| s-6
| Genom sinnrikt konstruerade stånggånger kunde man överföra kraften från vattenhjulet till mer lämpligt belägna arbetsplatser. |
| s-7
| Vid sidan av ved, träkol och torv har stenkol länge utnyttjats för värmealstring. |
| s-8
| Men sin verkligt stora betydelse fick kolet först genom uppfinningen av ångmaskinen. |
| s-9
| Den blev, kan man säga, den nyckel, som öppnade dörren mot den industriella tidsåldern. |
| s-10
| För vår tids näringsliv har de gamla energikällorna nästan helt spelat ut sin roll. |
| s-11
| Jordbruksredskapen dras nu av traktorer, fartygen drivs av dieselmotorer eller ångturbiner och pumparna av elektromotorer. |
| s-12
| En uppräkning av de energikällor, som har betydelse för det moderna näringslivet, kan inskränkas till att gälla kol, olja, naturgas, vattenkraft och kärnenergi. |
| s-13
| Kärnenergi, 'atomenergi', energi som frigörs vid kärnreaktioner. |
| s-14
| I äldre litteratur möter man ofta ett påstående, att alla våra energikällor på ett eller annat sätt härrör från solenergin. |
| s-15
| Veden, torven, kolet, oljan och naturgasen är genom olika organismer lagrad solenergi, och vattenkraften är ett resultat av den genom solstrålningen förorsakade vind- och vattencirkulationen i atmosfären. |
| s-16
| Men nu kan vi också tillgodogöra oss den kraftutveckling, som sker vid kärnreaktioner. |
| s-17
| Eftersom solstrålningen är en följd av kärnreaktioner, blir slutsatsen att alla våra energikällor ytterst utgår från kärnenergin. |
| s-18
| Hur länge räcker tillgångarna? |
| s-19
| Den ständigt fortskridande industrialiseringen och mekaniseringen har resulterat i en enorm ökning av världens energikonsumtion. |
| s-20
| Också på detta område möter vi den ständigt återkommande klyftan mellan rika industriländer och fattiga u-länder. |
| s-21
| Som vi kan se av nedanstående diagram, finns det ett direkt samband mellan ett lands nationalinkomst och dess energikonsumtion. |
| s-22
| Goda utgångspunkter för studier av jordens energiförsörjning erbjuder s k energibalanser. |
| s-23
| Dessa visar t ex den regionala fördelningen av energikonsumtionen och konsumtionens uppdelning på de vanligaste energikällorna. |
| s-24
| För att förstå dessa balanser bör vi dock känna till två begrepp, primärenergi och nyttoenergi. |
| s-25
| Sambandet energikonsumtion - nationalinkomst. |
| s-26
| Den grå zonen anger det 'normala' sambandet. |
| s-27
| Primärenergi är den energimängd, som finns lagrad i våra vanligaste energikällor. |
| s-28
| Genom omvandling av primärenergin till sekundärenergi, t ex råolja till bensin och vattenkraft till elektrisk energi, kommer vi över till begreppet nyttoenergi. |
| s-29
| Det är denna energimängd som står till människornas förfogande i form av värme, ljus och kraft. |
| s-30
| För att kunna ställa upp energibalanser måste man först omräkna de primära energikällorna till likvärdiga enheter, t ex stenkolsenheter. |
| s-31
| Omvandlingstal till stenkolsenheter är t ex för koks 1,05, för ved 0,17, för bensin 1,60, och för brännolja 1,50. |
| s-32
| På nedanstående diagram kan vi närmare studera, hur världens energiproduktion ökat sedan sekelskiftet och hur samtidigt sammansättningen förändrats. |
| s-33
| Om man också tar med så lågvärdiga energikällor som ved och halm, är den totala genomsnittliga verkningsgraden lägre än 25 %. |
| s-34
| Verkningsgrad, förhållandet mellan avgiven energi och tillförd energi. |
| s-35
| Uttrycks ofta i procent. |
| s-36
| Räknar man däremot bara med de viktigaste konventionella energikällorna, blir verkningsgraden väsentligt högre men överstiger dock inte 50 %. |
| s-37
