| s-1
| I dag klockan halv tre på eftermiddagen läste nye handelsministern Kjell-Olof Feldt upp Sveriges förhandlingsutspel för EEC:s ministerråd. |
| s-2
| Det innebär inledningen till minst ett halvt års intensiva förhandlingar med EEC-kommissionen för den svenske chefsförhandlaren Sverker Åström. |
| s-3
| - De här områdena vill vi förhandla med EEC om, sa handelsminister Feldt till västtyske utrikesminister Walter Scheel i dag på eftermiddagen. |
| s-4
| Feldt räknade upp främst: |
| s-5
| Tullar |
| s-6
| Jordbruk |
| s-7
| Gemensam handelspolitik |
| s-8
| Teknologi |
| s-9
| Feldt framhöll att Sverige håller formen för samarbete med EEC öppen. |
| s-10
| Den svenska regeringen är beredd till ett vittgående ekonomiskt samarbete inom ramen för den traditionella svenska neutralitetspolitiken. |
| s-11
| Innertrio under Feldt |
| s-12
| Som handelsminister är Feldt ledare för Sveriges EEC-lag. |
| s-13
| Men han får inte föra de direkta förhandlingarna än på minst ett halvår. |
| s-14
| Fram till maj - juni nästa år är det lagkaptenen Sverker Åström som under Feldts ordförandeskap gör det reella jobbet. |
| s-15
| Han anför en av regeringen särskilt utsedd innertrio. |
| s-16
| Förhandlingstrion som arbetar under Feldt består av: |
| s-17
| Chefsförhandlaren Sverker Åström, 54 år. |
| s-18
| Biträdande kabinettssekreteraren på UD Göran Ryding, 54 år. |
| s-19
| Departementsrådet Ragnar Sohlman, inrikesdepartementet. |
| s-20
| Deras uppgift är att föra s k utredande samtal med EEC-kommissionen under det närmaste halvåret. |
| s-21
| När innertrions första jobb är klart ska EEC-tjänstemännen skriva en rapport till politikerna i Ministerrådet. |
| s-22
| Det är då EEC tar ställning till de fortsatta förhandlingarna med Sverige. |
| s-23
| - Parallellism i sak |
| s-24
| - Vi har i huvudsak nått det vi i första fasen önskade. |
| s-25
| Det är de svenska förhandlarnas kommentar till EEC:s uppläggning av Sverige-förhandlingarna. |
| s-26
| Svenskarna hade reda på EEC:s linje på förhand. |
| s-27
| Formellt var det ministerrådets nuvarande ordförande Walter Scheel som gav beskedet i morse till de tre neutrala ansökningsländerna Sverige, Schweiz och Österrike. |
| s-28
| - Vi har nått en parallellism i sak. |
| s-29
| Det är det som vi sätter störst avseende vid, säger de svenska EEC-förhandlarna. |
| s-30
| De menar att de praktiska problemen med tullar, jordbruk, handelspolitik m m nu kommer att diskuteras samtidigt för Danmark, Norge och Sverige. |
| s-31
| Den nordiska samordningen har redan gått så långt på dessa områden att det anses nödvändigt. |
| s-32
| Formellt sker Danmarks och Norges förhandlingar, som gäller fullt medlemskap, med ministerrådet. |
| s-33
| Till 80 proc berör de dock kommissionen. |
| s-34
| Först till sommaren kan regeringen tvingas till ett avgörande: |
| s-35
| Ska Sverige förhandla med fullt medlemskap som mål eller sätter neutralitetspolitiken stopp? |
| s-36
| Inför ministerrådets beslut nästa sommar måste Sverige svara på den frågan. |
| s-37
| Den svenska innertrion kommer att åka till Bryssel ett par gånger i månaden framöver. |
| s-38
| Däremellan jobbar de i Sverige. |
| s-39
| I Stockholm sitter en bred grupp med representanter för alla departement. |
| s-40
| Den diskuterar löpande tekniska frågor i EEC-förhandlingarna. |
| s-41
| I viktigare frågor kommer den att arbeta på statssekreterarnivå. |
| s-42
| Innertrion kommer för specialproblem att förstärkas med experter ur kanslihusgruppen. |
| s-43
| Sveriges EEC-ambassad i Bryssel leds av ambassadör Sven Backlund. |
| s-44
| Han har en försvarlig stab till sitt förfogande. |
| s-45
| Den ska fortsätta att jobba som förut och rapportera om vad som händer inom EEC. |
| s-46
