| s-101
| Invaliditetstillägg kompletterar i vissa fall ålderspension, om pensionären inte kan reda sig själv och vid upprepade tillfällen dagligen behöver hjälp av annan person. |
| s-102
| Hjälpbehovet skall ha uppstått innan pensionären fyller 63 år. |
| s-103
| Den som är blind har alltid rätt till invaliditetstillägg om blindheten inträffat före 63 år. |
| s-104
| Invaliditetstillägget utgör 30 procent av basbeloppet (i juli 1971 var det 2070 kr för år räknat). |
| s-105
| Om förtidspension eller sjukbidrag samt änkepension och barnpension kan Ni läsa i särskilda broschyrer som finns att hämta på försäkringskassan. |
| s-106
| Vad menas med ett u-land? |
| s-107
| 'U-land' står för 'underutvecklat land' eller 'utvecklingsland'. |
| s-108
| Ibland talar man om 'de fattiga länderna'. |
| s-109
| Men det är viktigt att veta att de flesta u-länder är fattiga bara i den meningen att större delen av befolkningen lever i fattigdom. |
| s-110
| I nästan alla u-länder finns de för utvecklingen nödvändiga tillgångarna såsom arbetskraft, jord, vatten, mineraler, skog o s v . |
| s-111
| Men antingen förmår man ännu inte utnyttja de resurser man har - eller också utnyttjas dessa på ett sätt som inte kommer majoriteten av folket tillgodo. |
| s-112
| En vanlig karakteristik av ett u-land är att bruttonationalprodukten (BNP) per person och år understiger en viss summa. |
| s-113
| Ibland nämns 2000 kronor som gräns; länder ovanför detta genomsnittstal skulle inte vara u-länder (i Sverige är BNP / person ca 13000 kronor). |
| s-114
| Andra egenskaper utmärkande för u-länder är arbetslöshet; analfabetism, d v s brist på läs- och skrivkunnighet; låg medellivslängd. |
| s-115
| Man kan också mäta ett lands standard med sådana mått som antal läkare, lärare, böcker, tidningar, telefoner, radioapparater, bilar o s v per invånare. |
| s-116
| Dessa metoder för att söka mäta ett lands rikedom eller fattigdom är otillfredsställande. |
| s-117
| I BNP, exempelvis, inräknas inte oavlönat arbete och bara ytterst ungefärligt de varor som produceras inom självhushållen. |
| s-118
| Måtten säger heller ingenting om fördelningen av resurserna, om livet för de enskilda människorna. |
| s-119
| Genomsnittssiffrorna döljer stora materiella klyftor inom varje land. |
| s-120
| Men de existerande måtten är ändå användbara när man vill göra sig en bild av olika folks levnadsnivå. |
| s-121
| Ett exempel: enbart i USA ökar BNP varje år med ett belopp, som är ungefär lika stort som den totala bruttonationalprodukten i hela Afrika eller Indien! |
| s-122
| U-länderna är olika |
| s-123
| Från vår horisont kan u-länderna sinsemellan te sig likartade. |
| s-124
| Uppräkningen nyss av typiska 'u-landsegenskaper' bidrar till ett sådant intryck. |
| s-125
| Men dessa länder - där tre fjärdedelar av jordens befolkning bor - skiljer sig naturligtvis starkt från varandra. |
| s-126
| Peru har inte samma klimat, geografi eller kultur som Tanzania. |
| s-127
| Indien brottas med helt andra svårigheter än Kenya. |
| s-128
| En del länder är tättbefolkade, andra glest befolkade. |
| s-129
| Naturliga och mänskliga resurser skiftar liksom relationerna till omvärlden. |
| s-130
| Det finns inte två länder, som befinner sig i samma kulturella eller ekonomiska situation. |
| s-131
| Skillnaderna inom ett land kan vara mycket stora. |
| s-132
| I världens totalt sett rikaste land, USA, finns utbredd svår fattigdom. |
| s-133
| I oljeländer som Saudi-Arabien lever en del i ofattbart överflöd. |
| s-134
| Invånarna i Kenyas huvudstad Nairobi kan ha ännu svårare att finna sig tillrätta i isolerade byar på den kenyanska landsbygden än en stockholmare att klara sig i lappmarken. |
| s-135
