Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-2894

Familjen är en föråldrad institution, en kvarleva från 1800-talets borgerliga samhälle.

s-2

sv-ud-train-2895

Ändå betraktas den som sakrosankt, som ett socialt och moraliskt axiom i stället för vad den är - en typ av gruppbildning i ett visst socialt system.

s-3

sv-ud-train-2896

I skydd av den idealbildning som omger familjen har denna blivit vår mest riskabla samhälleliga institution, där nästan vilka fysiska och andliga brutaliteter som helst tillåts.

s-4

sv-ud-train-2897

(Barbro Backberger i DN 24/12 1965.)

s-5

sv-ud-train-2898

Barbro Backberger har i en rad artiklar ifrågasatt den konventionella uppfattningen om familjens ställning och kvinnans roll i samhället och bland annat undersökt veckotidningarnas kvinnoideal.

s-6

sv-ud-train-2899

Äktenskapet är av Gud stiftat, till samhällets bestånd och till förenade makars inbördes hjälp, att lätta livets mödor, mildra mötande bekymmer och genom en sorgfällig uppfostran bereda efterkommandes välfärd.

s-7

sv-ud-train-2900

Denna stiftelse är helig.

s-8

sv-ud-train-2901

Heliga är dess förbindelser, heliga dess ändamål.

s-9

sv-ud-train-2902

(Ur Svenska Kyrkans vigselritual.)

s-10

sv-ud-train-2903

De här citaten representerar två diametralt motsatta ståndpunkter när det gäller synen på äktenskapet och familjen.

s-11

sv-ud-train-2904

Den stundtals mycket intensiva debatten på detta område har framför allt rört sig kring sex frågor.

s-12

sv-ud-train-2905

Är äktenskapet en privatsak eller en social institution?

s-13

sv-ud-train-2906

Den här frågan dyker ofta upp i diskussioner om äktenskapet.

s-14

sv-ud-train-2907

De besvaras ibland med påståendet, att äktenskapet är en ren privatsak, som inte angår samhället.

s-15

sv-ud-train-2908

Men man observerar inte alltid, att ordet privatsak är mångtydigt.

s-16

sv-ud-train-2909

Äktenskapet är en institution i samhället

s-17

sv-ud-train-2910

En man och en kvinna kan mycket väl bo tillsammans och skaffa sig barn, utan att deras förhållande räknas som äktenskap.

s-18

sv-ud-train-2911

För att ett förhållande mellan en man och en kvinna ska erkännas som äktenskap, måste förhållandet godkännas och registreras - enligt en praxis som råder i så gott som alla slags samhällen idag.

s-19

sv-ud-train-2912

Redan denna praxis visar ju, att man uppfattar äktenskapet som en ordning i samhället.

s-20

sv-ud-train-2913

Olika länder påbjuder olika tillvägagångssätt för ingående av äktenskap.

s-21

sv-ud-train-2914

De flesta ritualer bygger på ett allmänt krav: de båda kontrahenterna ska offentligt - inför vittnen - betyga sin överenskommelse att leva samman.

s-22

sv-ud-train-2915

De kristna kyrkorna ställer samma krav.

s-23

sv-ud-train-2916

Enligt både katolsk och protestantisk uppfattning kommer ett äktenskap till stånd genom den ömsesidiga överenskommelsen inför vittnen.

s-24

sv-ud-train-2917

De som frivilligt genomgår denna akt inför myndighet med vigselakt etablerar sig därmed i samhället som äkta makar.

s-25

sv-ud-train-2918

Som sådana åtnjuter de enligt borgerlig och kyrklig lag bestämda rättigheter och är underkastade bestämda skyldigheter.

s-26

sv-ud-train-2919

Men samhället bestämmer inte bara i frågan om sättet för äktenskapets ingående.

s-27

sv-ud-train-2920

Samhällets äktenskapslagar innehåller också bestämmelser om engifte och flergifte, giftermål med anhöriga, skilsmässa o s v .

s-28

sv-ud-train-2921

Samhället regleras också genom lag om faderskap, familjemedlemmarnas egendom och arvsrätt.

s-29

sv-ud-train-2922

På senare tid har krav på andra legaliserade samlevnadsformer än äktenskapet rests av bl a författarinnan Frances Westin t v på bilden.

s-30

sv-ud-train-2923

Hon lever själv i en s k storfamilj.

s-31

sv-ud-train-2924

storfamilj en grupp människor som bor tillsammans och har gemensamt hushåll, dock utan att ha sexuell gemenskap (jfr s k gruppäktenskap).

s-32

sv-ud-train-2925

I storfamiljen kan ingå en eller flera kärnfamiljer (far, mor och ev barn).

s-33

sv-ud-train-2926

Med storfamilj menades förr vanligen en kärnfamilj utökad med far- eller morföräldrarna

s-34

sv-ud-train-2927

Äktenskapet är alltså en institution eller ordning i samhället.

