| s-201
| Man kan dock avtala om att sådan egendom som annars skulle ha ingått i giftorätten ska vara enskild egendom. |
| s-202
| Ett sådant avtal kallas äktenskapsförord. |
| s-203
| Äktenskapsförordet ska inregistreras hos domstol för att bli giltigt. |
| s-204
| Föräldrar har vårdnaden om sina barn. |
| s-205
| De har alltså ansvar och omsorg om barnen. |
| s-206
| De företräder barnen utåt i olika frågor och de är skyldiga att bekosta barnens uppehälle och uppfostran. |
| s-207
| Se Arv sida 5, Förmyndare sida 12 och Testamente sida 22. |
| s-208
| Man vänder sig till pastorsexpeditionen. |
| s-209
| Skilsmässa |
| s-210
| Hemskillnad |
| s-211
| Innan ett äktenskap upplöses ska i allmänhet domstolen först ha beslutat om att samlevnaden upphävs. |
| s-212
| Denna dom kallas hemskillnadsdom. |
| s-213
| Den kan sökas hos domstolen av båda makarna tillsammans. |
| s-214
| Då behöver inte annat skäl uppges än att de är överens om att inte fortsätta att leva tillsammans. |
| s-215
| Om bara den ena maken vill ha hemskillnad måste han eller hon stämma den andra inför domstol. |
| s-216
| Innan man begär hemskillnad är man skyldig att begära medling hos präst eller hos medlare, som är utsedd av kommunen. |
| s-217
| Hemskillnadstiden är till för att ge makarna en prövotid. |
| s-218
| Om de har börjat samlevnaden på nytt under hemskillnadstiden, vilket de får göra, upphävs hemskillnaden utom i fråga om ekonomiska förhållanden. |
| s-219
| Äktenskapsskillnad |
| s-220
| Om makarna har levt var för sig (hemskilda) under minst ett år, kan en eller båda begära att domstolen dömer till äktenskapsskillnad. |
| s-221
| Det innebär att äktenskapet upplöses. |
| s-222
| Bl.a. i samband med otrohet kan domstolen döma till omedelbar äktenskapsskillnad utan föregående hemskillnad. |
| s-223
| Både vid hemskillnad och äktenskapsskillnad ska domstolen fastställa vem av makarna som ska ha vårdnaden om barnen. |
| s-224
| Om ingen av makarna bedöms vara lämplig att ha vårdnaden kan särskild förmyndare utses. |
| s-225
| Domstolen avgör vidare om det ska betalas underhållsbidrag, hur boet ska delas och om eventuellt skadestånd. |
| s-226
| Se också Förmyndare sida 12 och Underhållsbidrag sida 23. |
| s-227
| Man vänder sig till familjerådgivningsbyrå, medlare, härads- eller rådhusrätt, rättshjälpsanstalt eller advokat. |
| s-228
| Att få ett barn är en stor upplevelse och glädje och medför en genomgripande förändring av vårt liv. |
| s-229
| Den nyblivna modern känner sig dock ofta mindre glad än hon hade trott. |
| s-230
| Men att vara trött och nedstämd efter förlossningen är normalt och naturligt och går över allteftersom krafterna återvänder. |
| s-231
| Den fulla känslan av moderlighet brukar komma så småningom när man fått pyssla om sitt barn en tid och känner sig säkrare och tryggare. |
| s-232
| Om modern är trött och klen en tid efter förlossningen, betyder ett yttre stöd mycket för henne. |
| s-233
| Är hon ensam kan den egna modern eller en god väninna ofta vara henne och därmed också barnet till stor nytta. |
| s-234
| Annars är naturligtvis pappan den som är närmast till hands att dela både bekymmer och glädjeämnen med. |
| s-235
| Pappan lär bäst känna sitt lilla barn genom att hjälpa till med att sköta det. |
| s-236
| Att båda föräldrarna från början upplever barnet tillsammans stärker familjens samhörighet. |
| s-237
| Anlag och miljö |
| s-238
