| s-1
| Arbetsförmedlingen är samhällets serviceorgan på arbetsmarknaden. |
| s-2
| Arbetsförmedlingen hjälper till att lösa de problem som arbetssökande kan ha att finna lämpligt arbete. |
| s-3
| Arbetsförmedlingen har fått ny kontorsorganisation från den 1 juli 1971. |
| s-4
| Denna består av 69 distriktskontor och ett stort antal lokalkontor. |
| s-5
| Dessutom finns ambulerande förmedling inom varje distrikt. |
| s-6
| Arbetsförmedlingen ger dig information om lediga platser bl.a. i veckotidningen Arbetsmarknaden och i lokala platslistor. Den tillhandahåller också en omfattande information om läget på arbetsmarknaden inom olika branscher och i olika delar av landet. erbjuder dig yrkesvägledning vid valet av yrke och utbildningsväg och hjälper dig att kartlägga dina förutsättningar för olika arbetsuppgifter. hjälper dig genom särskilda åtgärder - arbetsvård - att minska eller undanröja de hinder som ett handikapp kan utgöra för dig på arbetsmarknaden och försöker finna ett lämpligt arbete i öppna marknaden eller erbjuda andra arbetsmöjligheter. |
| s-7
| Har du tänkt på att utbildning kan ge dig ett bättre och tryggare arbete? |
| s-8
| Arbetsmarknaden förändras ständigt. |
| s-9
| Nya arbeten kommer till och gamla försvinner. |
| s-10
| Samtidigt ökar kraven på utbildning och yrkeskunskaper. |
| s-11
| Brist på yrkesutbildning är ett hinder för många när det gäller att få nytt arbete. |
| s-12
| Arbetsmarknadsutbildningen ger nya möjligheter. |
| s-13
| Olika kurser att välja på |
| s-14
| En stor del av arbetsmarknadsutbildningen bedrivs i särskilda kurser anordnade av skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen. |
| s-15
| Dessa kurser presenteras i Ams kurskatalog. |
| s-16
| Nybörjarkurser ger yrkesutbildning åt arbetslös ungdom som tidigare inte fått sådan utbildning. |
| s-17
| Omskolningskurser ger grundläggande yrkesutbildning åt arbetslösa för att ge dem möjlighet att få arbete inom något nytt yrkesområde. |
| s-18
| Det är den vanligaste kursformen med en kurstid som varierar från ett par månader upp till två år. |
| s-19
| Man kan ofta börja när som helst och utbildningen sker ibland i etapper. |
| s-20
| Fortbildningskurser ger en vidgad yrkesutbildning åt sådana arbetslösa som redan har en viss yrkeserfarenhet. |
| s-21
| Det gäller t.ex. säsongarbetslösa byggnadsarbetare. |
| s-22
| Repetionskurser anordnas i vissa yrken för den som en längre tid varit borta från arbetslivet. |
| s-23
| Informations- och praktikperioder på ca fyra veckor ger yrkes- och arbetsmarknadsinformation för att underlätta arbets- eller utbildningsval. |
| s-24
| Man kan också få arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet eller hos arbetsgivare. |
| s-25
| Det är dyrt att utbilda sig - men du kan få ekonomiskt stöd |
| s-26
| De viktigaste bidragsformerna är studiehjälp, studiemedel och utbildningsbidrag. |
| s-27
| Utbildningsbidrag får den som deltar i arbetsmarknadsutbildning. |
| s-28
| Grundbidrag med högst 575 kr / mån till den som är gift och högst 525 kr / mån till den som är ogift. |
| s-29
| Hyresbidrag till hela kostnaden för fast bostad i hemorten och - om utbildningen sker på annan ort - bidrag med 150-200 kr / mån för merkostnaden. |
| s-30
| Den som inte har fast bostad får hyresbidrag med 150-200 kr / mån. |
| s-31
| Familjetillägg för - make eller motsvarande med högst 150 kr / mån om utbildningen sker utom hemorten. - barn under 16 år med 60 kr / mån och barn (i vissa fall högst 150 kr / mån och barn). |
| s-32
| Särskilt bidrag utgår bl.a. till resor, kursavgifter, undervisningsmateriel och arbetskläder. |
