Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-3091

Inom alla kulturer har man strävat att komplettera den egna muskelkraften med andra krafter.

s-2

sv-ud-train-3092

Vinden har i årtusenden utnyttjats till att driva segelfartyg, enkla kvarnar och pumpverk.

s-3

sv-ud-train-3093

Hästar och oxar har spänts för jordbruksredskap och hjälpt till att driva tröskverk och kvarnar.

s-4

sv-ud-train-3094

Ett värdefullt krafttillskott fick människan, då hon lärt sig att tämja och utnyttja vattenkraften.

s-5

sv-ud-train-3095

Den fick särskilt stor betydelse inom gruvdriften och järnframställningen.

s-6

sv-ud-train-3096

Genom sinnrikt konstruerade stånggånger kunde man överföra kraften från vattenhjulet till mer lämpligt belägna arbetsplatser.

s-7

sv-ud-train-3097

Vid sidan av ved, träkol och torv har stenkol länge utnyttjats för värmealstring.

s-8

sv-ud-train-3098

Men sin verkligt stora betydelse fick kolet först genom uppfinningen av ångmaskinen.

s-9

sv-ud-train-3099

Den blev, kan man säga, den nyckel, som öppnade dörren mot den industriella tidsåldern.

s-10

sv-ud-train-3100

För vår tids näringsliv har de gamla energikällorna nästan helt spelat ut sin roll.

s-11

sv-ud-train-3101

Jordbruksredskapen dras nu av traktorer, fartygen drivs av dieselmotorer eller ångturbiner och pumparna av elektromotorer.

s-12

sv-ud-train-3102

En uppräkning av de energikällor, som har betydelse för det moderna näringslivet, kan inskränkas till att gälla kol, olja, naturgas, vattenkraft och kärnenergi.

s-13

sv-ud-train-3103

Kärnenergi, 'atomenergi', energi som frigörs vid kärnreaktioner.

s-14

sv-ud-train-3104

I äldre litteratur möter man ofta ett påstående, att alla våra energikällor på ett eller annat sätt härrör från solenergin.

s-15

sv-ud-train-3105

Veden, torven, kolet, oljan och naturgasen är genom olika organismer lagrad solenergi, och vattenkraften är ett resultat av den genom solstrålningen förorsakade vind- och vattencirkulationen i atmosfären.

s-16

sv-ud-train-3106

Men nu kan vi också tillgodogöra oss den kraftutveckling, som sker vid kärnreaktioner.

s-17

sv-ud-train-3107

Eftersom solstrålningen är en följd av kärnreaktioner, blir slutsatsen att alla våra energikällor ytterst utgår från kärnenergin.

s-18

sv-ud-train-3108

Hur länge räcker tillgångarna?

s-19

sv-ud-train-3109

Den ständigt fortskridande industrialiseringen och mekaniseringen har resulterat i en enorm ökning av världens energikonsumtion.

s-20

sv-ud-train-3110

Också på detta område möter vi den ständigt återkommande klyftan mellan rika industriländer och fattiga u-länder.

s-21

sv-ud-train-3111

Som vi kan se av nedanstående diagram, finns det ett direkt samband mellan ett lands nationalinkomst och dess energikonsumtion.

s-22

sv-ud-train-3112

Goda utgångspunkter för studier av jordens energiförsörjning erbjuder s k energibalanser.

s-23

sv-ud-train-3113

Dessa visar t ex den regionala fördelningen av energikonsumtionen och konsumtionens uppdelning på de vanligaste energikällorna.

s-24

sv-ud-train-3114

För att förstå dessa balanser bör vi dock känna till två begrepp, primärenergi och nyttoenergi.

s-25

sv-ud-train-3115

Sambandet energikonsumtion - nationalinkomst.

s-26

sv-ud-train-3116

Den grå zonen anger det 'normala' sambandet.

s-27

sv-ud-train-3117

Primärenergi är den energimängd, som finns lagrad i våra vanligaste energikällor.

s-28

sv-ud-train-3118

Genom omvandling av primärenergin till sekundärenergi, t ex råolja till bensin och vattenkraft till elektrisk energi, kommer vi över till begreppet nyttoenergi.

s-29

sv-ud-train-3119

Det är denna energimängd som står till människornas förfogande i form av värme, ljus och kraft.

s-30

sv-ud-train-3120

För att kunna ställa upp energibalanser måste man först omräkna de primära energikällorna till likvärdiga enheter, t ex stenkolsenheter.

s-31

sv-ud-train-3121

Omvandlingstal till stenkolsenheter är t ex för koks 1,05, för ved 0,17, för bensin 1,60, och för brännolja 1,50.

s-32

sv-ud-train-3122

På nedanstående diagram kan vi närmare studera, hur världens energiproduktion ökat sedan sekelskiftet och hur samtidigt sammansättningen förändrats.

