| s-4
| Inryckning |
| s-5
| En ny och ovan miljö väntar. |
| s-6
| Befälet vid ditt förband kommer att introducera dig i den nya miljön och informera dig om verksamheten. |
| s-7
| Under militärtjänsten har du många skyldigheter, som berörs på de närmaste sidorna. |
| s-8
| Samhället har också givit dig en rad förmåner och dessa redovisas längre fram i broschyren. |
| s-9
| Kasernlivet |
| s-10
| Den koncentrerade militära utbildning som du får sker av praktiska skäl i en internatförläggning - i kasern. |
| s-11
| Du skall nämligen inte bara skaffa dig vissa kunskaper, du skall också lära dig leva ihop med dina kamrater och så småningom sammangjutas med dem till ett förband. |
| s-12
| Lydnad |
| s-13
| Krig är hårt och brutalt. |
| s-14
| Den militära verksamheten har kriget som bakgrund. |
| s-15
| Det militära livet avviker därför ofta från det civila. |
| s-16
| Den ovillkorliga och ögonblickliga lydnad som den militära verksamheten kräver, har också sin motsvarighet i det civila, t ex på de områden där liv står på spel. |
| s-17
| Krav på disciplin möter du på de flesta andra områden i samhället. |
| s-18
| Under militärutbildningen måste du emellertid underordna dig på ett sätt, som kanske är nytt och besvärande. |
| s-19
| Men tro inte du skall koppla av din egen tankeverksamhet! |
| s-20
| Du måste både kunna handla självständigt och lyda för att bli en bra soldat. |
| s-21
| Under fredsutbildningen framkommer detta särskilt tydligt vid övningar med skarp ammunition. |
| s-22
| I krig utförs all verksamhet i 'skarpladdad miljö'. |
| s-23
| Det är till uppträdande i denna miljö som utbildningen närmast syftar - därav kravet på omedelbar och ovillkorlig lydnad och på noggrannhet redan i fredsutbildningen. |
| s-24
| En sekunds tvekan eller dröjsmål eller ett till synes oskyldigt slarv kan kosta dig och även kamraterna livet. |
| s-25
| Hänsyn |
| s-26
| Du kommer att bo tillsammans med 10-20 kamrater. |
| s-27
| Detta kan bli ett problem men också en källa till samhörighet och glatt kamratskap. |
| s-28
| Det beror mest på dig själv. |
| s-29
| Försök redan från första dagen att acceptera kamraterna och visa hänsyn mot dem. |
| s-30
| Gott humör, renhårighet och hjälpsamhet skapar gemensam trevnad. |
| s-31
| Kamratskap |
| s-32
| Alla människor är inte lika. |
| s-33
| Du själv är kanske stor och stark och känner dig säker på dig själv. |
| s-34
| Hjälp då dina svagare kamrater. |
| s-35
| Märker du att någon form av översitteri förekommer, så tala med befälet. |
| s-36
| Det är inte skvaller - det är din skyldighet. |
| s-37
| Kamratförtryck är nämligen i lag förbjudet och alltså straffbart. |
| s-38
| Ansvar |
| s-39
| Du får redan första dagen ansvar för en mängd utrustning. |
| s-40
| Du får ett vapen som kan vara farligt både för dig själv och för kamraterna om det hanteras fel. |
| s-41
| Du får kanske ansvaret för ett motorfordon som är värt många tusen kronor. |
| s-42
| Du kommer att delta i övningar, där riskerna är stora, om man gör fel. |
| s-43
| Du måste därför redan från början visa dig mogen att ta ansvar för vad du gör. |
| s-44
| Tystnadsplikt |
| s-45
| Du kommer under din utbildning att få se och höra sådant som måste hållas hemligt. |
| s-46
| Kom därför redan från början ihåg att inte lämna informationer till obehöriga. |
| s-47
| En säng - ett skåp |
| s-48
| Du får snart ut en hel del saker - vapen, verktyg, uniformer m m , som du kommer att använda dagligen. |
| s-49
| Utrymmet i ditt skåp är mycket begränsat. |
| s-50
| Därför måste du hålla noggrann ordning på din utrustning och placera den i skåpet så, att sakerna är lätta att hitta och lätta att komma åt. |
| s-51
| Ibland måste sakerna - t ex av säkerhetsskäl - ha sina bestämda platser, lika för alla inom ditt förband. |
| s-52
| Du kan inte räkna med att få något större utrymme för privata persedlar. |
| s-53
| Ta med dig |
| s-54