| s-33
| Bidragsbeloppen minskas med hänsyn till egen och makes inkomst. |
| s-34
| Halva grundbidraget, familjetillägget för barn och det särskilda bidraget utgår dock i regel oförminskat. |
| s-35
| Bidragen är skattefria. |
| s-36
| Villkor för utbildningsbidrag - att den sökande är eller löper risk att bli arbetslös eller har svårt att finna lämpligt arbete - att den sökande fyllt 21 år (undantag finns dock från detta villkor). - att man söker arbete genom arbetsförmedlingen. - att utbildningen kan medföra stadigvarande arbete, som inte kan komma till stånd utan utbildning. - att utbildningen planerats i samråd med arbetsförmedlingen. |
| s-37
| Bristyrkesutbildningen avser att snabbt öka tillgången på yrkeskunnigt folk inom vissa branscher med efterfrågan på personal. |
| s-38
| Vem som helst, som fyllt 21 år och anses kunna klara utbildningen kan deltaga. |
| s-39
| Man behöver alltså inte vara arbetslös eller riskera att bli det för att få deltaga. |
| s-40
| Företagsutbildning anordnas i olika former. |
| s-41
| I vissa fall utgår bidrag till företag, som anställer elev med avtalsenlig lön. |
| s-42
| Det gäller t.ex. lokaliseringsutbildning vid företag, som påbörjar eller utvidgar sin verksamhet på orter med svag sysselsättning. |
| s-43
| Motsvarande kan också gälla då företag utbildar handikappade eller äldre. |
| s-44
| I vissa fall kan den avtalsenliga lönen till handikappade ersättas med utbildningsbidrag under utbildningstiden. |
| s-45
| Utbildningsbidrag utgår också till äldre arbetstagare, som får provanställning i företag. |
| s-46
| Jobbet för dig finns kanske på en annan ort |
| s-47
| När det inte finns lämpligt arbete på hemorten kan samhället ge bidrag åt den som vill flytta till en ort där man kan få arbete. |
| s-48
| Avsikten med bidragen är att den enskilde inte ska drabbas alltför hårt av förändringarna på arbetsmarknaden, utan så långt som möjligt få sina kostnader i samband med flyttning täckta. |
| s-49
| En flyttning till en ort med behov av arbetskraft medför ökad trygghet och ökade valmöjligheter för hela familjen. |
| s-50
| Du kan få ekonomisk hjälp vid flyttning |
| s-51
| Resor och flyttning i samband med anställning på annan ort: |
| s-52
| Fri resa och traktamente för att söka arbete och se på den nya arbetsorten. |
| s-53
| Även make kan få fri resa. |
| s-54
| Fri resa för att börja arbeta på annan ort. |
| s-55
| Ersättning för flyttning av familj och bohag när bostad ordnats. |
| s-56
| Starthjälp vid tillträde av anställning på annan ort: |
| s-57
| Starthjälpsbeloppet beror på arbetets beräknade längd och arbetstagarens civilstånd. |
| s-58
| Det utgår med 150-1000 kr. |
| s-59
| Bortavistelsebidrag under den tid då familjen måste leva på två håll: |
| s-60
| Bidraget utgår under högst 12 månader. |
| s-61
| Första halvåret är beloppen 450 kr / mån + 100 kr / mån för varje barn under 16 år. |
| s-62
| Under andra halvåret utgår halva beloppet. |
| s-63
| Varje månad utgår en fri resa för besök hos familjen eller besök hemifrån. |
| s-64
| I stället för bortavistelsebidrag kan man på den nya bostadsorten få hyrestillskott för den del av månadshyran som överstiger 300 kr, dock högst 450 kr / mån. |
| s-65
| Även detta bidrag nedsätts till hälften efter ett halvår. |
| s-66
| Utrustningsbidrag med 2000 kr + 150 kr för varje hemmavarande barn under 16 år kan utgå till flyttande familjeförsörjare med hemort i Norrland eller i vissa kommuner i Kopparbergs och Värmlands län. |
| s-67
| Bidragen är skattepliktiga. |
| s-68
