| s-1
| Familjen är en föråldrad institution, en kvarleva från 1800-talets borgerliga samhälle. |
| s-2
| Ändå betraktas den som sakrosankt, som ett socialt och moraliskt axiom i stället för vad den är - en typ av gruppbildning i ett visst socialt system. |
| s-3
| I skydd av den idealbildning som omger familjen har denna blivit vår mest riskabla samhälleliga institution, där nästan vilka fysiska och andliga brutaliteter som helst tillåts. |
| s-4
| (Barbro Backberger i DN 24/12 1965.) |
| s-5
| Barbro Backberger har i en rad artiklar ifrågasatt den konventionella uppfattningen om familjens ställning och kvinnans roll i samhället och bland annat undersökt veckotidningarnas kvinnoideal. |
| s-6
| Äktenskapet är av Gud stiftat, till samhällets bestånd och till förenade makars inbördes hjälp, att lätta livets mödor, mildra mötande bekymmer och genom en sorgfällig uppfostran bereda efterkommandes välfärd. |
| s-7
| Denna stiftelse är helig. |
| s-8
| Heliga är dess förbindelser, heliga dess ändamål. |
| s-9
| (Ur Svenska Kyrkans vigselritual.) |
| s-10
| De här citaten representerar två diametralt motsatta ståndpunkter när det gäller synen på äktenskapet och familjen. |
| s-11
| Den stundtals mycket intensiva debatten på detta område har framför allt rört sig kring sex frågor. |
| s-12
| Är äktenskapet en privatsak eller en social institution? |
| s-13
| Den här frågan dyker ofta upp i diskussioner om äktenskapet. |
| s-14
| De besvaras ibland med påståendet, att äktenskapet är en ren privatsak, som inte angår samhället. |
| s-15
| Men man observerar inte alltid, att ordet privatsak är mångtydigt. |
| s-16
| Äktenskapet är en institution i samhället |
| s-17
| En man och en kvinna kan mycket väl bo tillsammans och skaffa sig barn, utan att deras förhållande räknas som äktenskap. |
| s-18
| För att ett förhållande mellan en man och en kvinna ska erkännas som äktenskap, måste förhållandet godkännas och registreras - enligt en praxis som råder i så gott som alla slags samhällen idag. |
| s-19
| Redan denna praxis visar ju, att man uppfattar äktenskapet som en ordning i samhället. |
| s-20
| Olika länder påbjuder olika tillvägagångssätt för ingående av äktenskap. |
| s-21
| De flesta ritualer bygger på ett allmänt krav: de båda kontrahenterna ska offentligt - inför vittnen - betyga sin överenskommelse att leva samman. |
| s-22
| De kristna kyrkorna ställer samma krav. |
| s-23
| Enligt både katolsk och protestantisk uppfattning kommer ett äktenskap till stånd genom den ömsesidiga överenskommelsen inför vittnen. |
| s-24
| De som frivilligt genomgår denna akt inför myndighet med vigselakt etablerar sig därmed i samhället som äkta makar. |
| s-25
| Som sådana åtnjuter de enligt borgerlig och kyrklig lag bestämda rättigheter och är underkastade bestämda skyldigheter. |
| s-26
| Men samhället bestämmer inte bara i frågan om sättet för äktenskapets ingående. |
| s-27
| Samhällets äktenskapslagar innehåller också bestämmelser om engifte och flergifte, giftermål med anhöriga, skilsmässa o s v . |
| s-28
| Samhället regleras också genom lag om faderskap, familjemedlemmarnas egendom och arvsrätt. |
| s-29
| På senare tid har krav på andra legaliserade samlevnadsformer än äktenskapet rests av bl a författarinnan Frances Westin t v på bilden. |
| s-30
| Hon lever själv i en s k storfamilj. |
| s-31
| storfamilj en grupp människor som bor tillsammans och har gemensamt hushåll, dock utan att ha sexuell gemenskap (jfr s k gruppäktenskap). |
| s-32
| I storfamiljen kan ingå en eller flera kärnfamiljer (far, mor och ev barn). |
| s-33
| Med storfamilj menades förr vanligen en kärnfamilj utökad med far- eller morföräldrarna |
| s-34
| Äktenskapet är alltså en institution eller ordning i samhället. |
| s-35