s-33

sv-ud-train-3123

Om man också tar med så lågvärdiga energikällor som ved och halm, är den totala genomsnittliga verkningsgraden lägre än 25 %.

s-34

sv-ud-train-3124

Verkningsgrad, förhållandet mellan avgiven energi och tillförd energi.

s-35

sv-ud-train-3125

Uttrycks ofta i procent.

s-36

sv-ud-train-3126

Räknar man däremot bara med de viktigaste konventionella energikällorna, blir verkningsgraden väsentligt högre men överstiger dock inte 50 %.

s-37

sv-ud-train-3127

Verkningsgraden på t ex en standardbilmotor ligger i regel under 30 %.

s-38

sv-ud-train-3128

Världens energiproduktion 1900, 1937, 1954 och 1964 uttryckt i milj stenkolston.

s-39

sv-ud-train-3129

Diagrammet nedan åskådliggör också den fortgående förskjutningen inom energiproduktionen.

s-40

sv-ud-train-3130

Oljan och naturgasen ökar alltmer sina andelar av energiproduktionen på stenkolets bekostnad.

s-41

sv-ud-train-3131

Intressant är också att se den förhållandevis ringa roll, som vattenkraften spelar för världens totala energiproduktion.

s-42

sv-ud-train-3132

En grov analys av världens energibalans ger vid handen, att USA ensamt svarar för drygt 35 % av världens totala energiförbrukning.

s-43

sv-ud-train-3133

Västeuropa tar sedan ca 20 % och Sovjetunionen ca 16 %.

s-44

sv-ud-train-3134

Dessa tre områden, som bara rymmer ca 20 % av världens folkmängd, svarar alltså för drygt 70 % av världens energikonsumtion.

s-45

sv-ud-train-3135

Diagrammet avslöjar också de största överskotts- och underskottsområdena och antyder också de stora handelsvägarna för olja och stenkol.

s-46

sv-ud-train-3136

Världens produktion och konsumtion av energi med fördelning på områden

s-47

sv-ud-train-3137

(Uttryckt i milj. ton stenkolsekvivalenter.

s-48

sv-ud-train-3138

Totalt 1964: 5100 milj. t.)

s-49

sv-ud-train-3139

Från sekelskiftet fram till 1960-talets början har konsumtionen av primärenergi ökat med ca 3 % om året.

s-50

sv-ud-train-3140

Ser vi enbart på perioden 1950-60 har ökningen varit väsentligt högre och utgjort ca 5 %.

s-51

sv-ud-train-3141

Eftersom samtidigt verkningsgraden höjts, kan vi räkna med att konsumtionsstegringen av den nyttiggjorda energin varit betydligt högre än dessa värden.

s-52

sv-ud-train-3142

Hur kommer då energikonsumtionen att utvecklas i framtiden?

s-53

sv-ud-train-3143

Svaret på frågan beror på ett flertal faktorer och kan därför bara bli en ganska osäker prognos.

s-54

sv-ud-train-3144

Men låt oss försöka räkna fram till år 2000.

s-55

sv-ud-train-3145

Världen har då en totalbefolkning på ca 7 miljarder.

s-56

sv-ud-train-3146

Dessa människor skall främst försörjas med livsmedel.

s-57

sv-ud-train-3147

Om detta problem skall lösas, måste det ske genom en kraftig uppbyggnad och mekanisering av både jordbruket och fisket.

s-58

sv-ud-train-3148

En sådan utveckling kommer naturligtvis att medföra en stor ökning av energibehovet.

s-59

sv-ud-train-3149

Men människorna skall också beredas arbete i industrier, kommunikationer och annan serviceverksamhet för att därigenom få en högre levnadsstandard.

s-60

sv-ud-train-3150

Även om de tekniska framstegen bör leda till en ytterligare höjning av verkningsgraden, kommer konsumtionen av primärenergi att årligen öka med 5-6 %.

s-61

sv-ud-train-3151

Omkring år 2000 skulle den då vara minst 6 gånger större än vid 1960-talets början.

s-62

sv-ud-train-3152

Är det nu möjligt att åstadkomma en motsvarande stegring av energiproduktionen inom den närmaste framtiden?

s-63

sv-ud-train-3153

Räcker våra tillgångar av primärenergi till för denna dynamiska utveckling?

s-64

sv-ud-train-3154

Dynamisk, kraftig.

s-65

sv-ud-train-3155

Jordens brytvärda stenkolslager uppgår i runt tal till 3500 miljarder t och räcker med oförändrad brytningstakt ca 800 år.

s-66

sv-ud-train-3156

Men om vi räknar med att alla världens länder skulle ha samma höga konsumtion per capita som USA, räcker tillgångarna bara ca 100 år.

