| s-305
| Jag blir så arg på maken. |
| s-306
| Han säger 'allt ditt är mitt'. |
| s-307
| Och när han kommer hem från jobbet gör han inte ett dugg hemma. |
| s-308
| Då säger jag 'så fan heller är allt mitt ditt' när jag ensam sköter allt hemma. |
| s-309
| Det är för djävligt. |
| s-310
| Men jag måste arbeta för att ekonomin ska gå ihop. |
| s-311
| Nu kan vi låta barnen studera om dom vill. |
| s-312
| Det är ju klart att man får gno hela tiden. |
| s-313
| De andra städerskorna får sparken ibland för att de nekar övertid ... |
| s-314
| I fackets styrelse är det en kvinna med. |
| s-315
| Kvinnorna är inte något vidare aktiva annars. |
| s-316
| Dom vågar i vilket fall som helst inte göra något från fackets sida. |
| s-317
| Vad kommer resultatet på lång sikt att bli av denna familjeplanering? |
| s-318
| Jo, vår nativitet, som redan är lägst i världen, kommer att sjunka ännu mer. |
| s-319
| I framtiden kommer det att bli ännu större brist på arbetskraft och vi måste importera mer utländsk arbetskraft och det kanske bara är bra för ett folk med så kortsiktig familjepolitik är kanske inte värt att överleva. |
| s-320
| Kvinnorna hjälper industrin till stora förtjänster. |
| s-321
| Med sina dåliga löner och låga anspråk. |
| s-322
| Till jul anställer man extrapersonal. |
| s-323
| Det är hemmafruar som inte är beroende av förtjänsten och accepterar det som det är. |
| s-324
| De är farliga. |
| s-325
| Likadant med utlänningarna. |
| s-326
| De är glada över att få komma hit. |
| s-327
| Glada över att ha fått ett jobb. |
| s-328
| De fattar inte hur dåligt det är. |
| s-329
| De fattar inte hur omänskligt det här jobbet är och hur dåligt de tvingas bo. |
| s-330
| Citaten är hämtade ur Svenska Dagbladets debatt 'Hemmafru i skatteskruv' (vänstra spalten, rak stil) och Kajsa Ohrlander: Kvinnor som slavar, Aldus / Bonniers, 13:75 (högra spalten, kursiv stil). |
| s-331
| De reaktionära har många sätt att göra bilden suddig. |
| s-332
| Ett av dom är att analysera problemen fel, dra falska gränser. |
| s-333
| När det gäller kvinnorna brukar man utnyttja en fiktiv motsättning mellan hemmafruar / yrkeskvinnor. |
| s-334
| Som om det inte där, liksom överallt annars, rör sig om klasskillnader. |
| s-335
| I Svenska Dagbladets debatt använde man den falska motsättningen rent politiskt, för att genom en konstruerad lojalitet 'hemmafruar emellan' driva fram en konservativ opinion mot Strängs skatteförslag. |
| s-336
| Men ställer man dom debattinläggen mot Kajsa Ohrlanders intervjuer med arbetarkvinnor i Sverige avslöjas illusionen. |
| s-337
| Det handlar inte om hemmafruar / yrkeskvinnor. |
| s-338
| Det handlar om klasskillnader. |
| s-339
| Det handlar om politik. |
| s-340
| I den ena gruppen finns överprivilegierade hustrur till högavlönade män. |
| s-341
| Kvinnor som talar om - och har - en valfrihet ingen annan grupp i samhället har. |
| s-342
| Därför att de har råd att välja t.ex. mellan att arbeta borta och arbeta hemma, t.ex. mellan att ha barn och ta abort. |
| s-343
| I den andra gruppen finns kvinnor vars valfrihet är mindre än någon annan grupps i samhället. |
| s-344
| Deras val har det ekonomiska systemet redan gjort. |
| s-345
| Dom tvingas bära den dubbelarbetandes alla bördor i ett samhälle, där utbyggnaden av kollektiv barnpassning och hemservice misskötts katastrofalt - bl.a. på grund av de privilegierade hemmafruarnas svek. |
| s-346
| Det handlar om politik. |
| s-347
| Dom privilegierade kvinnorna försvarar naturligtvis sina privilegier. |
| s-348
| Dom 'vårdar miljonvärden', talar för det borgerligt-individualistiska livsmönstret, deltar i det farliga 'ideella arbete' som bara tjänar till att dölja samhällets ekonomiska och sociala orättvisor i en medlidandets och välgörenhetens dimridå. |
| s-349
| Medan arbetarkvinnorna sugs ut i sitt dubbelarbete så att de inte orkar arbeta fackligt och politiskt för att förändra sin egen situation - och på sikt det ekonomiska system som är orsaken till deras situation. |
| s-350
| Det handlar om systemet. |
| s-351
| Hemmafruarna kommer att finnas kvar - och försvaras av de privilegierade hemmafruarna - så länge kapitalismen består. |
| s-352
| Därför att det kapitalistiska systemet tjänar på hemmafruarna. |
| s-353
| De ger mannen markservice och fungerar som hans obetalda assistent så att hans arbetskraft kan utnyttjas dubbelt effektivt. |
| s-354
| De fungerar som en rörlig arbetskraftsreserv som kan sättas in i och tas ur arbetsmarknaden där det bäst passar kapitalisterna och som kan exploateras i låglöneyrken. |
| s-355
| De är goda konsumenter som håller produktionen uppe. |
| s-356
| De bevarar kärnfamiljen och den individualistiska barnuppfostran som i sin tur förhindrar människor att mötas i social gemenskap, farlig för samhället. |
| s-357
| De befinner sig i ett socialt och ekonomiskt beroende som gör dem passiva och ofarliga. |
