| s-1
| Olika samhällsorgan har uppgifter på bostadsområdet. |
| s-2
| Efter textavsnitten här nedan står angivet vart man kan vända sig med ansökan eller för upplysningar i frågor som har med bostaden att göra. |
| s-3
| Bostadstillägg till barnfamiljer |
| s-4
| Omkring 400000 familjer med barn under 16 år har bostadstillägg. |
| s-5
| Beloppen är olika beroende på hur många barn man har och på bostadens storlek och beskaffenhet. |
| s-6
| Beloppens storlek beror också på inkomsten. |
| s-7
| Familjer som tjänar mindre än cirka 17000 kr / år får fullt bostadstillägg. |
| s-8
| Om inkomsten är högre än cirka 17000 kr / år minskas tillägget. |
| s-9
| Det statliga bostadstillägget består av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. |
| s-10
| Familjer med två barn eller flera kan få båda beloppen. |
| s-11
| Grundbeloppet är 60 kr i månaden när det finns ett barn. |
| s-12
| Det ökar med 20 kr i månaden för varje barn utöver ett. |
| s-13
| Grundbeloppet utgår oberoende av bostadens storlek och utrustning. |
| s-14
| Det kan en familj få även om bostaden inte är deras egen. |
| s-15
| T.ex. en ogift mor som bor hos sina föräldrar. |
| s-16
| Tillägget över grundbeloppet utgår till familjer som har egen bostad och minst två barn. |
| s-17
| Tillägget utgår om bostaden har en viss storlek (minst två rum och kök) och viss utrustning (vatten och avlopp i bostaden och för högsta tillägg bad eller duschrum i huset). |
| s-18
| Kommunalt bostadstillägg kan en familj få ovanpå det statliga tillägget om den har en bostadskostnad på i regel minst 425 kr per månad. |
| s-19
| För att få det kommunala bostadstillägget fordras också att bostaden uppfyller de bestämmelser som gäller för det statliga bostadstillägget. |
| s-20
| Kommunerna kan ge bostadstillägg utöver de normer som nämnts här. |
| s-21
| Ansökan |
| s-22
| Man måste ansöka om bostadstillägg. |
| s-23
| Blanketter sänds varje år till alla familjer som får barnbidrag. |
| s-24
| Man vänder sig till kommunalnämnden / drätselkammaren. |
| s-25
| Bostadstillägg till handikappade |
| s-26
| Vissa kommuner ger ett speciellt bostadstillägg till handikappade som bor i invalidbostäder eller i andra lämpligt utrustade bostäder. |
| s-27
| Det kallas kommunalt bostadstillägg för handikappade (Kbh). |
| s-28
| Man vänder sig till socialnämnden. |
| s-29
| Bostadstillägg till pensionärer. |
| s-30
| Kommunalt bostadstillägg (Kbt) kan ges till den som har ålders-, förtids- eller änkepension, sjukbidrag eller hustrutillägg |
| s-31
| Se Pension (Kommunalt bostadstillägg) sida 16. |
| s-32
| Bostadsförmedling |
| s-33
| I större kommuner finns vanligen en särskild kommunal bostadsförmedling. |
| s-34
| I en del andra kommuner sköts förmedlingen av kommunalnämnden / drätselkammaren eller annat kommunalt organ. |
| s-35
| Kommunens förmedling av bostäder är gratis. |
| s-36
| Bostadslån |
| s-37
| Staten lämnar bostadslån - utöver bankernas långivning - för att bygga eller bygga om bostadshus. |
| s-38
| Omkring 90 procent av bostadsbyggandet stöds genom statliga lån. |
| s-39
| Det statliga lånet är på mellan 15 och 30 procent av byggkostnaderna inom en viss ekonomisk ram. |
| s-40
| För enskilda egnahemsbyggare är det i regel 20 procent. |
| s-41
| Det statliga lånet förmedlas av kommunen. |
| s-42
| Beslutet fattas av länsbostadsnämnden. |
| s-43
| Se också Förbättringslån sida 12 och Invalidbostadsbidrag sida 13. |
| s-44
| Man vänder sig till kommunalnämnden / drätselkammaren. |
| s-45
| Hyresfrågor |
| s-46
| Den nya hyreslagen gäller i hela landet. |
| s-47
| Lagens bestämmelser innebär bl.a. följande. |
| s-48
| Hyrans storlek får hyresvärd och hyresgäst komma överens om på egen hand, med undantag för de orter där hyresregleringen alltjämt gäller. |
| s-49
| I viss utsträckning kan dock de nya statliga hyresnämnderna pröva hyran. |
| s-50
| Om den skulle visa sig vara oskälig kan nämnden fastställa den till ett skäligt belopp. |
| s-51
| Den som är missnöjd med nämndens beslut kan överklaga det hos domstol. |
| s-52
| Hyresgästens rätt att bo kvar i bostaden har stärkts. |
| s-53
| Lagen ger också hyresgästen rätt att i vissa fall byta lägenheten även om hyresvärden skulle motsätta sig ett byte. |
| s-54
| Hyresvärden har fått ökad skyldighet att underhålla lägenheten. |
| s-55
| Hyresregleringen har förlängts t.o.m. 1971 och gäller på 159 orter. |
| s-56
| Där kan hyrorna i stort sett inte ändras såvida inte kostnaderna ökar för fastighetsförvaltning, genom ombyggnad eller förbättring. |
| s-57
| Lägenheter som har färdigställts efter år 1968 undantas dock från regleringen. |
| s-58
| Tvister om hyran på dessa orter prövas av de nya statliga hyresnämnderna. |
| s-59
| Man vänder sig till länshyresnämnden. |
| s-60
| Sanitär olägenhet |
| s-61
| Om man behöver klaga över t.ex. dålig uppvärmning, störande buller etc. vänder man sig till hälsovårdsnämnden. |