| Villkor för flyttningsbidrag - att den sökande är eller löper risk att bli arbetslös - att arbete inte kan erhållas i eller i närheten av hemorten - att det gäller tillträde av anställning i öppna marknaden på annan ort - att man på den nya orten har behov av arbetskraft i det yrke som anställningen avser - att man fått arbetet genom arbetsförmedlingens medverkan. |
| s-69
| Ansökan |
| s-70
| Vid resekostnads- och flyttningsersättning lämnas ansökan till arbetsförmedlingen innan resan anträds resp. flyttning sker vid starthjälp och bostadsvistelsebidrag innan anställningen tillträds vid utrustningsbidrag innan familjen flyttar. |
| s-71
| Arbetsförmedlingen kan lösa in egnahem eller bostadsrättslägenheter för den som bor i något av de fyra nordligaste länen och inte kan sälja sin fastighet eller lägenhet. |
| s-72
| Ibland kan inlösen också ske i andra delar av landet. |
| s-73
| Många har inte möjlighet att flytta |
| s-74
| Det kan också vara svårt att bestämma sig genast när man måste flytta eller byta yrke |
| s-75
| Allmänna beredskapsarbeten kan anordnas för att öka tillgången på arbete i områden där det är svårt att få arbete. |
| s-76
| Det är främst personer i hög ålder eller med svårigheter att flytta som där beredes arbete. |
| s-77
| Allmänna beredskapsarbeten används också för att ge arbete under vintern åt säsongsarbetslösa. |
| s-78
| Avtalsenlig lön utgår. |
| s-79
| Ekonomisk hjälp kan utgå från arbetslöshetsförsäkringen. |
| s-80
| Andra former av hjälp är kommunalt kontantunderstöd och statligt omställningsbidrag. |
| s-81
| Arbetslöshetsförsäkringen sköts av arbetslöshetskassorna, som grundats av fackföreningarna. |
| s-82
| Man får ersättning under högst 150 eller 200 dagar / år. |
| s-83
| För den som är 60 år (ibland 55) kan ersättningstiden förlängas med 300 dagar. |
| s-84
| I en del kommuner kan man få kommunal kontanthjälp. |
| s-85
| Den utbetalas till arbetslösa, som inte är med i någon arbetslöshetskassa eller vilkas ersättning från kassan upphört. |
| s-86
| För att få det statliga omställningsbidraget ska man under året fylla minst 60 år. |
| s-87
| Om arbetslösheten beror på nedläggning av ett företag e.d. kan också den som fyllt 55 få bidrag. |
| s-88
| Dessutom ska den arbetslöse: - ha haft ett avlönat arbete eller varit egen företagare - inte få ersättning från arbetslöshetskassa - ha arbetat minst 24 månader under de tre åren före arbetslösheten - ha varit anmäld som arbetssökande vid arbetsförmedlingen under viss tid (i regel 2 månader) - vara arbetsför och beredd att ta ett lämpligt arbete som arbetsförmedlingen föreslår. |
| s-89
| Bidraget - högst 800 kr / mån. - är skattepliktigt och storleken beror på inkomsten före arbetslösheten. |
| s-90
| Förmögenhet över 60000 kr medför reducering. |
| s-91
| För dig som har svårt att få arbete på öppna marknaden kan arbetsförmedlingen erbjuda andra arbetsmöjligheter |
| s-92
| Särskilda beredskapsarbeten anordnas för handikappade eller andra som inte kan få arbeten på öppna marknaden. |
| s-93
| Flertalet arbeten är utomhus. |
| s-94
| På senare tid har också industriarbeten startats. |
| s-95
| Lön enligt kollektivavtal. |
| s-96
| Handikappade med svårigheter att förflytta sig till en arbetsplats har möjlighet att få hemarbete. |
| s-97
| Arkivarbete finns vid olika förvaltningar. |
| s-98
| Arbetsuppgifterna kan variera från sorteringsarbete till kvalificerat forskningsarbete. |
| s-99
| Månadslön utgår efter ett stort antal lönegrupper. |
| s-100
| Skyddad och halvskyddad sysselsättning ger handikappade, som av olika skäl inte kan få arbete på den öppna marknaden, möjligheter till en arbetsinsats. |