| I Indien finns 845 skilda språk och dialekter. |
| s-136
| Många av de länder, som i dag kallas underutvecklade, har en kultur långt äldre än t ex den europeiska. |
| s-137
| För 6000 år sedan fanns det städer i Egypten, i Mesopotamien och i Indusdalen - 5000 år innan stadskulturen började utvecklas i Sverige. |
| s-138
| Den kinesiska kulturen kan spåras tillbaka till 3000 f Kr. |
| s-139
| I Latinamerika, Afrika och Asien fanns vid europeernas ankomst ofta högt utvecklade samhällen. |
| s-140
| De flesta u-länder har varit koloniserade |
| s-141
| När dagens 30-åringar gick i skolan var Afrikas och Asiens kartor i huvudsak indelade i några få färgfält - för att utmärka de olika områden, som tillhörde England, Frankrike, Holland, Belgien eller Portugal. |
| s-142
| Vad som sedan skett, ett 70-tal länders politiska frigörelse, kan betecknas som en av de mera genomgripande händelserna i världshistorien. |
| s-143
| Att kolonisera ett land betyder att erövra det och utnyttja det för egna ändamål. |
| s-144
| 1700- och 1800-talens industrialisering i England, Frankrike, Tyskland, Holland o s v förutsatte en ordnad försörjning med råvaror för industrin (bomull, jute, hampa, metaller, gummi). |
| s-145
| Kolonierna utnyttjades för denna råvaruproduktion. |
| s-146
| De kunde också utnyttjas som marknad - befolkningen hemma räckte inte till som köpare av industrivarorna. |
| s-147
| På olika sätt kunde man se till att befolkningen i det koloniserade landet blev köpare av moderlandets produkter. |
| s-148
| Ett vanligt exempel är hur den indiska textilindustrin genom att man saknade tullskydd konkurrerades ut av engelsmännen. |
| s-149
| Härigenom fick den engelska textilindustrin avsättning för sina produkter också i Indien. |
| s-150
| På så sätt fastlades den arbetsfördelning mellan olika länder, som till stor del fortfarande gäller: industriländerna ('i-länderna') producerar förädlade produkter, som de måste få avsättning för, u-länderna måste få sälja sina råvaror. |
| s-151
| Råvaror - både naturprodukter och synteter - produceras dock numera i ökande omfattning även i i-länderna. |
| s-152
| Jordens befolkning: i dag 3,6 miljarder, om 30 år dubbelt så många? |
| s-153
| Tvärtemot vad man kunde tro är Europa den mest tättbebodda - men också vad beträffar jordbruk och industri den bäst utnyttjade - världsdelen med i genomsnitt 92 invånare per kvardratkilometer. |
| s-154
| Därefter följer Asien med 69 invånare per kvkm. |
| s-155
| Jordens sammanlagda befolkning ökar f n med 70-80 miljoner människor om året, och ökningen är störst där människorna är fattigast. |
| s-156
| Nu är vi drygt 3,6 miljarder, vid århundradets slut 6-7 miljarder om den nuvarande takten i befolkningstillväxten består. |
| s-157
| Fattigdomen är inte ny. |
| s-158
| De flesta människor har alltid levat i fattigdom. |
| s-159
| Men befolkningsexplosionen är unik i jordens historia. |
| s-160
| Den är följden av att stora folksjukdomar nu bekämpas med moderna hjälpmedel, att människornas kunskap om hygien har förbättrats och att tillgången på mat och vatten har ökat. |
| s-161
| Spädbarnsdödligheten har minskat särskilt kraftigt; det är inte så att varje kvinna föder fler barn än förr, men de som föds överlever i långt större utsträckning. |
| s-162
| Genom befolkningsutvecklingen får jorden en väldig försörjningsbörda, där än så länge de fattiga länderna bär det tyngsta lasset. |
| s-163
| I många u-länder är tillväxten så snabb, att barn under 15 år utgör inemot hälften av hela befolkningen. |
| s-164
| Att bygga skolor, utbilda lärare och producera undervisningsmaterial till dessa barnskaror är på många håll omöjligt. |
| s-165