| Verkningsgraden på t ex en standardbilmotor ligger i regel under 30 %. |
| s-38
| Världens energiproduktion 1900, 1937, 1954 och 1964 uttryckt i milj stenkolston. |
| s-39
| Diagrammet nedan åskådliggör också den fortgående förskjutningen inom energiproduktionen. |
| s-40
| Oljan och naturgasen ökar alltmer sina andelar av energiproduktionen på stenkolets bekostnad. |
| s-41
| Intressant är också att se den förhållandevis ringa roll, som vattenkraften spelar för världens totala energiproduktion. |
| s-42
| En grov analys av världens energibalans ger vid handen, att USA ensamt svarar för drygt 35 % av världens totala energiförbrukning. |
| s-43
| Västeuropa tar sedan ca 20 % och Sovjetunionen ca 16 %. |
| s-44
| Dessa tre områden, som bara rymmer ca 20 % av världens folkmängd, svarar alltså för drygt 70 % av världens energikonsumtion. |
| s-45
| Diagrammet avslöjar också de största överskotts- och underskottsområdena och antyder också de stora handelsvägarna för olja och stenkol. |
| s-46
| Världens produktion och konsumtion av energi med fördelning på områden |
| s-47
| (Uttryckt i milj. ton stenkolsekvivalenter. |
| s-48
| Totalt 1964: 5100 milj. t.) |
| s-49
| Från sekelskiftet fram till 1960-talets början har konsumtionen av primärenergi ökat med ca 3 % om året. |
| s-50
| Ser vi enbart på perioden 1950-60 har ökningen varit väsentligt högre och utgjort ca 5 %. |
| s-51
| Eftersom samtidigt verkningsgraden höjts, kan vi räkna med att konsumtionsstegringen av den nyttiggjorda energin varit betydligt högre än dessa värden. |
| s-52
| Hur kommer då energikonsumtionen att utvecklas i framtiden? |
| s-53
| Svaret på frågan beror på ett flertal faktorer och kan därför bara bli en ganska osäker prognos. |
| s-54
| Men låt oss försöka räkna fram till år 2000. |
| s-55
| Världen har då en totalbefolkning på ca 7 miljarder. |
| s-56
| Dessa människor skall främst försörjas med livsmedel. |
| s-57
| Om detta problem skall lösas, måste det ske genom en kraftig uppbyggnad och mekanisering av både jordbruket och fisket. |
| s-58
| En sådan utveckling kommer naturligtvis att medföra en stor ökning av energibehovet. |
| s-59
| Men människorna skall också beredas arbete i industrier, kommunikationer och annan serviceverksamhet för att därigenom få en högre levnadsstandard. |
| s-60
| Även om de tekniska framstegen bör leda till en ytterligare höjning av verkningsgraden, kommer konsumtionen av primärenergi att årligen öka med 5-6 %. |
| s-61
| Omkring år 2000 skulle den då vara minst 6 gånger större än vid 1960-talets början. |
| s-62
| Är det nu möjligt att åstadkomma en motsvarande stegring av energiproduktionen inom den närmaste framtiden? |
| s-63
| Räcker våra tillgångar av primärenergi till för denna dynamiska utveckling? |
| s-64
| Dynamisk, kraftig. |
| s-65
| Jordens brytvärda stenkolslager uppgår i runt tal till 3500 miljarder t och räcker med oförändrad brytningstakt ca 800 år. |
| s-66
| Men om vi räknar med att alla världens länder skulle ha samma höga konsumtion per capita som USA, räcker tillgångarna bara ca 100 år. |
| s-67
| Per capita, per 'huvud', dvs per person. |
| s-68
| Med oförändrad konsumtion beräknas oljetillgångarna räcka ca 40 år framåt. |
| s-69
| Därtill kommer att vattenkraften ytterligare kan utbyggas till att motsvara en energiproduktion på ca 2,5 miljarder t stenkol per år. |
| s-70
| Flera av dessa beräkningar är, som vi senare skall se, ganska osäkra. |
| s-71
| Men mycket tyder på att vi inte kan räkna med obegränsade tillgångar av de vanliga primärenergierna. |
| s-72
| Trots detta ter sig den framtida energiförsörjningen nu ljusare än för bara några decennier sedan. |
| s-73
