| s-1
| Sjukfrånvaron i arbetslivet ökade med omkring 60 procent från 1962 till 1969. |
| s-2
| Både inom Landsorganisationen och Arbetsgivarföreningen är man oroad över läget och planerar, var på sitt håll, att utreda frågan närmare. |
| s-3
| Att det är ett brännbart ämne visade de ilskna reaktionerna på fackligt håll när landshövding Thure Andersson i Karlskrona nyligen, på tal om växande frånvaro från arbetet, nämnde något om behovet av 'självdisciplin'. |
| s-4
| Från industrin duggar rapporter om frånvarobekymmer. |
| s-5
| Varvsindustriföreningen vittnar om en katastrofal stegring. |
| s-6
| Frånvaron vid varven låg tidigare vid 6-8 procent men har nu stigit till 15-30 procent och för vissa grupper av anställda tidvis ännu högre. |
| s-7
| Vid SAF-dagen i Linköping 20 okt uppgav chefen för Gunnebo Bruk Sten Sjöholm att frånvaron vid järnbruket fördubblats på några år. |
| s-8
| 'Vi håller på att spåra ur fullständigt.' |
| s-9
| SAF-chefen Curt Steffan Giesecke har föreslagit ett bonussystem i sjukförsäkringen, en premiering av dem som har den minsta frånvaron, för att vända utvecklingen. |
| s-10
| Företagsnämnden vid C E Johansson i Eskilstuna - Mått-Johanssons - har i en deklaration brännmärkt den ökade 'okynnessjukskrivningen'. |
| s-11
| Missbruk av sjukskrivningsmöjligheten är i högsta grad osolidariskt, anser man. |
| s-12
| Ökad frånvaro kan jämföras med en extra arbetstidsförkortning. |
| s-13
| Om exempelvis industriarbetarnas frånvaro stigit från åtta till tio procent av arbetstiden så är det liktydigt med en arbetstidsförkortning på 50 minuter i veckan. |
| s-14
| En minskning av den totala sjukfrånvaron med en procent av arbetstiden motsvarar ett tillskott av 35000 människor i produktionen. |
| s-15
| Det är svårt att säga vad som verkligen händer i frånvarofrågan. |
| s-16
| Varje företag registrerar frånvaro efter sitt eget system, och vid tolkning av det material som finns möter man en statistisk fallgrop vid varje steg. |
| s-17
| Från 110000 till 179000 |
| s-18
| Arbetskraftsundersökningarna en gång i kvartalet - från 1970 en gång i månaden - visar en långsiktig ökning av antalet sjukfrånvarande. |
| s-19
| Årsmedeltalet har stigit från 110000 vid de fyra mätningarna 1962 till 170000 vid motsvarande tidpunkt 1969. |
| s-20
| Hittills under 1970 är siffrorna bättre än de två föregående åren. |
| s-21
| Månadsstatistiken över sysselsättning och löner för arbetare inom industrin redovisar bl a frånvaro' av personliga skäl'. |
| s-22
| Studerar man siffrorna för februari, april, september och november finner man en kontinuerlig ökning i årsmedeltal på sammanlagt ca 18 procent 1965-1969 . |
| s-23
| Normalt är numera drygt var tionde industriarbetare borta från arbetet. |
| s-24
| Sjuktalet upp 26 proc sen 1966 |
| s-25
| Ett annat mått är antalet sjukpenningdagar per försäkrad, det s k sjuktalet. |
| s-26
| Slopandet av två karensdagar 1 jan 1967 höjde automatiskt sjuktalet utan att det var frågan om ökad sjukfrånvaro. |
| s-27
| Sedan 1966 har sjuktalet gått upp med 26 procent, vilket är i underkant av vad man väntade i förväg. |
| s-28
| Första halvåret 1970 visar ett par procent bättre siffror än fjolåret. |
| s-29
| Men totalsiffrorna döljer olikheter och svängningar i sjukfrånvaron mellan olika grupper, företag och regioner. |
| s-30
| Ett tjänstemannaföretag som Svenska Handelsbanken med 6000 anställda (60 procent kvinnor) har extremt gynnsamma siffror för antalet frånvarodagar per anställd 1969: |
| s-31
| Stockholm Män 6 Kvinnor 11 Landsorten Män 5 Kvinnor 9 |
| s-32
| Fem sjukdagar per år och individ - dvs mindre än ca två procent av arbetstiden - är en siffra som är svår att underskrida. |
| s-33
| Kvinnornas frånvaro har enligt Handelsbanken minskat under 60-talet, särskilt i Stockholm. |
| s-34
| Från Volvo lämnas följande uppgifter om sjukfrånvaron bland 8500 timavlönade anställda i Göteborg. |
| s-35
| Siffrorna gäller procent av hela arbetstiden: 1966 7,6 -67 8,2 -68 9,0 -69 8,0 |
| s-36
| Ökad frånvaro vid SJ |
| s-37
| Vid statens järnvägar, landets största arbetsgivare, har frånvaron gått upp 50 procent under 60-talet. |
| s-38
| Det ser rätt illa ut - men om man undersöker varje åldersgrupp för sig är det ingen ökning alls, upplyser byrådirektör Birger Rohlin vid SJ. |
| s-39
| På grund av långvarigt anställningsstopp är medelåldern hög vid järnvägarna - mellan 1960 och 1968 ökade 50-60-åringarna från 10 till 32 procent av personalen, och det betyder ökad sjuklighet. |
| s-40
| Sjukfrånvaron är trots allt inte större än 6,4 procent. |
| s-41
| Hr Rohlin påpekar att antalet yrkesskadefall och antalet sjukdagar på grund därav har minskat vid järnvägarna. |
| s-42
| Asea är ett intressant specialfall: där tillämpar man sedan fem år en sådan närvaropremiering som hr Giesecke nyligen föreslagit och hårt angripits för. |
| s-43
| Den som har hundraprocentig närvaro ett helt kvartal får 75 kr extra i lönekuvertet. |
| s-44
| Premien utgår bara till arbetare. |
| s-45
| För tjänstemän anser man inte att det behövs någon särskild närvarostimulans. |
| s-46
| Kostar 150000 kr varje kvartal |
| s-47
| Det räcker med en timmes frånvaro eller en för sen ankomst för att 75-kronorspremien skall falla bort. |
| s-48
| Systemet kan sägas innebära att man bakvägen upphäver karensdagsreformen. |
| s-49
| Den första sjukdagen medför en förlust på 75 kr. |
| s-50
| Mellan 21 och 26 procent av arbetarna brukar kvalificera sig för närvaropremien. |
| s-51
| För Asea brukar kostnaden bli omkring 150000 kr i kvartalet. |
| s-52
| På företagens personalavdelning upplyser man att frånvaron bland arbetarna uppgår till ca tio procent, vilket innebär närmare en fördubbling sedan 1965 - då premierna infördes! |
| s-53
| Personalintendent Gunnar Hultgren säger: |
| s-54
| - Jag tror inte att premierna haft någon effekt. |
| s-55
| Pengarna kunde användas på ett mer genomtänkt sätt. |