| s-101
| Den ger också hyresgästen större besittningsrätt till sin lägenhet. |
| s-102
| Hans möjligheter att hyra ut lägenheten i andra hand eller att byta lägenhet har ökat. |
| s-103
| Den fria hyressättningen begränsades samtidigt av att hyresregleringslagen fram till 1971 existerar jämsides med den nya lagen. |
| s-104
| Hyrorna för de cirka en halv miljon lägenheterna på de år 1968 hyresreglerade orterna har inte kunnat höjas annat än i samband med ombyggnad och förbättring. |
| s-105
| De lägenheter som har färdigställts efter år 1968 undantas helt från varje hyresreglering. |
| s-106
| För att stimulera barnfamiljernas efterfrågan på bostäder av tillfredsställande storlek och standard har fr o m 1969 införts statliga och kommunala bostadstillägg. |
| s-107
| Dessa tillägg, som utbetalas kontant och inte är förbundna med några krav på att pengarna verkligen används till bostadskonsumtion, utgår i förhållande till följande tre faktorer: familjestorlek, inkomst samt bostadens storlek och i viss mån standard. |
| s-108
| Cirka 400000 familjer är berättigade till statliga bostadstillägg. |
| s-109
| Kan man komma tillrätta med bostadsköerna? |
| s-110
| Bostadspolitiken i Sverige har varit mycket omdiskuterad. |
| s-111
| Statens oförmåga att 'bygga bort' bostadsköerna har starkt kritiserats. |
| s-112
| Genom olika utbudsstimulerande åtgärder har man höjt bostadsproduktionen från 50000 lägenheter per år 1950 till omkring 100000 vid slutet av 1960-talet. |
| s-113
| På grund av omflyttningen från landsbygd till stad, lägre giftermålsålder och ökade krav på bostadsstandard har köerna på många håll ändå inte visat tendens till minskning. |
| s-114
| Många anser detta vara en naturlig följd av systemet. |
| s-115
| Hyreskontroll skapar bostadsbrist. |
| s-116
| Med bibehållen hyresreglering går det inte att bygga ifatt köerna. |
| s-117
| Hyreskontroll skapar bostadsbrist. |
| s-118
| Utan hyreskontroll skulle jämvikt råda vid P0. |
| s-119
| Hyreskontrollen maximerar hyran till P1. |
| s-120
| Följden blir ett efterfrågeöverskott = e. |
| s-121
| Bostadsbristen har, anser man, uppkommit därför att hyrorna har hållits under jämviktsnivå. |
| s-122
| Om priset på en vara hålls under jämviktspriset måste ett efterfrågeöverskott uppkomma. |
| s-123
| När marknadsmekanismen sätts ur spel, måste bostäderna fördelas efter andra grunder. |
| s-124
| I Sverige fungerar bostadsförmedlingar, som fördelar lägenheter efter speciella principer. |
| s-125
| Bostadsförmedlingarna - framförallt i storstadsområdena - har långa köer av bostadssökande. |
| s-126
| Dessa köer är dock av olika skäl mycket otillförlitliga mått på den reella bostadsefterfrågan. |
| s-127
| Om fortsatt hyresreglering gör att hyrorna hålls under jämviktsnivå, kommer vi att få dras med konstanta bostadsköer. |
| s-128
| Tillåts däremot hyrorna stiga utan kontroll, uppnås snart ett läge där tillgången motsvarar efterfrågan och köerna försvinner. |
| s-129
| Andra åter anser att denna metod inte löser bostadsfrågorna, endast maskerar den. |
| s-130
| Enda möjligheten att motverka bostadsbristen är att bygga ännu mera. |
| s-131
| Frågan är närmast vad man menar med bostadsbrist. |
| s-132
| Ställer man enbart krav på att varje människa ska ha någonstans att bo, är det troligt att en fri bostadsmarknad skulle lösa problemet med bostadsköerna. |
| s-133
| Ställer man däremot bestämda krav på lägenheternas beskaffenhet och storlek måste man bygga mer. |
| s-134
| Här, som på så många andra områden, måste det bli fråga om en avvägning där hänsyn måste tas till såväl sociala aspekter som till de resurser vårt samhälle förfogar över. |
| s-135
| Så här bor Svenskson enligt den senaste bostadsräkningen. |
| s-136
| Tabellen visar 1 antal hushåll, 2 antal personer som bodde i dessa hushåll och 3 hur många av dem som var barn. |
| s-137
| (Källa: Veckans affärer 9 oktober 1969.) |
| s-138
| Arbets- och diskussionsuppgifter |
| s-139
| Hyresbidragen och bostadstilläggen: |
| s-140
| Hur fungerar dessa, hur stora är de i olika inkomstklasser och vid skilda familjestorlekar? |
| s-141
| Hög bostadsstandard - vad är det? |
| s-142
| Är det en stor lägenhetsyta? |
| s-143
| Elektronugn och diskmaskin? |
| s-144
| Närhet till naturen, närhet till affärer och service? |
| s-145
| Servicehuset - ska vi sträva efter det som normal boendeform? |