Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-3862

Orientering

s-2

sv-ud-train-3863

I västerländska industriländer har brottsligheten ökat kraftigt och kontinuerligt.

s-3

sv-ud-train-3864

Denna utveckling har försiggått samtidigt som välståndet ökat och folkbildningen blivit allt mer omfattande.

s-4

sv-ud-train-3865

I Sverige är denna utveckling mycket påtaglig.

s-5

sv-ud-train-3866

Under 1960-talet har enligt kriminalstatistikens siffror antalet 'brott som kommit till polisens kännedom' ökat från ca 275000 (1960) till ca 440000 (1967), dvs. med ca 60 %.

s-6

sv-ud-train-3867

Siffrorna gäller strafflags- / brottsbalksbrott.

s-7

sv-ud-train-3868

Antalet anmälda brottsbalksbrott för 1965 och följande år bör endast med stor försiktighet jämföras med tidigare år.

s-8

sv-ud-train-3869

Detta beror på de stora förändringar som skett i mitten av 1960-talet: den nya brottsbalken, polisväsendets förstatligande och omläggningen av den statistiska redovisningen av brottsligheten.

s-9

sv-ud-train-3870

Tillgreppsbrotten svarar för den största andelen, men även våldsbrotten (misshandel, dråp, mord) har ökat.

s-10

sv-ud-train-3871

Detsamma gäller brott av typen bedrägeri.

s-11

sv-ud-train-3872

Kriminalstatistiken kan endast ge oss kunskap om en del av den verkliga brottsligheten.

s-12

sv-ud-train-3873

Vi vet inte hur stor den 'dolda' kriminaliteten är.

s-13

sv-ud-train-3874

Därför vet man inte säkert i vilken utsträckning kriminalstatistikens siffror visar på reella förändringar i brottsligheten.

s-14

sv-ud-train-3875

Troligen finns det dock i stort sett en proportionalitet mellan känd och dold brottslighet.

s-15

sv-ud-train-3876

Brottsligheten i Sverige utgörs till stor del av ungdomsbrottslighet.

s-16

sv-ud-train-3877

När det gäller vissa tillgreppsbrott, är den synliga brottsligheten störst i åldrarna under 15 år.

s-17

sv-ud-train-3878

Man kan i detta sammanhang alltså tala om barnbrottslighet.

s-18

sv-ud-train-3879

Som bekant kan lagöverträdare under 15 år inte drabbas av någon straffpåföljd.

s-19

sv-ud-train-3880

Ingripande från barnavårdsnämnden betraktas ju i juridisk mening inte som påföljd.

s-20

sv-ud-train-3881

Några intressanta undersökningar i Sverige och i andra i-länder tycks visa att den verkliga brottsligheten bland barn och ungdom är mycket stor, främst i fråga om tillgreppsbrott.

s-21

sv-ud-train-3882

Vissa forskare drar rent av den slutsatsen att en del typer av kriminella handlingar är 'normala' under ett visst skede av pojkarnas pubertetsålder.

s-22

sv-ud-train-3883

De allra flesta av dessa - för det mesta oupptäckta - barnbrottslingar blir vid mera mogen ålder väl anpassade i samhället.

s-23

sv-ud-train-3884

En mindre del blir kriminella också som äldre ungdomar och vuxna.

s-24

sv-ud-train-3885

Vid alla försök att förebygga brottslighet och ingripa mot lagöverträdare måste man beakta dessa forskningsresultat.

s-25

sv-ud-train-3886

'Nio pojkar av tio eller 92 % av Stockholms skolpojkar mellan 9 och 14 år har gjort sig skyldiga till brott av något slag.

s-26

sv-ud-train-3887

De bagatellartade förseelserna överväger, men varannan pojke har prövat på i medeltal tre olika slags grövre brott.'

s-27

sv-ud-train-3888

(Ur redogörelse i pressen i februari 1969 för en enkätundersökning av den faktiska brottsligheten bland skolbarn i Stockholm.)

s-28

sv-ud-train-3889

Grundläggande lagbestämmelser om brott och deras påföljd finns i Brottsbalken, som trädde i kraft 1/1 1965.

s-29

sv-ud-train-3890

Den ersatte 1864 års strafflag, som i sin tur hade efterträtt missgärningsbalken och straffbalken i 1734 års lag.

s-30

sv-ud-train-3891

1700-talets lagstiftning om brott och straff var starkt färgad av vedergällningstanken: misshandel straffades med svåra kroppsstraff, dråp med dödsstraff osv.

s-31

sv-ud-train-3892

Upplysningstidens ideer medförde dock en humanisering av rättskipningen.

s-32

sv-ud-train-3893

1800-talets straffrätt utgick i stor utsträckning från tanken att vetskapen om de straff, som brottslingar dömdes till, skulle avskräcka människor i allmänhet från att begå brott (allmänprevention).

s-33

sv-ud-train-3894

Detta syfte skulle nås genom ett klart utformat system av straff i proportion till brottets svårighetsgrad.

s-34

sv-ud-train-3895

Under 1800-talet och än mer under 1900-talet har de individualpreventiva synpunkterna allt mer understrukits.