s-35

sv-ud-train-2928

Det fungerar dessutom ofta i västerlandet som en kyrklig ordning, hägnad av trossamfundens skiftande förordningar.

s-36

sv-ud-train-2929

Äktenskapet har mer och mer privatiserats

s-37

sv-ud-train-2930

Vi finner det numera självklart, att ett äktenskap i första hand motiveras av två människors kärlek och frivilliga överenskommelse.

s-38

sv-ud-train-2931

Men denna uppfattning har slagit igenom relativt sent.

s-39

sv-ud-train-2932

Skilsmässostatistiken i länder, som inte domineras av den romerska kyrkan, visar en brant stigande kurva under 1900-talet.

s-40

sv-ud-train-2933

Vad beror denna utveckling på?

s-41

sv-ud-train-2934

En viktig faktor kan vi komma åt genom att ställa frågan: vad var det som höll ihop äktenskapen under tidigare skeden?

s-42

sv-ud-train-2935

I det agrara samhället var det i hög grad arbetet som förenade - inte bara makarna utan hela familjen; och inte bara den enskilda familjen utan dessutom ofta storfamiljen.

s-43

sv-ud-train-2936

Mycket långt fram i tiden var kvinnans ekonomiska beroende av mannen-inkomsttagaren ett sammanhållande band av betydelse.

s-44

sv-ud-train-2937

Kring dessa och andra faktorer utformades sociala, moraliska och religiösa mönster och ideal, som upplevdes som förpliktande till sammanhållning.

s-45

sv-ud-train-2938

Man gjorde som andra gjorde.

s-46

sv-ud-train-2939

Att bryta sig ur ett äktenskap betydde inte bara ett brott mot mer eller mindre tabuladdade, av alla accepterade regler utan betydde dessutom ofta personlig isolering och ekonomisk katastrof.

s-47

sv-ud-train-2940

Upplysningen på 1700-talet blev med sina krav på individens rätt gentemot kollektivet början till en ny utveckling i inställningen till äktenskapet.

s-48

sv-ud-train-2941

Romantiken under 1800-talets förra hälft 'upptäckte' - det är inte bara ett skämt utan ett konstaterande av faktum - kärlekens plats i äktenskapet.

s-49

sv-ud-train-2942

Vid sidan av dessa åsiktsförändringar har samhällets omstrukturering bidragit till en helt ny inställning till äktenskapet.

s-50

sv-ud-train-2943

Varken arbete eller ekonomi är på sådant sätt som förr förenande band i nutida äktenskap.

s-51

sv-ud-train-2944

Det har mindre och mindre blivit offentliga angelägenheter - där staten, samhället, samhällsklass eller storfamiljen är intressenter.

s-52

sv-ud-train-2945

Äktenskapet har i stället mer och mer blivit en privat angelägenhet mellan enskilda.

s-53

sv-ud-train-2946

Tidigare inskränkande regler och tabuföreställningar, som krävde samma sociala ställning, religion eller ras för de båda kontrahenterna i ett äktenskap - har efterhand avskrivits.

s-54

sv-ud-train-2947

Det är inte längre som medlemmar av den eller den gruppen i samhället som moderna människor ingår äktenskap utan som individer med självklar rätt att välja efter eget val.

s-55

sv-ud-train-2948

Denna nya inställning har också gett äktenskapet en ny struktur jämfört med tidigare förhållanden.

s-56

sv-ud-train-2949

Det moderna äktenskapet, ett privat förhållande mellan två fria individer, har inte plats för det gamla äktenskapets över- och underordning utan kräver en rättvis fördelning av roller, skyldigheter och rättigheter mellan makarna.

s-57

sv-ud-train-2950

Förhållandet mellan samhällets krav och individens fri- och rättigheter är en viktig del av det moderna äktenskapets problem

s-58

sv-ud-train-2951

Äktenskapet är - såsom det varit i alla tider och kulturer - en social institution.

s-59

sv-ud-train-2952

Men samtidigt har det mer och mer blivit möjligt för individen att göra sina personliga intressen gällande.

s-60

sv-ud-train-2953

Det är helt naturligt, att det lätt blir en spänning mellan äktenskapets samhälleliga och privata sida.

s-61

sv-ud-train-2954

Sådana spänningar är till stor del orsak till den kris som utmärker det moderna äktenskapet.

s-62

sv-ud-train-2955

I och med att människorna i äktenskapet blivit viktigare än äktenskapet som institution, har frågorna om äktenskapets vara eller icke-vara och om den personliga trivseln i äktenskapet blivit långt mer aktuella och brännande än förr.

s-63

sv-ud-train-2956

Här kommer de personliga och moraliska frågorna in och med dem ibland också livsåskådningsfrågor.

s-64

sv-ud-train-2957

Vad är min plikt mot andra och samhället?

