Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-1999

Psykologerna utarbetar allt fler förfinade test för att få rätt man placerad på rätt plats i produktionen.

s-2

sv-ud-train-2000

Men ännu finns det inget svenskt företag som frågar den arbetssökande när denne tror att han fungerar bäst på dygnet.

s-3

sv-ud-train-2001

Man förutsätter att alla ska anpassa sig till de tider som en gång är fastställda.

s-4

sv-ud-train-2002

Systemet medför att en grupp kommer ordentligt i kläm.

s-5

sv-ud-train-2003

Det är de utpräglade kvällsmänniskorna.

s-6

sv-ud-train-2004

Nu tvingas de kämpa mot sin egen dygnsrytm och detta medför bl.a. :

s-7

sv-ud-train-2005

Sämre prestationsförmåga, * aptitrubbningar, * mindre alerthet, * störd nattsömn och * fritid som inte kan utnyttjas riktigt.

s-8

sv-ud-train-2006

Men minoritetsgruppens problem har börjat uppmärksammas av både medicinare och psykologer.

s-9

sv-ud-train-2007

Fungerar sämre

s-10

sv-ud-train-2008

Universitetslektor Oskar Öqvist, Göteborg, har i en stor undersökning kartlagt dygnsrytmen för tre olika grupper.

s-11

sv-ud-train-2009

Studenter, som kan disponera sin tid relativt fritt, arbetare som börjar sitt jobb klockan 06.00 och en grupp som börjar två timmar senare.

s-12

sv-ud-train-2010

Han tycker det är en försummelse av arbetsgivarna att inte genom intervjuer av de anställda få en bild av deras inställning till arbetstiderna.

s-13

sv-ud-train-2011

Och han tror att man framförallt inom processindustrin kan ändra på tiderna utan för stora kostnader men däremot få höga vinster.

s-14

sv-ud-train-2012

Det bör ligga i varje företags intresse att få besked om när individen fungerar bäst.

s-15

sv-ud-train-2013

Det säger sig självt att de utpräglade kvällsmänniskor som börjar jobba klockan 06.00 och som måste stiga upp kanske en timme tidigare för att resa till jobbet inte är alerta.

s-16

sv-ud-train-2014

- De fungerar sämre, deras koncentration är dålig och deras irritabilitet stor.

s-17

sv-ud-train-2015

Fick de andra arbetstider skulle de trivas bättre och fungera bättre och därför är det på tiden att man gör ett försök, exempelvis inom processindustrin, att variera arbetstiderna.

s-18

sv-ud-train-2016

Kostnaderna blir små i förhållande till de vinster som kan göras, säger lektor Öqvist.

s-19

sv-ud-train-2017

Hög temperatur

s-20

sv-ud-train-2018

- Kvällsmänniskor som nu tvingas upp tidigt kan inte heller utnyttja sin fritid meningsfullt.

s-21

sv-ud-train-2019

Mot sin egen rytm tvingas de tidigt i säng och går bl a miste om väsentlig information, exempelvis TV-program.

s-22

sv-ud-train-2020

På lördagar och söndagar då de är lediga behöver de sova för att kompensera sin 'sömnskuld' och inte heller då kan de som 'morgonmänniskor' utnyttja ledigheten.

s-23

sv-ud-train-2021

Medicinska undersökningar visar att de som är pigga på morgonen har en hög adrenalinproduktion då, medan de som har kvällsarbete och en sen dygnsrytm, exempelvis inom serviceyrken, har maximal adrenalinproduktion på kvällen.

s-24

sv-ud-train-2022

Prestationsförmågan är som högst när den normala kroppstemperaturen är som högst på dygnet, visar Öqvists undersökning.

s-25

sv-ud-train-2023

Den morgonpigga har sin temptopp tidigt och för andra kommer denna topp kanske först under förmiddagstimmarna eller senare på dagen.

s-26

sv-ud-train-2024

- Ta som exempel en processtyrd industri där en person som är en utpräglad kvällsmänniska men tvingas att börja jobba tidigt placeras vid en kontrollpanel.

