| s-1
| Ny matematik har införts i grundskolan. |
| s-2
| I radio och teve, på kurser och föräldramöten får skolbarnens pappor och mammor lära sig mängdlära, statistik, funktioner, sannolikhetsberäkningar o s v . |
| s-3
| Så att de ska kunna hjälpa ungarna i fortsättningen också. |
| s-4
| Vi vill också informera om den nya matten och har av två lärde i Lund fått höra om bakgrunden till reformen. |
| s-5
| Vi-tecknaren Lars-Erik Håkansson, signaturen Lehån, själv matematiklärare, visar hur den nya matematiken fungerar i vardagslivet. |
| s-6
| Många tror att den nya matematiken är nånting som amerikanarna har hittat på. |
| s-7
| + att dess införande i de svenska skolorna har samband med en UNESCO-undersökning av skolelevers mattekunskaper i olika länder, publicerad -67, som säjs ha gett ett för Sverige nog så pinsamt resultat. |
| s-8
| Men varken det ena eller andra stämmer! |
| s-9
| Det säjer lektor Ove Hemer och docent Olof Magne vid Lärarhögskolan i Malmö. |
| s-10
| Och de tillägger att strängt taget är den nya matematiken inte ens särskilt ny! |
| s-11
| För ser man till undervisningsmetoderna så bygger det nya i dem i hög grad på Maria Montessoris pedagogik från seklets början. |
| s-12
| Ett annat viktigt namn bakom de nya metoderna är Jean Piaget, en världsberömd schweizisk forskare och psykolog, som har studerat begreppsbildningen hos barn - till exempel av matematiska begrepp som antal, kvantitet, mängd, rum, tid och hastighet. |
| s-13
| Han visar att upp till tolvårsåldern är barnens tänkande beroende av konkreta situationer. |
| s-14
| Det innebär att matematikundervisningen ofta varit alltför abstrakt för att barn skulle kunna begripa vad de höll på med. |
| s-15
| Vad sen innehållet beträffar så innebär förnyelsen bl a att man tagit med viktiga delar av de senaste århundradenas matematiska utveckling, som hittills inte rymts i kursplanerna. |
| s-16
| Till exempel mängdläran, som på allvar utarbetats för ca 100 år sen, när det blivit nödvändigt för matematikens olika grenar att ha en sammanhållande ram. |
| s-17
| Den nya mattens påstådda amerikanska härkomst då? |
| s-18
| Jo, det stämmer visserligen att amerikanarna tidigt (= under femtiotalet) gjorde omfattande undervisningsexperiment. |
| s-19
| Men samtidigt pågick i Europa en nästan parallell utveckling. |
| s-20
| Bakom den nya mattens intåg i skolorna står bland andra toppmatematikpedagoger, Z P Dienes, verksam i England, och belgaren Georges Papy. |
| s-21
| År 1959 anordnades utanför Paris ett OECD-seminarium över ämnet New thinking in school mathematics - nytt tänkande inom skolmatematiken - och det brukar betecknas som ett av de viktigaste startskotten för skolmattereformerna i vår del av världen. |
| s-22
| De nordiska deltagarna fattade där ett beslut om regionalt samarbete, som så småningom resulterade i Nordiska kommitten för modernisering av matematikundervisningen med bland andra lektor Hemer som ledamot. |
| s-23
| Den avslutade sin verksamhet -67. |
| s-24
| Sverige först |
| s-25
| Sverige blir det första land som tillämpar den nya matematiken i hela sitt skolväsende. |
| s-26
| Gymnasiet och fackskolan började med den 1966, i grundskolans samtliga årskurser är den införd 1972 och yrkesskolorna sätter i gång nästa år. |
| s-27
| Vi är inte bara först i Norden utan till och med i hela världen! |
| s-28
| Visserligen har andra länder börjat med nya matten tidigare än vi (Danmark och England på nära håll), men det har då gällt reformer inom enstaka skolor eller distrikt. |
