| s-1
| Kärnkraftens ABC |
| s-2
| Ett enda i naturen förekommande ämne har den unika egenskap, att dess minsta byggstenar, atomerna, lätt kan gå i stycken eller, enligt fackspråket, klyvas utan att man behöver tillgripa bombardemang med partiklar med hög energi. |
| s-3
| Detta ämne är uran och det är kärnorna till dess isotop U235, som är klyvbara. |
| s-4
| Naturligt uran består till 0,7 % av U235. |
| s-5
| Vid klyvningen delas kärnan i två delar. |
| s-6
| Dessutom frigörs några små partiklar, som kallas neutroner. |
| s-7
| Kärnans delar och neutronerna bromsas under värmeutveckling upp av omkringliggande atomkärnor. |
| s-8
| Om en nedbromsad neutron träffar en ny U235-kärna, kan den utlösa en ny kärnklyvning. |
| s-9
| På så sätt erhålls en kedjereaktion. |
| s-10
| Härvid krävs emellertid, att neutronerna har låg hastighet, annars är det små utsikter att de kan infångas av de klyvbara U235-kärnorna. |
| s-11
| Man placerar därför uranet i ett nedbromsningsmedium, en s k moderator. |
| s-12
| Vanligt 'lätt' vatten är en utmärkt moderator men har den nackdelen, att det absorberar en del av de passerande neutronerna. |
| s-13
| Man måste därför som bränsle i en lättvattenreaktor använda s k anrikat uran, dvs sådant uran, där man ökat halten av U235 från 0,7 till vanligen 2 a 3 %. |
| s-14
| För att klyvningsprocessen skall kunna nyttiggöras för energiproduktion, måste man kunna kontrollera den. |
| s-15
| Vid varje kärnklyvning får ej frigöras fler än en neutron. |
| s-16
| För detta ändamål används särskilda s k kontrollstavar, som placeras i reaktorn bland bränslestavarna, dvs de rör av speciallegering, som innehåller små cylindrar eller s k kutsar av sintrad urandioxid, där det klyvbara U235 ingår. |
| s-17
| Två typer av lättvattenreaktor kan komma i fråga för Forsmark. |
| s-18
| Den ena typen kallas kokarreaktor, BWR eller Boiling Water Reactor. |
| s-19
| Turbinerna till en BWR-anläggning drivs av den ånga, som bildas i reaktorn. |
| s-20
| Efter passagen genom turbinerna kyls ångan ned av havsvatten och återgår i form av vatten till reaktorn. |
| s-21
| Det interna huvudkylsystemet är slutet och kommer ej i beröring med kylvattnet från havet. |
| s-22
| Kylvattenbehovet är ca 40 m3/s för varje reaktoraggregat. |
| s-23
| Den andra kallas tryckvattenreaktor, PWR eller Pressurized Water Reactor. |
| s-24
| I en PWR-station drivs turbinerna av ånga, som erhålls i en värmeväxlare. |
| s-25
| Skillnaderna i reaktortyperna framgår av vidstående skisser. |
| s-26
| Vi undersöker och planerar |
| s-27
| Ett omfattande utrednings- och förberedelsearbete är nu på gång för Forsmark. |
| s-28
| I vintras började SMHI, Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut och SNV, Statens Naturvårdsverk, undersökningar av vattenförhållandena. |
| s-29
| Dessa beräknas i första hand pågå ett år. |
| s-30
| Från isen har man undersökt strömmarnas riktning och hastighet, vattnets siktdjup samt temperatur och salthalt på olika nivåer m m . |
| s-31
| På land har Vattenfall ett 20-tal man igång med att kartlägga stationsområde och undersöka grundförhållandena. |
| s-32
| Man flygfotograferar också området. |
| s-33
| Sötvatten krävs också för stationens drift. |
| s-34
| En särskild utredning sysslar med var detta lämpligen bör tas. |
| s-35
| Det blir många transporter av stora och tunga anläggningsdelar. |
| s-36
| Detta behandlas av en särskild utredning. |
| s-37
| Kommunikationsförhållandena utreds av bl a Vägförvaltningen. |
| s-38
| Sjökarteverket undersöker den bästa farleden och var lämplig hamnplats kan anläggas. |
| s-39
| För kylning av turbinkondensorerna används havsvatten. |