s-65

sv-ud-train-2958

Hur långt bör denna plikt få inkräkta på mina personliga fri- och rättigheter?

s-66

sv-ud-train-2959

Om det inte är yttre saker som gemensamt arbete och ekonomi som håller ihop äktenskapen, vad är det då?

s-67

sv-ud-train-2960

Vad är ett äktenskap?

s-68

sv-ud-train-2961

Vad har det för uppgifter?

s-69

sv-ud-train-2962

Sådana frågor har i den nya situationen blivit aktuellare än någonsin.

s-70

sv-ud-train-2963

Vad är äktenskapet?

s-71

sv-ud-train-2964

Vad är dess innebörd och uppgifter?

s-72

sv-ud-train-2965

Man kan också fråga:

s-73

sv-ud-train-2966

Vad är motiveringen till att två människor håller samman i ett äktenskap?

s-74

sv-ud-train-2967

För katolikerna är äktenskapet ett sakrament

s-75

sv-ud-train-2968

Skilsmässostatistiken visar relativt låga procenttal för sådana länder som Italien och Spanien, där den romersk-katolska kyrkan har en dominerande ställning.

s-76

sv-ud-train-2969

Det hänger samman med den romerska kyrkans syn på äktenskapet som ett heligt sakrament, omöjligt att upplösa.

s-77

sv-ud-train-2970

Att det är ett sakrament innebär, att det är 'ett sätt att möta Kristus'.

s-78

sv-ud-train-2971

Enligt denna sakramentala syn på äktenskapet är det tre religiösa motiveringar som håller makarna samman.

s-79

sv-ud-train-2972

Den ena är att man har en förebild som visar hur äktenskapet ska vara: enheten och kärleken mellan Kristus och de kristna.

s-80

sv-ud-train-2973

Vi kan kalla detta förebildsmotivet.

s-81

sv-ud-train-2974

Det är makarnas uppgift att förverkliga den absoluta kärlek som Kristus fört in i världen.

s-82

sv-ud-train-2975

Om de gör det, får de uppleva det andra motivet, lyckomotivet: de får genom varandra uppleva Guds kärlek.

s-83

sv-ud-train-2976

Denna upplevelse innebär emellertid inte bara lycka utan denna lycka blir en kraft som hjälper makarna att mogna fram till fullkomlighet, helighet.

s-84

sv-ud-train-2977

Därmed skulle vi ha ett tredje motiv, helgelsemotivet.

s-85

sv-ud-train-2978

Protestanterna bygger sin äktenskapssyn på två argument

s-86

sv-ud-train-2979

I jämförelse med katolikernas uppfattning är den protestantiska synen på äktenskapet mer prosaisk.

s-87

sv-ud-train-2980

Protestanterna har från början byggt upp sin äktenskapsuppfattning kring två argument, ett positivt och ett negativt.

s-88

sv-ud-train-2981

Det positiva kan vi kalla skapelseargumentet.

s-89

sv-ud-train-2982

Det säger, att äktenskapet går tillbaka på en allmän ordning i naturen.

s-90

sv-ud-train-2983

Den naturliga instinkt, som gör att man och kvinna dras till varandra, betraktas som en gåva av Gud.

s-91

sv-ud-train-2984

Gud har skapat människan med den sexuella driften för fortplantningens skull och därmed för människosläktets bestånd.

s-92

sv-ud-train-2985

Barnalstring och uppfostran skulle alltså enligt den ursprungliga protestantiska uppfattningen vara äktenskapets huvuduppgift och viktigaste motivering.

s-93

sv-ud-train-2986

I denna uppgift betraktas föräldrarna ibland som Guds medarbetare och medskapare.

s-94

sv-ud-train-2987

Efterhand har emellertid det protestantiska skapelseargumentet kompletterats under trycket från profan västerländsk äktenskapsuppfattning.

s-95

sv-ud-train-2988

Det är nog inte många protestanter idag som vill stå för åsikten, att äktenskapet och den sexuella lustupplevelsen inte skulle ha något annat berättigande än barnalstringen.

s-96

sv-ud-train-2989

Protestanter använder numera ofta ett värderesonemang: äktenskapet har vi fått för att vi genom det bl a ska få uppleva sådana värden som personlig gemenskap och den sexuella lusten.

s-97

sv-ud-train-2990

Protestanternas andra argument är ursprungligen negativt: äktenskapet är till för att kanalisera sexuell drift och därmed hindra människan från syndiga användningar av denna drift.

s-98

sv-ud-train-2991

Idag försöker man i regel ge det här argumentet en positiv formulering: det är bara inom äktenskapets ram som det sexuella samlivet blir fullödigt.

s-99

sv-ud-train-2992

Endast där, menar man, kan sexuallivet fullgöra sin dubbla roll att skapa en innerlig gemenskap och att ge upphov till nytt liv.

s-100

sv-ud-train-2993

Profan äktenskapssyn