| Ett snabbt växande antal människor i vuxen ålder kräver arbete och lön i en situation, där det redan råder arbetslöshet och undersysselsättning. |
| s-166
| De arbetslösa från landsbygden söker sig till städerna. |
| s-167
| När de inte heller där kan få arbete uppstår en slum, som med sin svält, sjuklighet, trångboddhet, smuts och brottslighet är ett stort och växande problem i u-länderna. |
| s-168
| U-ländernas tillgångar växer. |
| s-169
| Men det gör också folkmängden. |
| s-170
| Även med en jämn fördelning av produktionen blir det inte tillräckligt för var och en. |
| s-171
| Därför måste befolkningstillväxten hållas tillbaka. |
| s-172
| Samtidigt måste det skapas en rättvis fördelning av tillgångarna. |
| s-173
| Det har redan sagts att befolkningsökningen är störst där människor är fattigast. |
| s-174
| Färre barn skaffar man sig först då man ser en utväg ur sin fattigdom. |
| s-175
| Mat och hälsa |
| s-176
| Många svåra sjukdomar som malaria, smittkoppor och spetälska trängs alltmer tillbaka genom aktiva hälsovårdsinsatser. |
| s-177
| Fortfarande beräknas dock 300 milj människor vara sjuka i malaria, 10 milj i spetälska. |
| s-178
| Uppskattningsvis 400 milj lider av ögonsjukdomen trakom. |
| s-179
| Olika former av inälvsmask härjar stora delar av Afrika, Asien och Latinamerika och nedsätter starkt arbetsförmågan. |
| s-180
| Barndödligheten beräknas - trots den minskning som skett - i Indien vara tio gånger så hög som i Sverige, i Peru och Tunisien sex gånger så hög. |
| s-181
| Trots att u-ländernas sammanlagda livsmedelsproduktion ökat kraftigt är tillgången på livsmedel per person föga större än förut, tidvis och på sina håll inte alls större. |
| s-182
| I dessa länder får majoriteten av befolkningen varken tillräckligt med kalorier eller av de livsviktiga äggviteämnena (protein). |
| s-183
| I Sverige och andra länder, där de flesta lever i materiell välfärd, har vi mer än vad vi behöver av bådadera. |
| s-184
| Skall utvecklingen vända och en godtagbar näringsstandard uppnås, måste produktionen av sådana näringsämnen i världen tredubblas fram till år 2000. |
| s-185
| En rad undersökningar tyder på att brist på äggvita under spädbarnstiden kan medföra skador på hjärnan, som för hela livet minskar inlärningsförmågan och arbetskapaciteten. |
| s-186
| Kvinnan på bilden har själv vuxit upp i den här byn i den västafrikanska staten Dahomey. |
| s-187
| Hon har fått utbildning i näringslära (nutrition) inom ramen för ett FAO-projekt (FAO = FNs livsmedelsorganisation). |
| s-188
| Här visar hon hur lokal föda, fisk och grönsaker, kan användas, och betonar särskilt hur viktigt det är att barnen får rätt sammansatt kost. |
| s-189
| Här nedan kan man läsa om några huvuddrag i äktenskapslagstiftningen. |
| s-190
| I Socialkatalogen finns vidare upplysningar om bl.a. barn- och ungdomsfrågor, bostadsfrågor, försäkringsskydd, arv och andra familjerättsliga frågor. |
| s-191
| Giftemål |
| s-192
| När man ska gifta sig måste detta anmälas till pastorsexpeditionen där man bor. |
| s-193
| På pastorsexpeditionen kan man begära, att äktenskapet utlyses i kyrkan (lysning) om man så önskar. |
| s-194
| Där får man också upplysning om hur kyrklig och borgerlig vigsel går till. |
| s-195
| Den som är under 20 år ska ha föräldrarnas samtycke för att gifta sig. |
| s-196
| Är han eller hon under 18 år behövs också särskilt tillstånd från länsstyrelsen. |
| s-197
| När man har gift sig innebär det att båda makarna får omfattande personliga och ekonomiska skyldigheter mot varandra. |
| s-198
| Makarna har bl.a. skyldighet att försörja varandra. |
| s-199
| Vidare uppkommer giftorätt. |
| s-200
| Denna innebär bl.a. att vardera maken vid äktenskapets upplösning har rätt till hälften av den andre makens tillgångar. |