| Alla föräldrar funderar över hur det skall gå för deras barn i livet och vilka möjligheter det har inom sig. |
| s-239
| Varje barn har fått arvsanlag från båda föräldrarna. |
| s-240
| Anlagen inverkar inte bara på hur barnet ser ut, utan också på sådant som t.ex. begåvning och lynne. |
| s-241
| Hur barnet kommer att bli som människa, vilka egenskaper det kommer att få och hur karaktären utformas beror också i hög grad på de erfarenheter det gör. |
| s-242
| Genom oss föräldrar får barnet sina första upplevelser av kärlek och trygghet, men också av bekymmer och konflikter. |
| s-243
| Det är lätt att förstå, att barn som har det bra med sina närmaste blir mer förtroendefulla och vänliga mot andra än de som ständigt upplever otrygghet och bristande förståelse. |
| s-244
| Här gäller det den grundton i hemmet som vardagslivet byggs upp på - inte de tillfälliga svårigheter som då och då drabbar oss alla utan att behöva skadligt påverka våra barn. |
| s-245
| Spädbarnet behöver trygg omvårdnad och mycket ömhet för att trivas. |
| s-246
| Det är viktigt att det lilla barnet i lugn och ro får växa samman med den som vårdar det, så att det från början känner sig tryggt och ompysslat. |
| s-247
| En mamma som har yrkesarbete känner sig ofta otillräcklig och tycker att hon inte kan ge sitt barn allt hon skulle vilja. |
| s-248
| Men, även om tiden man kan vara tillsammans med barnet är kort, kan man ge det vad det behöver av trygg och varm moderskontakt. |
| s-249
| Naturligtvis måste allt praktiskt arbete i hemmet skötas, men stunderna tillsammans med den lille är minst lika viktiga. |
| s-250
| Mamman måste också veta, att barnet har det bra på dagarna, antingen det vistas på daghem, i ett familjedaghem eller någon sköter det hemma. |
| s-251
| Det är betydelsefullt att barnet får behålla sina vardagsvanor, t.ex. får sova middag med en kär leksak eller suga på napp. |
| s-252
| Lämna aldrig spädbarn ensamma hemma någon längre stund! |
| s-253
| De är ju alldeles hjälplösa och kan inte klara sig själva om de t.ex. skulle börja kräkas eller råka få något över ansiktet. |
| s-254
| Plastskynken är särskilt farliga och bör inte finnas inom räckhåll för de små. |
| s-255
| Måste barnet vårdas på sjukhus, barnhem eller på annat sätt sändas bort, är det önskvärt, att föräldrarna besöker det så ofta som möjligt. |
| s-256
| Utvecklingen |
| s-257
| Barnets utveckling sker i en viss ordningsföljd, i stort sett lika för alla barn. |
| s-258
| En del barn är tidiga och andra sena, skillnaderna brukar jämna ut sig på längre sikt. |
| s-259
| Det kan hända, att ett barn är tidigt på ett område, t.ex. när det gäller att gå, men senare med att tala eller tvärtom. |
| s-260
| Vi hjälper inte barnet genom att skynda på dess utveckling. |
| s-261
| Varje barn mognar i sin egen takt. |
| s-262
| Under det första året visar det nya färdigheter varje månad, sedan går det långsammare. |
| s-263
| Lugna perioder växlar med mera oroliga - sådan är utvecklingens gång. |
| s-264
| Under de första månaderna ligger spädbarnet helst på sidan, benen saknar stadga och det kan inte hålla uppe sitt stora huvud. |
| s-265
| Det kan inte fästa blicken och att ögonen tittar i kors ibland är inget att oroa sig för. |
| s-266
| Först vid 2-3 månaders ålder lär det sig att se ordentligt. |
| s-267
| Så småningom kan barnet lyfta upp bröst och huvud när det ligger på magen och det tycker om att ligga så och titta på sin omgivning. |