s-67

sv-ud-train-3157

Per capita, per 'huvud', dvs per person.

s-68

sv-ud-train-3158

Med oförändrad konsumtion beräknas oljetillgångarna räcka ca 40 år framåt.

s-69

sv-ud-train-3159

Därtill kommer att vattenkraften ytterligare kan utbyggas till att motsvara en energiproduktion på ca 2,5 miljarder t stenkol per år.

s-70

sv-ud-train-3160

Flera av dessa beräkningar är, som vi senare skall se, ganska osäkra.

s-71

sv-ud-train-3161

Men mycket tyder på att vi inte kan räkna med obegränsade tillgångar av de vanliga primärenergierna.

s-72

sv-ud-train-3162

Trots detta ter sig den framtida energiförsörjningen nu ljusare än för bara några decennier sedan.

s-73

sv-ud-train-3163

I och med att kärnkraften inom något decennium blir ett realistiskt alternativ till oljan, stenkolet och vattenkraften, har världen i sina uran- och toriumlager fått ett nytt energitillskott.

s-74

sv-ud-train-3164

Detta antas vara upp till tjugo gånger större än samtliga våra förråd av fossila bränslen.

s-75

sv-ud-train-3165

Fossila bränslen, bränslen som har sitt ursprung i gamla lämningar av växter och djur (främst kol och olja).

s-76

sv-ud-train-3166

Uppgifter

s-77

sv-ud-train-3167

Vilka är de viktigaste energikällorna i vår tid?

s-78

sv-ud-train-3168

Vad menas med a) primär energi b) nyttoenergi?

s-79

sv-ud-train-3169

Hur länge kommer jordens kända tillgångar av a) stenkol b) olja att räcka med nuvarande produktionstakt?

s-80

sv-ud-train-3170

Vilket samband finns mellan energiförbrukning och levnadsstandard?

s-81

sv-ud-train-3171

Ta reda på var det finns outnyttjade fyndigheter av kol och olja!

s-82

sv-ud-train-3172

Sök förklara varför dessa fyndigheter inte har exploterats?

s-83

sv-ud-train-3173

Vilka länder har stora tillgångar av uran?

s-84

sv-ud-train-3174

Diskutera vilka möjligheter som i framtiden kan finnas att direkt utnyttja solenergin!

s-85

sv-ud-train-3175

Vilka energikällor skall man välja?

s-86

sv-ud-train-3176

Särskilt produktionsförhållandet mellan oljan och stenkolet har bestämts av den tekniska utvecklingen.

s-87

sv-ud-train-3177

Oljans frammarsch går i de flesta fall parallellt med förbränningsmotorernas ökade betydelse, särskilt inom kommunikationerna och jordbruket.

s-88

sv-ud-train-3178

Kolet försvarar bäst sina positioner inom järn- och stålframställningen samt gasproduktionen.

s-89

sv-ud-train-3179

Oljans förbränningsvärde (ca 10000 cal per kg) ger den också ett försteg framför stenkol (ca 7000 cal per kg).

s-90

sv-ud-train-3180

En mycket användbar energiform är elkraften, som är billig i transport och distribution och lämpar sig för alstring av både ljus, värme och rörelsekraft.

s-91

sv-ud-train-3181

Elkraften kan i sin tur vara antingen vattengenererad eller ånggenererad.

s-92

sv-ud-train-3182

Vattengenererad (el hydrogenererad), alstrad av vattenkraftverk.

s-93

sv-ud-train-3183

Ånggenererad (el termogenererad), alstrad av ångkraftverk el värmekraftverk, vilka kan drivas med kol, olja el atombränsle.

s-94

sv-ud-train-3184

Fördelningen mellan hydro- och termogenererad elkraft i vissa områden.

s-95

sv-ud-train-3185

I kolrika länder kommer huvuddelen av elkraften från värmekraftverk.

s-96

sv-ud-train-3186

Till de största i världen hör verket vid Frimmersdorf i ett brunkolsdistrikt vid Rhen.

s-97

sv-ud-train-3187

Från detta verk levereras elkraft inte bara till hela Västtyskland utan också till Beneluxländerna och Frankrike.

s-98

sv-ud-train-3188

Eftersom priserna på kol och olja är relativt fasta, bestäms avvägningen mellan vatten- och ånggenererad kraftproduktion främst av anläggningskostnaderna för vattenkraftverk.

s-99

sv-ud-train-3189

Dessa stiger kraftigt vid utbyggnad av mindre gynnsamma vattendrag.

s-100

sv-ud-train-3190

I många länder, bl a USA och Sovjetunionen, tenderar kostnaderna för nya vattenkraftverk att bli så höga, att anläggningarna ej blir ekonomiska om de inte kan användas även för andra ändamål.