fler analfabeter i världen. |
| s-438
| Dessutom är det många i u-länderna som slutar skolan efter ett par års dålig undervisning. |
| s-439
| Då glömmer de fort vad de lärt sig. |
| s-440
| Dessa analfabeter kommer aldrig i statistiken. |
| s-441
| Så när man säger att var tredje människa är analfabet så är det en underskattning. |
| s-442
| Befolkningstrycket är roten till det mesta onda i u-ländernas utbildningssystem. |
| s-443
| Undervisningsbudgeten måste ständigt och kraftigt utvidgas i takt med folkökningen. |
| s-444
| Fel |
| s-445
| Vart denna (ojämna?) kapplöpning leder kan man konstatera: resurserna räcker inte till, det blir för få skolor och lärare, alltså blir undervisningen dålig och många slutar i förtid eller sitter kvar - om de ens får chansen att gå i skola. |
| s-446
| Ett annat problem är att u-landsbarnen får fel utbildning. |
| s-447
| Det beror på att undervisningssystemen övertagits från den forna kolonialmakten och ofta har värderingar från 1800-talet. |
| s-448
| Undervisningen är inte anpassad efter u-länders behov. |
| s-449
| Den är för teoretisk och humanistisk. |
| s-450
| Den lär inte ut de praktiska kunskaper som behövs för att förbättra jordbruket t ex . |
| s-451
| Undervisningen ger barnen uppfattningen att jordbruk och praktiskt arbete inte är riktigt fint. |
| s-452
| Den bidrar till elittänkande. |
| s-453
| Den skapar eller vidmakthåller klassklyftor. |
| s-454
| Detta problem är dock relativt lätt att lösa. |
| s-455
| Det går att göra undervisningen mer praktiskt inriktad, mer anpassad till jordbrukets behov, även om det är jobb med nya kursplaner och vidareutbildning av lärare. |
| s-456
| Sådana reformer har Kina och Tanzania just genomfört. |
| s-457
| Men det större problemet - folkökningen och bristen på resurser - är mer svårlöst. |
| s-458
| Ökad u-hjälp, ja, men det är inte mycket att hoppas på. |
| s-459
| Ett slags lösning är faktiskt att rätta mun efter matsäcken. |
| s-460
| De flesta länder har målsättningen att alla barn skall få gå i skolan. |
| s-461
| Men med nuvarande resurser betyder det i u-länderna att de flesta barn får en dålig undervisning. |
| s-462
| Varannan |
| s-463
| Tanzania tog nyligen det svåra beslutet att bara låta vartannat barn gå i skola. |
| s-464
| Därmed får de som går i skola bättre undervisning, en undervisning som är värd något. |
| s-465
| Andra länder som fattat liknande fast mindre drastiska beslut är Marocko, Algeriet och Nigeria. |
| s-466
| Vissa länder i Afrika har alltså övergivit målsättningen om allmän skolgång. |
| s-467
| I Sydasien, Mellanöstern och Latinamerika har de flesta länder aldrig försökt genomföra den målsättningen. |
| s-468
| Att rätta mun efter matsäcken - en provisorisk lösning, kanske en skenlösning? |
| s-469
| En samling kalla fakta |
| s-470
| 500 kronor per år - det är vad man genomsnittligt offrar i världen på ett barn som ska lära sig att läsa och skriva. |
| s-471
| Lite senare i livet använder man 39000 kronor för att lära den värnpliktige skjuta. |
| s-472
| Världen ger ut 40 procent mer på rustningar än på utbildning: 795000 miljoner kronor per år till militäranslag, 555000 till utbildning. |
| s-473
| Industriländerna (USA, Sovjet, Sverige etc) använder en mycket större del av sin nationalprodukt på utbildning (fem procent) än u-länderna (tre procent). |
| s-474
| U-länderna använder 25 kronor per år och person till utbildning, industriländerna 500 kronor. |
| s-475
| U-länderna har 72 procent av världens befolkning, men bara 11 procent av världens utbildningsbudget. |
| s-476
| U-ländernas militärutgifter är dubbelt så stora som deras inkomster i form av u-hjälp. |
| s-477
| Minst var tredje människa är analfabet, kan varken läsa eller skriva. |
| s-478
| Antalet analfabeter ökar varje år. |
| s-479
| Folkmängden ökar fortare än läskunnigheten. |
| s-480
| Av barnen i åldern 6-14 år i Mali gick 68000 i skolan 1961. |
| s-481
| Det var tio procent. |
| s-482
| 1964 gick 113000 av barnen i den åldersgruppen i skolan. |
| s-483
| Det var fortfarande bara tio procent. |
| s-484
| Nästan hälften av alla i u-länderna är under 15 år. |
| s-485
| Motsvarande siffra i industriländerna är 15-20 procent. |
| s-486
| Det betyder att u-länderna, som har sämst råd, måste satsa mest på utbildning. |
| s-487
| I stora delar av Afrika och Latinamerika slutar mer än varannan elev efter två år. |
| s-488
| Kvarsittning är vanlig i u-länderna. |
| s-489
| Av de barn som går ut grundskolan i arabvärlden är det bara vart fjärde barn som inte suttit kvar ett eller flera år. |
| s-490
| Det beror på dålig undervisning, bristande resurser. |
| s-491
| Antalet lärare i världen ökar långsammare än antalet elever, 3,9 procent mot 4,8 procent. |
| s-492
| Någon har räknat ut att om u-länderna ska ha en chans att bli ekonomiskt självförsörjande 1980, så behövs 1,5 miljoner tekniker och ingenjörer - fyra gånger fler än vad som finns i dag. |
| s-493
| Bara 38 procent av skolbarnen i Afrika och Asien är flickor (1967). |
| s-494
| Diagrammet ovan visar hur mycket världen satsar i tusental miljoner dollar per år till olika ändamål. |
| s-495
| Militära utgifter slukar t ex 159000 miljoner dollar, medan utbildningen bara får 111000 miljoner. |
| s-496
| Miljöhotet mot Östersjön har resulterat i nästan totalstopp för strömmingsförsäljningen. |
| s-497
| I dag garanterar Folkhälsan och Naturvårdsverket att larmrapporten om gifthalten fått överdrivna proportioner - strömming, lax och ål är helt riskfritt att äta. |
| s-498
| Det är ingen fara med strömmingen! |
| s-499
| Så säger i dag Folkhälsan och Naturvårdsverket. |
| s-500
| Och anledningen till detta kategoriska uttalande är den larmrapport som släpptes ut förra veckan om PCB- och DDT-halterna i östersjöfisken. |
| s-501
| Visserligen är halterna oroande höga, men nån fara för människan är det inte. |
| s-502
| - Rubrikerna om gifthalterna i bland annat strömming har resulterat i nästan totalstopp för strömmingsförsäljningen i större delen av Sverige, säger direktör John Erik Boork, direktör i Ostkustfisk Centralförening till Aftonbladet. |
| s-503
| - Visserligen anser vi att miljöhotet mot Östersjön är oroande men ännu så länge finns det garantier för att både strömming, lax och ål är helt ofarliga. |