| s-29
| Hur ser det ut i Sovjet? |
| s-30
| Ryssarna är berömda för sin matematikpedagogiska forskning. |
| s-31
| Piaget är också där ett mycket stort namn. |
| s-32
| Jo, man är på väg mot en reform jämförbar med vår, men inget nytt begrepp införs i sovjetmatten innan varenda lärare är grundligt beredd. |
| s-33
| Lärarknorr |
| s-34
| Hos oss går det till nästan tvärtom. |
| s-35
| Och därför knorras det och säjs en hel del fula ord runt om i svenska lärarrum. |
| s-36
| Av låg- och mellanstadielärarna utbildades nämligen bara en tredjedel i fjol för det nya systemet via Deltaprojektet. |
| s-37
| De övriga utbildas i ny matematik nu under höstens gång, samtidigt med att de lär sina elever den. |
| s-38
| Men det finns också lärare som är stimulerade av det nya och menar att det kan bli både roligare och bättre. |
| s-39
| När UNESCO-undersökningen förs på tal blir docent Magne förtretad. |
| s-40
| 'Man skulle lika gärna kunna säja att de svenska resultaten var gynnsamma. |
| s-41
| Det är självklart att jämför man matematikkunskaper hos svenska och till exempel tyska gymnasister så vinner tyskarna. |
| s-42
| Därför att vi har ett brett förankrat undervisningsväsende. |
| s-43
| Vid undersökningstillfället kom över 20 % av en årskurs till gymnasierna - nu är vi uppe i över 30 %. |
| s-44
| Men hos dem går bara en liten elit i gymnasiet, 7-8 % när undersökningen gjordes. |
| s-45
| Sånt påverkar förstås medelvärden. |
| s-46
| Tar man däremot ut jämförbara grupper av svenska och tyska elever så är svenskarna snarare bättre.' |
| s-47
| Inte lättare |
| s-48
| Men hur man än tolkar den så nog skulle vi fått den nya matten oberoende av den. |
| s-49
| Och vare sig gammelmatten genomsnittligt producerade bra eller dåliga elever - så nog var den en fasa för många. |
| s-50
| Docent Magne har sysslat mycket med matematiksvårigheter och menar att man inte utan vidare kan säja att den nya matten blir lättare. |
| s-51
| Bästa sättet att förebygga matematiksvårigheter är att låta barnen arbeta konkret med laborativt material, låta dem genom egen verksamhet upptäcka och komma underfund med begrepp och principer. |
| s-52
| Genom en intensiv tillämpning av de laborativa metoderna har man i experimentskolor på olika håll i världen kunnat lära helt vanliga ungar att lösa matteproblem av en svårighetsgrad som annars hör hemma på avancerad akademisk nivå. |
| s-53
| Hos oss används de laborativa materialen ännu så länge bara i begränsad omfattning i vanliga klassrum. |
| s-54
| I matematikklinikerna däremot har de blivit väldigt populära. |
| s-55
| Problemet! de kostar pengar. |
| s-56
| 'Kusin Ruth har lärt sig den nya matematiken, och frågar man henne vad sex gånger sex är svarar hon prompt: |
| s-57
| Under femtio.' |
| s-58
| Så skrev kåsören Red Top nyligen. |
| s-59
| Är detta månne en korrekt uppfattning av nymatten? |
| s-60
| Lektor Hemer: |
| s-61
| 'Ha ha. |
| s-62
| Just det. |
| s-63
| Överslagsräkningen har blivit mycket viktigare än förut. |
| s-64
| Man måste till exempel snabbt kunna kolla i huvudet på ett ungefär att en maskin har räknat rätt.' |
| s-65
| Docent Magne: |
| s-66
| 'Ho ho. |
| s-67
| En missuppfattning! |
| s-68
| Många tror att avskaffandet av den överdrivna drillen betyder att det inte längre är så noga med att räkna rätt. |
| s-69
| Så är det inte alls, 6 X 6 är minsann fortfarande 36!' |