| I och med att kärnkraften inom något decennium blir ett realistiskt alternativ till oljan, stenkolet och vattenkraften, har världen i sina uran- och toriumlager fått ett nytt energitillskott. |
| s-74
| Detta antas vara upp till tjugo gånger större än samtliga våra förråd av fossila bränslen. |
| s-75
| Fossila bränslen, bränslen som har sitt ursprung i gamla lämningar av växter och djur (främst kol och olja). |
| s-76
| Uppgifter |
| s-77
| Vilka är de viktigaste energikällorna i vår tid? |
| s-78
| Vad menas med a) primär energi b) nyttoenergi? |
| s-79
| Hur länge kommer jordens kända tillgångar av a) stenkol b) olja att räcka med nuvarande produktionstakt? |
| s-80
| Vilket samband finns mellan energiförbrukning och levnadsstandard? |
| s-81
| Ta reda på var det finns outnyttjade fyndigheter av kol och olja! |
| s-82
| Sök förklara varför dessa fyndigheter inte har exploterats? |
| s-83
| Vilka länder har stora tillgångar av uran? |
| s-84
| Diskutera vilka möjligheter som i framtiden kan finnas att direkt utnyttja solenergin! |
| s-85
| Vilka energikällor skall man välja? |
| s-86
| Särskilt produktionsförhållandet mellan oljan och stenkolet har bestämts av den tekniska utvecklingen. |
| s-87
| Oljans frammarsch går i de flesta fall parallellt med förbränningsmotorernas ökade betydelse, särskilt inom kommunikationerna och jordbruket. |
| s-88
| Kolet försvarar bäst sina positioner inom järn- och stålframställningen samt gasproduktionen. |
| s-89
| Oljans förbränningsvärde (ca 10000 cal per kg) ger den också ett försteg framför stenkol (ca 7000 cal per kg). |
| s-90
| En mycket användbar energiform är elkraften, som är billig i transport och distribution och lämpar sig för alstring av både ljus, värme och rörelsekraft. |
| s-91
| Elkraften kan i sin tur vara antingen vattengenererad eller ånggenererad. |
| s-92
| Vattengenererad (el hydrogenererad), alstrad av vattenkraftverk. |
| s-93
| Ånggenererad (el termogenererad), alstrad av ångkraftverk el värmekraftverk, vilka kan drivas med kol, olja el atombränsle. |
| s-94
| Fördelningen mellan hydro- och termogenererad elkraft i vissa områden. |
| s-95
| I kolrika länder kommer huvuddelen av elkraften från värmekraftverk. |
| s-96
| Till de största i världen hör verket vid Frimmersdorf i ett brunkolsdistrikt vid Rhen. |
| s-97
| Från detta verk levereras elkraft inte bara till hela Västtyskland utan också till Beneluxländerna och Frankrike. |
| s-98
| Eftersom priserna på kol och olja är relativt fasta, bestäms avvägningen mellan vatten- och ånggenererad kraftproduktion främst av anläggningskostnaderna för vattenkraftverk. |
| s-99
| Dessa stiger kraftigt vid utbyggnad av mindre gynnsamma vattendrag. |
| s-100
| I många länder, bl a USA och Sovjetunionen, tenderar kostnaderna för nya vattenkraftverk att bli så höga, att anläggningarna ej blir ekonomiska om de inte kan användas även för andra ändamål. |
| s-101
| I de fall både olja, kol och naturgas med fördel kan användas för kraftproduktionen, har transportkostnadsfaktorn en avgörande betydelse för avvägningen dem emellan. |
| s-102
| Så är t ex transportkostnaderna för oljan, vare sig den går i rörledningar, s k pipelines, eller med tankfartyg, väsentligt lägre än för det skrymmande kolet. |
| s-103
| Kolet har dessutom höga lastnings- och lossningskostnader. |
| s-104
| Dessa kompenseras i regel inte av att kolet har lägre lagringskostnader än oljan. |
| s-105
| De stenkolsdrivna värmekraftverken är därför liksom järn- och stålverken i regel lokaliserade till brytningsområdena, t ex till de stora stenkolsdistrikten i England, Västtyskland, Polen och Sovjetunionen. |