| Det fungerar dessutom ofta i västerlandet som en kyrklig ordning, hägnad av trossamfundens skiftande förordningar. |
| s-36
| Äktenskapet har mer och mer privatiserats |
| s-37
| Vi finner det numera självklart, att ett äktenskap i första hand motiveras av två människors kärlek och frivilliga överenskommelse. |
| s-38
| Men denna uppfattning har slagit igenom relativt sent. |
| s-39
| Skilsmässostatistiken i länder, som inte domineras av den romerska kyrkan, visar en brant stigande kurva under 1900-talet. |
| s-40
| Vad beror denna utveckling på? |
| s-41
| En viktig faktor kan vi komma åt genom att ställa frågan: vad var det som höll ihop äktenskapen under tidigare skeden? |
| s-42
| I det agrara samhället var det i hög grad arbetet som förenade - inte bara makarna utan hela familjen; och inte bara den enskilda familjen utan dessutom ofta storfamiljen. |
| s-43
| Mycket långt fram i tiden var kvinnans ekonomiska beroende av mannen-inkomsttagaren ett sammanhållande band av betydelse. |
| s-44
| Kring dessa och andra faktorer utformades sociala, moraliska och religiösa mönster och ideal, som upplevdes som förpliktande till sammanhållning. |
| s-45
| Man gjorde som andra gjorde. |
| s-46
| Att bryta sig ur ett äktenskap betydde inte bara ett brott mot mer eller mindre tabuladdade, av alla accepterade regler utan betydde dessutom ofta personlig isolering och ekonomisk katastrof. |
| s-47
| Upplysningen på 1700-talet blev med sina krav på individens rätt gentemot kollektivet början till en ny utveckling i inställningen till äktenskapet. |
| s-48
| Romantiken under 1800-talets förra hälft 'upptäckte' - det är inte bara ett skämt utan ett konstaterande av faktum - kärlekens plats i äktenskapet. |
| s-49
| Vid sidan av dessa åsiktsförändringar har samhällets omstrukturering bidragit till en helt ny inställning till äktenskapet. |
| s-50
| Varken arbete eller ekonomi är på sådant sätt som förr förenande band i nutida äktenskap. |
| s-51
| Det har mindre och mindre blivit offentliga angelägenheter - där staten, samhället, samhällsklass eller storfamiljen är intressenter. |
| s-52
| Äktenskapet har i stället mer och mer blivit en privat angelägenhet mellan enskilda. |
| s-53
| Tidigare inskränkande regler och tabuföreställningar, som krävde samma sociala ställning, religion eller ras för de båda kontrahenterna i ett äktenskap - har efterhand avskrivits. |
| s-54
| Det är inte längre som medlemmar av den eller den gruppen i samhället som moderna människor ingår äktenskap utan som individer med självklar rätt att välja efter eget val. |
| s-55
| Denna nya inställning har också gett äktenskapet en ny struktur jämfört med tidigare förhållanden. |
| s-56
| Det moderna äktenskapet, ett privat förhållande mellan två fria individer, har inte plats för det gamla äktenskapets över- och underordning utan kräver en rättvis fördelning av roller, skyldigheter och rättigheter mellan makarna. |
| s-57
| Förhållandet mellan samhällets krav och individens fri- och rättigheter är en viktig del av det moderna äktenskapets problem |
| s-58
| Äktenskapet är - såsom det varit i alla tider och kulturer - en social institution. |
| s-59
| Men samtidigt har det mer och mer blivit möjligt för individen att göra sina personliga intressen gällande. |
| s-60
| Det är helt naturligt, att det lätt blir en spänning mellan äktenskapets samhälleliga och privata sida. |
| s-61
| Sådana spänningar är till stor del orsak till den kris som utmärker det moderna äktenskapet. |
| s-62
| I och med att människorna i äktenskapet blivit viktigare än äktenskapet som institution, har frågorna om äktenskapets vara eller icke-vara och om den personliga trivseln i äktenskapet blivit långt mer aktuella och brännande än förr. |
| s-63
| Här kommer de personliga och moraliska frågorna in och med dem ibland också livsåskådningsfrågor. |
