| s-1
| EEC är ingen rikemansklubb. |
| s-2
| Det är förlorarnas gäng som efter andra världskriget gick på kryckor: 1 Västtyskland 2 Frankrike 3 Italien 4 Belgien 5 Holland 6 Luxemburg |
| s-3
| Olyckan får inte hända igen, sa De Sex och slog sig ihop med stora framtidsplaner, bl a för att slippa sargas av flera krig. |
| s-4
| I dag har kryckorna kastats. |
| s-5
| Nu handlar det om pengar, makt, utveckling, välfärd. |
| s-6
| 18 afrikanska stater och Madagaskar plus Grekland och Turkiet är nu knutna till EEC genom s k associationsavtal. |
| s-7
| Grekland är dock tillfälligt avkopplat eftersom EEC vänt sig mot den nya militärjuntan. |
| s-8
| EEC har byggt upp ett imponerande byråkratiskt maskineri, som kostar 100-tals miljoner kronor att hålla i gång. |
| s-9
| Titta på Magnus Gernes teckning här intill. |
| s-10
| Det är EEC-apparaten: stor, mäktig, imponerande. |
| s-11
| Där kan man diskutera struntsaker i månader och stora frågor kan avgöras på en eftermiddag - precis som i en kommunfullmäktigeförsamling i Sverige. |
| s-12
| Alla vaktar på varandra. |
| s-13
| Alla slåss för sina intressen för att till slut kunna nå bästa möjliga kompromiss i Gemenskapens tecken. |
| s-14
| En mycket känd EEC-expert sa till Expressen: |
| s-15
| - Den som tror att EEC kan fungera som ett slags forum för storpolitik är inte klok. |
| s-16
| När Olof Palme var i London en gång 1961 uttryckte sig en person som satt i EEC:s kommission så här: |
| s-17
| - Ska du vara med i EEC så får du allt vara med i Nato också. |
| s-18
| (Det var då det. |
| s-19
| Sen har många nya vindar blåst.) |
| s-20
| Genom de Gaulle bröts länken med Nato. |
| s-21
| Inte heller ville han att EEC skulle bli ett s k överstatligt organ genom vilket medlemsländerna helt kunde styras. |
| s-22
| Detta är EEC:s maktpyramid |
| s-23
| Detta är EEC-organisationen i dag - från maktpyramidens topp och nedåt - den organisation Sverige alltså kan komma in i. |
| s-24
| Ministerrådet: |
| s-25
| Här sitter en minister från vart och ett av medlemsländerna. |
| s-26
| När utrikespolitiska frågor handläggs är det utrikesministrar, när jordbrukspolitik kommer upp är det jordbruksministrar etc. |
| s-27
| Detta är maktens spjutspets i EEC. |
| s-28
| Rådet fattar beslut i alla viktiga frågor. |
| s-29
| Ministerrådets sekreteriat: |
| s-30
| Består av 400-500 högt kvalificerade tjänstemän. |
| s-31
| En betydande maktfaktor, som bl a håller ett fast grepp om kommissionen (se nedan). |
| s-32
| Ständiga representanternas kommitte: |
| s-33
| Denna sammanslutning består av mycket framstående och välmeriterade ambassadörer, en från vart och ett av EEC-länderna. |
| s-34
| Varje ambassadör har i sin tur bakom sig en delegation på 10-40 man. |
| s-35
| Kommittens betydelse har ökat mer och mer. |
| s-36
| Den har direkta förbindelser med ministerrådet och kommissionen samt förbereder en rad viktiga politiska frågor som ministerrådet sen beslutar i. |
| s-37
| EEC:s domstol: |
| s-38
| Är helt oberoende av de nationella regeringarna. |
| s-39
| Består av 7 ledamöter som ser till att alla bestämmelser följs, löser tvister mellan länderna, är auktoritativ uttolkare av EEC:s olika bestämmelser etc. |
| s-40
| Domstolen har en relativt stor makt. |
| s-41
| Några straff i egentlig bemärkelse kan den inte utdöma. |
| s-42
| Sexstatsparlamentet: |
| s-43
| EEC:s riksdag. |
| s-44
| Består av 142 ledamöter som väljs av sina respektive hemländers parlament (riksdag). |
| s-45
| Sexstatsparlamentet har olika politiska grupperingar: kristliga demokrater, kommunister, socialdemokrater, liberaler, gaullister. |
| s-46
| Parlamentets makt är inte imponerande stor. |
| s-47
| Det skall t ex höras i en del större frågor innan ministerrådet fattar beslut, men rådet är inte bundet av parlamentets yttranden. |
| s-48
| Kommissionen: |
| s-49
| Detta är en betydelsefull maktgrupp. |
| s-50
| I början sågs kommissionen som en upptakt till en Europaregering, med åtföljande politisk makt, men nu har den reducerats till en utpräglad 'tjänstemannamaffia'. |
| s-51
| Kommissionen har för närvarande 9 ledamöter och inte mindre än 5000 tjänstemän. |