s-35

sv-ud-train-3896

Brottspåföljder bör avpassas så att den enskilde lagöverträdaren avhåller sig från att begå nya brott och återinpassas i ett normalt samhällsliv.

s-36

sv-ud-train-3897

Sociala synpunkter på brottsligheten gör sig allt starkare gällande.

s-37

sv-ud-train-3898

Samhället bör genom socialvårdande insatser, speciellt barn- och ungdomsvård, förebygga brottslighet.

s-38

sv-ud-train-3899

De individualpreventiva och sociala synpunkterna har resulterat i att brottspåföljderna blivit allt mera varierande allt efter brottslingens personliga förhållanden och möjligheter.

s-39

sv-ud-train-3900

En katalog över påföljderna finns i Brottsbalken 1 kap. 3 §.

s-40

sv-ud-train-3901

När det gäller grövre brott blir påföljden i regel olika former av frihetsstraff, dvs. kriminalvård på anstalt.

s-41

sv-ud-train-3902

I allt större utsträckning tillämpas dock kriminalvård i frihet.

s-42

sv-ud-train-3903

Diskussionen om kriminalvårdens utformning har under de senaste åren varit livlig.

s-43

sv-ud-train-3904

Saken kan ses ur flera synpunkter: anstaltsvård är ur samhällets synpunkt en mycket dyrbar vårdform.

s-44

sv-ud-train-3905

De intagna isoleras socialt och återfaller i stor utsträckning till brottslighet.

s-45

sv-ud-train-3906

Men kriminalvården i frihet medför också svåra problem.

s-46

sv-ud-train-3907

Hur välfärdssamhället skall lösa sina kriminalpolitiska problem beror på en mängd faktorer: forskning, opinionsbildning, väljarnas inställning och den lagstiftning och de anslag som riksdag och regering bestämmer sig för.

s-47

sv-ud-train-3908

Uppgifter

s-48

sv-ud-train-3909

Vilka felkällor kan finnas i polisstatistiken?

s-49

sv-ud-train-3910

Hur mycket har olika tillgreppsbrott ökat från 1960 till 1967?

s-50

sv-ud-train-3911

Se Kriminalstatistik 1967, Del 1 (SOS).

s-51

sv-ud-train-3912

En sammanfattning av polisstatistiken finns i Statistisk Årsbok.

s-52

sv-ud-train-3913

Se vidare Brottsbalken kap. 8 (stöld, rån och andra tillgreppsbrott); Sveri m.fl., kap. 1; Nelson, kap. De särskilda brotten.

s-53

sv-ud-train-3914

Varför har brottsligheten - och speciellt ungdomsbrottsligheten - i Sverige ökat så starkt under 1950- och 1960-talet?

s-54

sv-ud-train-3915

Se SOU 1964:58, kap. 3; Blomberg, kap. 11; Boalt m.fl. , kap. Brottslighet.

s-55

sv-ud-train-3916

Vilken åldersgrupp var 1961 den största inom brottstyperna inbrottsstöld, stöld, snatteri, biltillgrepp, rån, bedrägeri, skadegörelse?

s-56

sv-ud-train-3917

Förklara olikheterna i fördelningen.

s-57

sv-ud-train-3918

Se SOU 1964:58, s. 26.

s-58

sv-ud-train-3919

Ta reda på liknande siffror för 1965 och 1966.

s-59

sv-ud-train-3920

Se Brottsligheten 1965 och 1966 (SOS).

s-60

sv-ud-train-3921

Se också Sveri m.fl. , kap. 1.

s-61

sv-ud-train-3922

Vilka möjligheter att förebygga ungdomsbrottslighet finns eller borde finnas?

s-62

sv-ud-train-3923

Se SOU 1964:58, kap. 4; Blomberg, kap. 3; Eriksson, Kap. Samhället och ungdomsbrottslingarna.

s-63

sv-ud-train-3924

I vilken utsträckning är den dolda brottsligheten liktydig med barn- och ungdomsbrottslighet?

s-64

sv-ud-train-3925

Se Åkerman, kap. Självdeklarerad brottslighet bland skolbarn (K. Elmhorn).

s-65

sv-ud-train-3926

Vad innebär teorin om straffets allmänpreventiva effekt?

s-66

sv-ud-train-3927

Vilken betydelse har denna teori haft (och har den fortfarande) för rättsutvecklingen?

s-67

sv-ud-train-3928

Se Sveri m.fl. , kap. Kriminalpolitiska åtgärder; Strahl, kap. 1; Åkerman, uppsatser av Börjeson och Gustafsson; Blomberg, kap. 3.

s-68

sv-ud-train-3929

Hur skall man inom kriminalvården kunna förena straff- och vårdsynpunkterna, dvs. skydda samhället mot brottslighet utan att ställa brottslingarna utanför samhället?

s-69

sv-ud-train-3930

Se Sveri m.fl. , kapitlen Kriminalvård på anstalt och Övervakningsnämndernas organisation och verksamhet; Nelson, kap. Verkställighet etc.; Åkerman, kap. Fängelset som vårdform (Börjeson).