| s-1
| Vi upplever f n en befolkningsexplosion. |
| s-2
| Jordens befolkning ökar med mer än 50 miljoner människor om året. |
| s-3
| Om 40-50 år beräknas världens folkmängd vara fördubblad. |
| s-4
| Det allvarliga problemet är att livsmedelsproduktionen inte ökar i takt med befolkningstillväxten. |
| s-5
| Redan nu är situationen prekär. |
| s-6
| Två tredjedelar av jordens alla människor kan inte äta sig mätta och hälften lider av direkt svält. |
| s-7
| Man brukar skilja på industriländer (i-länder) och utvecklingsländer (u-länder). |
| s-8
| Industriländerna är starkt industrialiserade och har hög levnadsstandard. |
| s-9
| De rikaste av dem finns i Nordamerika, i Nord- och Västeuropa samt i Australien och på Nya Zeeland. |
| s-10
| U-länderna är i regel jordbruksländer med låg levnadsstandard och ofta med en kvardröjande analfabetism i stora befolkningsgrupper. |
| s-11
| Det går dock inte att dra någon skarp gräns mellan i-länder och u-länder. |
| s-12
| Termen utvecklingsländer tar fasta på att man i dessa länder är på väg mot eller i framtiden måste spåra in på en utveckling mot mera industrialiserat näringsliv och högre utbildningsstandard för att kunna uppnå högre levnadsstandard. |
| s-13
| I början av efterkrigstiden användes termen underutvecklade länder. |
| s-14
| Man har velat komma ifrån denna då den onekligen sätter en mindrevärdesstämpel på vissa länder. |
| s-15
| En av världens mest angelägna samarbetsuppgifter har under efterkrigstiden varit att försöka åstadkomma en försörjningsbalans så att industriländernas överskottsprodukter kan komma u-länderna tillgodo, samtidigt som möjligheter skapas för inhemsk industri i dessa länder. |
| s-16
| Nödvändigheten av utvecklingssamarbete har framstått allt klarare. |
| s-17
| Bistånd har också givits i olika former. |
| s-18
| Det har varit lån och gåvor i pengar. |
| s-19
| Det har varit experter som skickats ut för att bygga och organisera kommunikationer, jordbruk och industri, skolor, universitet och sjukhus. |
| s-20
| Det har varit stipendier till studenter från utvecklingsländerna för studier vid amerikanska, asiatiska och europeiska högskolor etc. |
| s-21
| Bistånd har givits genom internationella organ och främst då FN. |
| s-22
| Men hjälpen har framför allt kommit från enskilda stater. |
| s-23
| Sålunda satsade Förenta staterna under femårsperioden 1955-1960 sammanlagt 81 miljarder svenska kronor, varvid de största beloppen gick till Sydvietnam, Sydkorea och Indien. |
| s-24
| Under samma period lämnade Sovjetunionen 15 miljarder mätt i svenska kronor med Indien som störste mottagaren. |
| s-25
| Storbritannien, Frankrike och Västtyskland bidrog under samma tid med omkring 10 miljarder vardera. |
| s-26
| Siffrorna kan ställas under debatt. |
| s-27
| Bl.a. är det ofta oklart om militär hjälp räknas in i beloppen. |
| s-28
| Sverige har visat intresse för att ge sitt bidrag till utvecklingssamarbetet. |
| s-29
| Perioden 1955-1960 gav vi en sammanlagd hjälp på 75 miljoner kronor: 1960-65 hade den ökat till 575 miljoner. |
| s-30
| Riksdagen beslöt 1968 att anslaget till u-hjälpen skall öka, så att det senast 1974/75 utgör en procent av bruttonationalprodukten. |
| s-31
| Biståndet kommer då att omfatta mer än två miljarder kronor årligen. |
| s-32
| Ungefär 40 procent av anslaget går till FN och dess fackorgan för vidare utdelning. |
| s-33
| Den övriga delen, det direkta svenska biståndet till u-länderna, förvaltas av SIDA (Swedish International Development Authority), som är ett statligt ämbetsverk under utrikesdepartementet. |
| s-34
| WHO:s uppgift är att förebygga sjukdomar. |
| s-35
| Här tas ett blodprov på ett kongolesiskt barn för ett malariatest. |
| s-36
| FAO är FN:s organisation för närings- och jordbruksfrågor. |
| s-37
| Här en veterinärstation i Afganistan, där bönderna får sin boskap vaccinerad. |
| s-38
| Husdjursvaccinationen i u-länderna räddar miljonvärden och bidrar på sitt sätt till en högre levnadsstandard bland folket. |
| s-39
| Undervisning i alla former ingår i FN:s u-landshjälp. |
| s-40
| Här tränas afrikaner på en traktormotor. |
| s-41
| Det är inte minst tekniska framsteg som ger förutsättningar för högre levnadsstandard i u-länderna. |
| s-42
| Tidningsklipp DN 30 jan. 1968 |
| s-43
| Det finns inte någon av alla omfattad definition på vad som menas med ett u-land. |
| s-44
| De länder om vilka tveksamhet oftast råder har på kartan givits en streckrandning. |
| s-45
| På grund av deras låga nationalinkomster finns det ändå skäl att beteckna dem som u-länder. |
| s-46
| I I-länderna de industrialiserade länderna, bor något över 1 miljard människor, 30 procent av jordens befolkning. |
| s-47
| De svarar för ungefär 70 procent av 'världsinkomsten', har över 80 procent av världsexporten och ökar i genomsnitt sin inkomst per invånare med över 300 kr om året. |
| s-48
| I USA ökar nationalinkomsten varje år med ett belopp som är jämförbart med den totala nationalinkomsten i Indien eller Afrika. |
| s-49
| Sverige tillhör de rikaste bland de rika. |
| s-50
| Nationalinkomsten är nästan dubbelt så stor som Pakistans - Pakistan har över 105 miljoner invånare. |
| s-51
| Med ett par promille av världens befolkning svarar Sverige för dryga två procent av världshandeln. |
| s-52
| Genomsnittssvensken har en inkomst på ungefär 12000 kr om året. |
| s-53
| I två tredjedelar av u-länderna är genomsnittsinkomsten under, ofta långt under, 700 kr om året. |
| s-54
| 1966 gick 0,64 procent av den svenska nationalinkomsten till u-länderna. |
| s-55
| I U-länderna bor över 2 miljarder människor, 70 procent av världens befolkning. |
| s-56
| Deras andel av 'världsinkomsten' är ungefär 30 procent. |
| s-57
| De svarar för knappa 20 procent av världens export. |
| s-58
| De ökar årligen sin genomsnittsinkomst per invånare med cirka 10 kr. |
| s-59
| 60 procent av tredje världens invånare är analfabeter. |
| s-60
| 300 miljoner har malaria, 10 miljoner spetälska, 400 miljoner ögonsjukdomen trakom. |
| s-61
| Barndödligheten ligger ofta 10 gånger över den svenska. |
| s-62
| Proteintillgången per invånare och dag är cirka 10 gram - över 50 i i-länderna - mot ett behov på 45 gram. |
| s-63
| I Indien går det nära 6000 människor på varje läkare, i Etiopien nära 100000, i Ruanda nära 150000 - i Sverige under 1000, i USA under 700. |