| s-64
| Vad är min plikt mot andra och samhället? |
| s-65
| Hur långt bör denna plikt få inkräkta på mina personliga fri- och rättigheter? |
| s-66
| Om det inte är yttre saker som gemensamt arbete och ekonomi som håller ihop äktenskapen, vad är det då? |
| s-67
| Vad är ett äktenskap? |
| s-68
| Vad har det för uppgifter? |
| s-69
| Sådana frågor har i den nya situationen blivit aktuellare än någonsin. |
| s-70
| Vad är äktenskapet? |
| s-71
| Vad är dess innebörd och uppgifter? |
| s-72
| Man kan också fråga: |
| s-73
| Vad är motiveringen till att två människor håller samman i ett äktenskap? |
| s-74
| För katolikerna är äktenskapet ett sakrament |
| s-75
| Skilsmässostatistiken visar relativt låga procenttal för sådana länder som Italien och Spanien, där den romersk-katolska kyrkan har en dominerande ställning. |
| s-76
| Det hänger samman med den romerska kyrkans syn på äktenskapet som ett heligt sakrament, omöjligt att upplösa. |
| s-77
| Att det är ett sakrament innebär, att det är 'ett sätt att möta Kristus'. |
| s-78
| Enligt denna sakramentala syn på äktenskapet är det tre religiösa motiveringar som håller makarna samman. |
| s-79
| Den ena är att man har en förebild som visar hur äktenskapet ska vara: enheten och kärleken mellan Kristus och de kristna. |
| s-80
| Vi kan kalla detta förebildsmotivet. |
| s-81
| Det är makarnas uppgift att förverkliga den absoluta kärlek som Kristus fört in i världen. |
| s-82
| Om de gör det, får de uppleva det andra motivet, lyckomotivet: de får genom varandra uppleva Guds kärlek. |
| s-83
| Denna upplevelse innebär emellertid inte bara lycka utan denna lycka blir en kraft som hjälper makarna att mogna fram till fullkomlighet, helighet. |
| s-84
| Därmed skulle vi ha ett tredje motiv, helgelsemotivet. |
| s-85
| Protestanterna bygger sin äktenskapssyn på två argument |
| s-86
| I jämförelse med katolikernas uppfattning är den protestantiska synen på äktenskapet mer prosaisk. |
| s-87
| Protestanterna har från början byggt upp sin äktenskapsuppfattning kring två argument, ett positivt och ett negativt. |
| s-88
| Det positiva kan vi kalla skapelseargumentet. |
| s-89
| Det säger, att äktenskapet går tillbaka på en allmän ordning i naturen. |
| s-90
| Den naturliga instinkt, som gör att man och kvinna dras till varandra, betraktas som en gåva av Gud. |
| s-91
| Gud har skapat människan med den sexuella driften för fortplantningens skull och därmed för människosläktets bestånd. |
| s-92
| Barnalstring och uppfostran skulle alltså enligt den ursprungliga protestantiska uppfattningen vara äktenskapets huvuduppgift och viktigaste motivering. |
| s-93
| I denna uppgift betraktas föräldrarna ibland som Guds medarbetare och medskapare. |
| s-94
| Efterhand har emellertid det protestantiska skapelseargumentet kompletterats under trycket från profan västerländsk äktenskapsuppfattning. |
| s-95
| Det är nog inte många protestanter idag som vill stå för åsikten, att äktenskapet och den sexuella lustupplevelsen inte skulle ha något annat berättigande än barnalstringen. |
| s-96
| Protestanter använder numera ofta ett värderesonemang: äktenskapet har vi fått för att vi genom det bl a ska få uppleva sådana värden som personlig gemenskap och den sexuella lusten. |
| s-97
| Protestanternas andra argument är ursprungligen negativt: äktenskapet är till för att kanalisera sexuell drift och därmed hindra människan från syndiga användningar av denna drift. |
| s-98
| Idag försöker man i regel ge det här argumentet en positiv formulering: det är bara inom äktenskapets ram som det sexuella samlivet blir fullödigt. |
| s-99
| Endast där, menar man, kan sexuallivet fullgöra sin dubbla roll att skapa en innerlig gemenskap och att ge upphov till nytt liv. |
| s-100
| Profan äktenskapssyn |