| s-52
| Efter hand har också kommissionen i huvudsak reducerats till ett utredande organ men är fortfarande ett förslagsställande och verkställande organ. |
| s-53
| Den kan fatta beslut i vissa mindre frågor. |
| s-54
| Förbereda ärenden för ministerrådet och föreslå beslut där. |
| s-55
| Kommissionen har direktkontakt med både ministerrådet, dess sekreteriat och de ständiga representanternas kommitte. |
| s-56
| Kommissionen är uppdelad i sektorer eller grupper som var för sig handlägger t ex handelspolitik, jordbruksfrågor, industripolitik, frågor som berör kol- och stålunionen, Euroatom etc. |
| s-57
| Till detta kommer ett 100-tal mindre kommitteer bestående av 10-15 man. |
| s-58
| Dessa kommitteer kan placeras längst ner i maktpyramiden. |
| s-59
| Det låter nästan löjligt men det kan t ex finnas en kommitte för tomatpriser, man kan även tänka sig en för preventivmedel. |
| s-60
| Alltnog: i dessa kommitteer sitter ett par man från den mäktiga kommissionen. |
| s-61
| Resten är tjänstemän från respektive medlemsländer, som åker fram och tillbaka mellan sina respektive huvudstäder och EEC-högkvarteret i Bryssel. |
| s-62
| Vad händer med om vi blir med? |
| s-63
| Vad händer då tekniskt sett om Sverige blir med i EEC? |
| s-64
| Jo, industriminister Krister Wickman, jordbruksminister Ingemund Bengtsson, utrikesminister Torsten Nilsson etc får då och då ta plats i ministerrådet. |
| s-65
| Ambassadör Gunnar Hägglöf t ex får kanske en stol i De ständiga representanternas kommitte. |
| s-66
| Sen ska vi försöka få ihop 200-300 tjänsteman, svenskar med erfarenhet av internationellt arbete och som helst talar franska flytande. |
| s-67
| Var får man tag i dem i lilla Sverige? |
| s-68
| Det är inte lätt. |
| s-69
| Men EEC har förståelse för problemet och det får lösas successivt. |
| s-70
| En annan viktig fråga är hur många röster Sverige får. |
| s-71
| Som EEC ser ut i dag har de tre stora, Västtyskland, Frankrike och Italien 4 röster vardera. |
| s-72
| Belgien och Holland har 2 röster var och Luxemburg 1 röst. |
| s-73
| För beslut fordras 12 röster. |
| s-74
| De tre stora kan sålunda slå ut de tre små. |
| s-75
| Men också två stora och två små (Holland och Belgien) kan slå ut en stor och en liten. |
| s-76
| Om Storbritannien, Irland, Danmark och Norge som sökt medlemskap i EEC kommer med måste det bli andra röstningsregler. |
| s-77
| EEC:s ministerråd har därför bestämt följande röstfördelning: |
| s-78
| Frankrike, Italien, Tyskland och Storbritannien 10 röster var. |
| s-79
| Belgien, Holland 5 röster var, Luxemburg 2, Irland, Danmark och Norge 3 röster var. |
| s-80
| Totalt gör detta 61 röster. |
| s-81
| För kvalificerad majoritet fordras 43 röster av 61. |
| s-82
| Ett beslut kan därmed stoppas av 19 röster. |
| s-83
| Men Sverige då? |
| s-84
| Ja, vi har inte sökt medlemskap än. |
| s-85
| Vi har frågan öppen. |
| s-86
| Men den kan avgöras nu i Bryssel. |
| s-87
| Och blir vi med, så räknar man med att vi i bästa fall får 5 röster. |
| s-88
| 1 proc av momsen till EEC |
| s-89
| Slutligen: |
| s-90
| EEC kostar en oerhörd massa pengar. |
| s-91
| Hur EEC finansieras i dag kan vi hoppa över. |
| s-92
| Viktigare är hur det ska finansieras 1975, vilket man har ett beslut på. |
| s-93
| Detta går ut på följande: |
| s-94
| EEC:s gemensamma jordbrukspolitik kommer år 1975 att kosta cirka 20 miljarder kronor (för högt räknat anser dock en del). |
| s-95
| I importavgifter tar man in 4 miljarder kr och i tullmedel 7 miljarder kr - totalt gör detta 11 miljarder. |
| s-96
| Det behövs alltså mer pengar. |
| s-97
| Därför kan man fr o m 1975 låta alla länder leverera in sina inkomster från tullar och importavgifter till en gemensam kassa i Bryssel. |
| s-98
| Dessutom ska varje medlemsland till samma kassa skicka in högst en procent av sina momsintäkter. |
| s-99
| Momsen är intressant. |
| s-100
| För Sveriges del skulle det innebära att vi formellt sett kommer i konflikt med vår urgamla rätt att oss själva beskatta etc när vi sänder en procent av momsen till EEC-potten. |