| Toalettartiklar (kan även köpas i marketenteriet) - rakhyvel och rakborste - även om du har elektrisk rakapparat. |
| s-55
| Du behöver dem under övningar utanför kasern |
| s-56
| Sysaker |
| s-57
| Tofflor |
| s-58
| Pyjamas |
| s-59
| Näsdukar |
| s-60
| Hänglås |
| s-61
| Klädhängare |
| s-62
| Skoputssaker |
| s-63
| Äger du några av följande saker så ta med även dem: |
| s-64
| Träningsoverall |
| s-65
| Idrottsmateriel, t ex spikskor, kompass, kartfodral |
| s-66
| Musikinstrument, för egen och andras förströelse |
| s-67
| Marketenteriet är din affär |
| s-68
| Småartiklar köper du bäst och billigast vid förbandets marketenteri och handelsbod. |
| s-69
| Vinsten kommer dig själv till godo i form av trivsel- och förströelseanordningar. |
| s-70
| En militär arbetsdag |
| s-71
| I regel väcks du kl 6 på morgonen. |
| s-72
| Den första uppställningen till övning sker i allmänhet kl 0730. |
| s-73
| Dessförinnan skall du ha hunnit med tvättning och rakning, frukost i matsalen, sängbäddning och kontroll av uniform, skor, vapen m m , så att allt är 'tiptop' vid uppställningen. |
| s-74
| På förmiddagen tränas du i olika utbildningsgrenar, i regel till omkring kl 11. |
| s-75
| Då får du en dryg timmes lunchrast. |
| s-76
| Därefter börjar eftermiddagens övningar, som oftast pågår till kl 1700. |
| s-77
| Sedan du skött om din utrustning och tvättat dig är det dags för middag. |
| s-78
| Hinner du inte sköta om utrustningen före maten, skall du göra det efteråt. |
| s-79
| Varje vecka ordnas en och ibland två kvällsövningar, då du skall lära dig uppträda i mörker. |
| s-80
| Utbildningstiden |
| s-81
| Alla värnpliktiga har inte lika lång utbildningstid. |
| s-82
| Eftersom olika soldater i ett modernt försvar har olika uppgifter, som tar olika lång tid att lära, måste utbildningstiden variera. |
| s-83
| I vår arme räcker yrkesbefälet inte till att fylla mer än en liten del av alla befälsbefattningar. |
| s-84
| 90 procent av befälet i krig är värnpliktiga eller reservbefäl. |
| s-85
| För att de skall klara sina uppgifter och kunna bära det ansvar de har för sina soldater måste de få tillräckligt lång utbildning. |
| s-86
| De som tagits ut till underofficersutbildning kommer att få det största ansvaret och de svåraste uppgifterna av alla värnpliktiga. |
| s-87
| De lär sig föra befäl över en pluton på omkring 40 man. |
| s-88
| Deras grundutbildning tar 450 dagar. |
| s-89
| Om de klarar sig bra kan de sedan anmäla sig till officersutbildning, som alltid är frivillig. |
| s-90
| De som tagits ut till underbefälsutbildning utbildas till gruppchefer. |
| s-91
| Deras utbildning tar 345 dagar. |
| s-92
| Även för meniga är utbildningstiden olika lång. |
| s-93
| Värnpliktiga kategori E får uppgifter som det tar särskilt lång tid att lära. |
| s-94
| En del av dessa värnpliktiga skall t ex handha särskilt komplicerad och dyrbar materiel. |
| s-95
| De har därför lika lång grundutbildning som värnpliktiga uttagna till underbefälsutbildning. |
| s-96
| De flesta värnpliktiga tillhör kategori F, som har 300 dagars grundutbildning. |
| s-97
| F-värnpliktiga skall bl a lära sig strida i förband. |
| s-98
| Värnpliktiga som tillhör kategori G har den kortaste grundutbildningen - 255 dagar. |
| s-99
| De utbildas främst för andra uppgifter än strid. |
| s-100
| Om du tagits ut till längre tjänstgöring än många andra beror det på att man vid uttagningen funnit att just du har förutsättningar att klara de uppgifter och ta det ansvar som krävs av befäl och E-värnpliktiga. |
| s-101
| Visa att du kan klara det man väntar av dig! |
| s-102
| Denna särskilda utbildning kan du ha god nytta av när du sedan söker civilt arbete. |
| s-103
| Värnpliktiga, som vid inskrivningen ej blivit uttagna till underofficersutbildning men som önskar utbildning till yrkesofficer eller reservofficer, skall anmäla detta i god tid före inryckningen för att kunna prövas in i rätt kategori. |