s-27

sv-ud-train-2025

Han måste handla utomordentligt snabbt i vissa situationer men han har inte den vakenhetsgrad som fordras.

s-28

sv-ud-train-2026

Jag finner det underligt att industrin inte visat något intresse för att ta reda på när deras anställda anser sig fungera bäst på dygnet.

s-29

sv-ud-train-2027

En kopp kaffe ...

s-30

sv-ud-train-2028

Nu menar många att de som ska börja jobba tidigt också kan gå till sängs tidigt, därigenom blir deras sömnbehov tillgodosett.

s-31

sv-ud-train-2029

Men så enkelt är inte problemet.

s-32

sv-ud-train-2030

Det är svårt att ändra den fysiologiska rytmen, det är en långvarig process och det enda man vet är att ju äldre man blir, desto tidigare blir rytmen.

s-33

sv-ud-train-2031

Vilken är då situationen för de jobbare som måste arbeta i olika skift, exempelvis en veckas dagjobb, en veckas nattarbete?

s-34

sv-ud-train-2032

Undersökningar har givit klara belägg för att en sådan arbetsrytm har en stressande effekt och det är ingen livsföring som kan rekommenderas.

s-35

sv-ud-train-2033

Finns det något samband mellan aptiten och dygnsrytmen?

s-36

sv-ud-train-2034

Lektor Öqvist har funnit att kvällsmänniskan har svårt att äta på morgonen.

s-37

sv-ud-train-2035

En kopp kaffe är oftast tillräckligt.

s-38

sv-ud-train-2036

Däremot är de morgonpigga hungriga när de vaknar.

s-39

sv-ud-train-2037

Förenklat: de som kan äta en bastant grötfrukost tidigt är morgonmänniskor.

s-40

sv-ud-train-2038

De som känner olust inför den tidiga måltiden är kvällsmänniskor som på grund av en tidigt fixerad arbetstid tvingas upp tidigt.

s-41

sv-ud-train-2039

'Sömnskuld'

s-42

sv-ud-train-2040

Öqvist har först genom ett frågeformulär fått fram data av sen och tidig dygnsrytm, därefter har grupperna intervjuats och slutligen har de under en månads tid fått föra dagbok avsedd att ge en bild av deras livsrutiner.

s-43

sv-ud-train-2041

De tre grupperna visade ungefärligt lika fördelningar av sen - tidig dygnsrytm.

s-44

sv-ud-train-2042

Sambandet mellan ålder och dygnsrytm är klart.

s-45

sv-ud-train-2043

De äldsta är morgonpiggast.

s-46

sv-ud-train-2044

I gruppen som följer extremt 'tidig' dygnsrytm finns en tendens till högre kompensationsbehov ('sömnskuld').

s-47

sv-ud-train-2045

Psykologerna har hittills när det gällt arbetstider och arbetsplacering byggt upp en idealtyp men glömt bort minoriteter.

s-48

sv-ud-train-2046

I forskningen har man gått efter genomsnittsstudier, utan hänsyn till särgrupper.

s-49

sv-ud-train-2047

Men ett av psykologins främsta mål bör vara att ta hänsyn till minoriteter.

s-50

sv-ud-train-2048

Visa hänsyn!

s-51

sv-ud-train-2049

I England har exempelvis forskningen när det gäller arbetshygien kommit långt och i Danmark finns det företag som annonserar ut tjänster med individuell arbetstid.

s-52

sv-ud-train-2050

- Visst kan människor anpassa sig, men det är sannolikt värt att göra en ordentlig undersökning vad denna anpassning kostar och försöka att ge de människor som är morgontrötta en senare tjänst.

s-53

sv-ud-train-2051

Att få höjd prestation, större alerthet, mindre irritation bör ligga i både företagens och de anställdas intresse, säger lektor Öqvist, som uppskattar gruppen extrema kvällsmänniskor till mellan 5-10 procent.

s-54

sv-ud-train-2052

Får vi alltså be arbetsgivarna om hänsyn till individernas egen dygnsrytm.

s-55

sv-ud-train-2053

Oscar Öqvist, extra universitetslektor i Göteborg, har gjort en undersökning om dagsrytmen hos tre olika grupper människor.