| s-40
| Varje reaktoraggregat erfordrar en vattenmängd av ca 40 m3/sek. |
| s-41
| Vattnet tas in och släpps ut i Öregrundsgrepen. |
| s-42
| Intags- och utsläppspunkterna kommer att åtskiljas av en lång pir. |
| s-43
| Personal, bostäder och kostnader |
| s-44
| Drygt 200 man krävs år 1971-1972 för forsmarksbygget. |
| s-45
| År 1975, då de två första aggregaten är under byggnad, bedöms personalen uppgå till maximalt ca 1100 man. |
| s-46
| För drift av det första aggregatet erfordras ca 80 man. |
| s-47
| För stationen utbyggd med 4 aggregat ca 220 man. |
| s-48
| En stor del av byggnadspersonalen - främst montörer och specialister - arbetar endast ett eller annat år vid anläggningen. |
| s-49
| För bl a denna personal kommer provisoriska bostadsbaracker intill byggnadsområdet att uppföras. |
| s-50
| Den personal, som blir sysselsatt under hela byggnadstiden, söker sig troligen familjebostäder i bygden. |
| s-51
| Speciella tjänstebostäder för driftpersonalen kommer icke att uppföras. |
| s-52
| Driftpersonalen kommer att söka bostäder ute på allmänna marknaden. |
| s-53
| De regionala och kommunala myndigheterna har förklarat sig kunna lösa bostadsfrågorna. |
| s-54
| Arbetsförmedlingen i Östhammar kommer att på sedvanligt sätt handha frågor om arbetskraft för Forsmark. |
| s-55
| Byggkostnaderna för ett aggregat är ca 500 miljoner kronor. |
| s-56
| Totala kostnaden för en kraftstation utbyggd med fyra aggregat blir således ca 2 miljarder kronor. |
| s-57
| Formella tillstånd |
| s-58
| För att bygga en kärnkraftstation fordras flera formella tillstånd. |
| s-59
| Före byggstarten i Forsmark måste Vattenfall ha: |
| s-60
| Koncession enligt atomenergilagen. |
| s-61
| Ansökan beräknas lämnas till Kungl. Maj:t i juni 1970. |
| s-62
| Koncession enligt miljöskyddslagen. |
| s-63
| Ansökan inlämnas till miljöskyddsnämnden i september i år. |
| s-64
| Tillstånd av Vattendomstol att bygga i vatten. |
| s-65
| Ansökan lämnas till Österbygdens vattendomstol i oktober i år. |
| s-66
| Stadsplan för industriområdet. |
| s-67
| Förslag till stadsplan beräknas kunna föreligga vid halvårsskiftet 1970. |
| s-68
| Skatteinkomster |
| s-69
| Forsmarks kraftstation kommer att tillföra kommunen ett avsevärt tillskott av skatteinkomster. |
| s-70
| Skatterna är av tre slag. |
| s-71
| Skatt på garantibelopp för fastigheter |
| s-72
| Skatt på rörelsens inkomst överstigande garantibelopp |
| s-73
| De anställdas kommunalskatt |
| s-74
| Redan när första aggregatet tas i drift år 1976 beräknas dessa skatter bli ca 3 miljoner kr per år, för att vid utbyggnad med 4 aggregat stiga till ca 6 miljoner kr per år. |
| s-75
| Bruksidyllen rörs ej |
| s-76
| Forsmarks bruksidyll berörs inte av kraftbygget. |
| s-77
| Avståndet till byggplatsen vid Öregrundsgrepen är ca 5 km och vägen ner till bygget går utanför själva bruksområdet. |
| s-78
| Bruket kom till före 1570 och järnhanteringen pågick till slutet av 1800-talet. |
| s-79
| 1782 kom bruket i släkten af Ugglas ägo. |
| s-80
| Byggnaderna är väl bevarade. |
| s-81
| Bruksdammen finns kvar, liksom slottet, parken, kvarnen, klockstapeln, förvaltarbostaden m.m. . |
| s-82
| Forsmark är i dag ett minnesmärke från brukets blomstringstid och kommer säkert att så förbli. |
| s-83
| Detta till glädje för kraftverksbyggarna och alla de människor som kommer att besöka den blivande kraftstationen. |
| s-84
| Är det någon uppgift som Ni saknar i broschyren? |
| s-85
| Har Ni någon fråga, som Ni gärna vill ha svar på? |
| s-86
| Eller några synpunkter och förslag att komma med? |
| s-87
| Skriv då till Vattenfall, Press och Information Fack, 16287 Vällingby |