| s-268
| Det övar kryprörelser och lär sig rulla över på rygg. |
| s-269
| Man får passa det noga vid skötningarna, så att det inte ramlar ner och slår sig. |
| s-270
| Barnet sover nu helst på rygg med armarna uppåtböjda på var sida om huvudet. |
| s-271
| Det börjar gripa efter saker och då är tiden inne för de första leksakerna, t.ex. en skallra eller en bitring. |
| s-272
| Omkring halvåret brukar barnen kunna sitta med stöd, men sitta själva kan de inte förrän vid 8-10 månader. |
| s-273
| De griper efter alla saker som kommer i deras väg och stoppar allting i munnen. |
| s-274
| De tycker om granna färger. |
| s-275
| Målade klossar och andra lämpliga leksaker måste vara ofarliga och tåliga. |
| s-276
| Under andra halvåret börjar de flesta barn resa sig upp och stå. |
| s-277
| En del kryper eller hasar omkring på stjärten. |
| s-278
| De undersöker allt de kommer åt och nu börjar en tid när man måste plocka undan allt som kan gå sönder eller skada dem. |
| s-279
| Ju rörligare barnen blir desto mer måste man tänka på att inte i onödan hindra dem i deras rörelsefrihet och upptäckariver. |
| s-280
| Omkring året börjar en del barn ta de första stegen, men de flesta brukar inte gå förrän några månader senare. |
| s-281
| Det första riktiga leendet brukar visa sig vid 2-3 månaders ålder. |
| s-282
| Från den tiden behöver barnet mer av lek och sällskap. |
| s-283
| Också för utvecklingen av språket är det viktigt att vi jollrar och pratar med barnet. |
| s-284
| Språket utvecklas i en bestämd ordning: först kommer långa ljudramsor - jollret - då barnet liksom leker med olika ljud. |
| s-285
| I 1-årsåldern brukar de första enstaka orden komma, som senare blir meningar. |
| s-286
| Att följa med hur barnet utvecklas, se hur det förändras och lär sig nya saker är en stor upplevelse. |
| s-287
| Det är så mycket som händer under barnets första år, då det förvandlas från en helt beroende varelse till en liten personlighet redo att ta sin omvärld i besittning. |
| s-288
| Uppfödningen |
| s-289
| Amningen är det bästa - och som regel också det enklaste - både för mamman och barnet. |
| s-290
| Bröstmjölken innehåller allt som barnet behöver. |
| s-291
| Amningen ger också mor och barn en alldeles särskild känsla av närhet och samhörighet. |
| s-292
| Men - om mamman har dåligt med mjölk eller kanske inte någon alls, kan hon ge barnet en tillfredsställande uppfödning i alla fall. |
| s-293
| Barnet klarar sig bra på en rätt skött flaskuppfödning och det finns numera färdiga mjölkblandningar, som utgör en god ersättning för bröstmjölken. |
| s-294
| Barnavårdscentralen hjälper gärna mamman med råd. |
| s-295
| Det är viktigt att flaskmatningen blir så lik amningen som möjligt. |
| s-296
| Det är därför bäst om barnet ligger i mammans famn under matningen, så att det får uppleva den varma kroppskontakten. |
| s-297
| Det är inte alltid lätt att få lugn omkring sig om man har flera småbarn i familjen - som kanske dessutom känner sig avundsjuka på den minste som får ha mamma alldeles för sig själv, men om matningen kan ordnas som en skön stund utan jäkt och brådska är det bäst för både mor och barn. |
| s-298
| Anpassa måltiderna någorlunda efter barnets behov. |
| s-299
| En god regel är att aldrig låta ett barn ligga och skrika av hunger någon längre stund. |
| s-300
| Man behöver inte heller väcka det till målen, utan kan vänta tills det vaknar av sig självt. |