| Med de direkta förhandlingarna får den staben inte så mycket att göra. |
| s-47
| 'Sverige plockar russinen ur EEC-kakan' |
| s-48
| Maktkampen inom EEC gynnar Sverige. |
| s-49
| Både Sveriges motståndare och de som vill ha med Sverige är eniga: |
| s-50
| En tullunion är den bästa lösningen. |
| s-51
| För Sverige betyder det tullfrihet för tre fjärdedelar av exporten, men mycket små nackdelar i höjda råvarutullar. |
| s-52
| Sverige förklarade sig i dag berett att delta i EEC:s ekonomiska samarbete. |
| s-53
| Den politiska samordningen går inte ihop med Sveriges neutralitetspolitik. |
| s-54
| Samtidigt finns det två motstridiga viljor inom EEC om Sveriges samarbete med Gemenskapen: |
| s-55
| Federalisterna - främst Belgien, Holland, Luxemburg - vill inte att EEC:s politiska målsättning ska uttunnas av att det neutrala Sverige kommer med. |
| s-56
| De är beredda att ge Sverige en fördelaktig uppgörelse om en tullunion för att slippa Sveriges politiska påverkan som fullvärdig medlem. |
| s-57
| Nationalisterna - ledda av Frankrike - vill få med Sverige för att hålla igen på EEC:s överstatlighet. |
| s-58
| De vill bevara medlemsländernas självbestämmande. |
| s-59
| Därför vill de ge Sverige en bra lösning. |
| s-60
| Russinen ur kakan |
| s-61
| Sveriges önskan att medverka i ekonomiskt samarbete utan formella bindningar tillfredsställes bäst i en tullunion, anser EEC-byråkratin. |
| s-62
| I svenska förhandlingskretsar kallas detta, att Sverige plockar russinen ur kakan. |
| s-63
| Kort sagt: |
| s-64
| Sverige får alla fördelar men slipper betydande nackdelar. |
| s-65
| Utgångsläget är detta: |
| s-66
| Den svenska industrin vill komma under EEC:s tullmur. |
| s-67
| Jordbruket kan fördra en samordning med EEC:s jordbrukspolitik. |
| s-68
| Fackföreningsrörelsen vill inte ha minskade aktionsmöjligheter. |
| s-69
| Regeringen vill bevara neutraliteten. |
| s-70
| Resultatet av en tullunion: |
| s-71
| Alla grupper får det de vill ha: |
| s-72
| Ingen behöver betala för mycket. |
| s-73
| Industrin får möjlighet att utan tullhinder konkurrera på EEC-marknaden. |
| s-74
| Det innebär att 75-80 proc av den svenska exporten blir tullfri om EEC utvidgas med alla länder som nu förhandlar. |
| s-75
| Ett redan inlett teknologiskt samarbete kan vidgas. |
| s-76
| Industrin kommer innanför en rad konkurrensbegränsade regler. |
| s-77
| Etableringarna inom EEC-länderna av svensk industri behöver inte öka så snabbt. |
| s-78
| Jordbruket skulle drabbas av i dagsläget cirka 10 proc lägre producentpriser. |
| s-79
| Sveriges självförsörjning skulle dock inte hotas. |
| s-80
| Rationaliseringen inom jordbruket skulle behöva drivas något snabbare än nu. |
| s-81
| Men från jordbrukets organisationer har man försäkrat att jordbruket inte skulle komma att fälla en sådan uppgörelse för Sveriges del. |
| s-82
| Fackföreningsrörelsen skulle i en tullunion slippa de avigsidor som fri etableringsrätt, en fri kapitalmarknad och fri invandring skulle innebära. |
| s-83
| Istället kan man räkna med att det svenska kapitalet får minskad stimulans att flytta utomlands och alltså kan bära lönehöjningar av den hittillsvarande storleken. |
| s-84
| Möjligheterna för de utländska storbolagen att sätta käppar i det svenska förhandlingsmaskineriet skulle utebli. |
| s-85
| Regeringen slipper genom en bred tullunion det utrikespolitiska samrådet som Danmark och Norge som medlemssökande redan drabbats av. |
| s-86
| Inte heller behöver finansminister Gunnar Sträng börja räkna med att samordna sin ekonomiska politik direkt i Bryssel med EEC-länderna. |
| s-87
| Sveriges neutrala utrikespolitik och jämlikhetspolitik kan föras vidare utan risk för samordning med de mer kapitalistiskt sinnade EEC-länderna. |