| s-358
| Dagens samhälle passar inte för kvinnorna. |
| s-359
| Hur de än väljer hamnar de i en ohållbar situation - social otrygghet eller en arbetsbörda, som knäcker dem. |
| s-360
| Vi måste bygga upp ett trygghetsskydd för varje individ - alltså också för kvinnorna. |
| s-361
| Den gamla inflammerade debatten om hemmafru kontra yrkeskvinna har tagit ny fart igen. |
| s-362
| Tändande gnista denna gång var inte någon radikal könsrollsdebattör, som så många gånger tidigare, utan vår i nästan alla politiska läger högt aktade finansminister. |
| s-363
| Presentationen av den kommande inkomstskattereformen utlöste en våg av känslostormar, som i pressen blåsts upp till full orkan. |
| s-364
| Insändare och artiklar i långa rader visar upp en provkarta på våra vanligaste fördomar och missförstånd i samband med försök att reformera vårt samhälle så att det blir kvinnovänligare. |
| s-365
| För det är just det det är frågan om. |
| s-366
| Med kvinnovänligare menar jag då inte ett samhälle fullt av privilegier för kvinnor utan ett samhälle där kvinnor såväl som män tillåts först och främst att vara människor med ansvar och värdighet och rätt att försöka forma sina liv efter sina individuella förutsättningar. |
| s-367
| Skattereformen skulle medföra att valfriheten blev illusorisk säger man. |
| s-368
| För mig framstår dagens samhälle som orimligt för kvinnorna hur de än 'väljer'. |
| s-369
| Valfriheten är högst illusorisk. |
| s-370
| Under hela skoltiden lever flickorna i den föreställningen att jämställdheten mellan könen är fullt ut genomförd. |
| s-371
| De uppmuntras på alla sätt att skaffa sig utbildning. |
| s-372
| Väljer de sedan ett 'traditionellt kvinnligt 'yrke märker de inte heller något när de kommer ut på arbetsmarknaden annat än att deras jobb möjligen är sämre betalt än de flesta manliga kamraternas. |
| s-373
| Men i det ögonblick den unga flickan gifter sig slår manssamhällets portar igen om henne. |
| s-374
| Skatte- och äktenskapslagstiftningen (den nu gällande) styr henne med osynlig men fast hand till att ge upp sin självständighet. |
| s-375
| Så har också omvärldens attityder och värderingar gjort i generationer. |
| s-376
| Det har alltid ansetts rätt och fint och på alla sätt acceptabelt att en kvinna stannar hemma för att 'sköta sitt hem och sin familj' även om 'familjen' bara består av en make. |
| s-377
| Om kvinnan motstår det första trycket och fortsätter att arbeta efter giftermålet 'trots att det inte lönar sig' (nuvarande skattefavörer börjar redan med äktenskapets ingående), så kommer hon snart fram till nästa hinder: det första barnet. |
| s-378
| Det finns inga daghem och att få en dagmamma är kanske lika omöjligt. |
| s-379
| Att anställa en 'praktikant' lönar sig verkligen inte. |
| s-380
| Det blir inget över på lönen - kanske får mannen till och med lägga till för att hon skall få behålla privilegiet att arbeta. |
| s-381
| Vart tog nu valfriheten vägen? |
| s-382
| Nåväl, att få sköta sina egna barn när de är små är också ett privilegium. |
| s-383
| Det är också en viktig samhällsinsats. |
| s-384
| Och ett heltidsjobb. |
| s-385
| Men hurudana är då villkoren för denna samhällsinsats och detta heltidsjobb? |
| s-386
| Är det avlönat? |
| s-387
| Har det reglerad arbetstid? |
| s-388
| Är det förenat med semester, sjukförsäkring, pension? |
| s-389
| Finns det någon reglerad befordringsgång? |
| s-390
| Uppsägningstid? |
| s-391
| Trygghet i anställningen? |
| s-392
| På alla frågor måste man svara nej. |
| s-393
| Och i ett nötskal har man därmed plockat fram den sociala trygghet eller rättare sagt den brist på social trygghet som tillkommer de kvinnor som väljer (tvingas in i) hemmafrutillvaron. |
| s-394
| Avlöning, säger någon, visst får jag avlöning, min man lägger alla pengarna på bordet då han kommer hem på avlöningsdagen. |
| s-395
| Ja, men den dag han inte vill längre eller hans avlöning av någon anledning försvinner, då får Du ingen avlöning längre men jobbet har Du kvar. |
| s-396
| Sjukförsäkring? |
| s-397
| Jo visst har vi sjukförsäkring, sex kronor om dagen. |
| s-398
| Vem tror Du vill göra Ditt jobb för sex kronor om dagen den dag Du blir sjuk och inte kan? |
| s-399
| Pension? |
| s-400
| Jag får pension efter min make, säger Du. |
| s-401
| Men det är inte på grund av Ditt arbete utan på grund av Din makes arbete som Du får den pensionen och om Du inte längre är gift med honom när pensionsåldern inträffar så får Du ingen pension även om Du under aldrig så många år har gjort Din barnavårdande samhällsinsats. |
| s-402
| Ja, men en värdefull rätt ger oss väl i alla fall äktenskapet - giftorätten. |
| s-403
| Den står sig ju både vid dödsfall och skilsmässa? |
| s-404
| Rätt till lika delning av egendomen i boet vid äktenskapets upplösning har för de flesta människor i dagens samhälle ingen större betydelse. |