Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-1848

Det har sagts att det var lätt i vallokalen i år.

s-2

sv-ud-train-1849

Det skulle ha blivit ännu lättare med det datamaskinval som inte blev av.

s-3

sv-ud-train-1850

Egentligen skulle valsedlarna ha sett ut som hålkort, vi skulle ha stoppat dem i kassetter i stället för att slicka igen kuvert.

s-4

sv-ud-train-1851

Och den jättelika poströsningen skulle ha databehandlats redan valkvällen och slutresultatet varit klart till midnatt.

s-5

sv-ud-train-1852

Men valmaskinleverantören sviktade i sista stund och vi får vänta till nästa val.

s-6

sv-ud-train-1853

Nästa val, 1973, blommar datatekniken upp på allvar.

s-7

sv-ud-train-1854

Då blir det ännu enklare för oss väljare än vid det nyss avverkade valet.

s-8

sv-ud-train-1855

Vi slipper slicka igen kuvert.

s-9

sv-ud-train-1856

Valsedlarna blir gula, blå och vita som förr.

s-10

sv-ud-train-1857

Till färgblindas hjälp får de också olika streckmarkeringar.

s-11

sv-ud-train-1858

Men när vi träder in i vallokalen får vi tre svarta kassetter av plast.

s-12

sv-ud-train-1859

I valbåset stoppar vi in en valsedel formad som hålkort i vardera kassetten.

s-13

sv-ud-train-1860

Vi skrider fram till valförrättaren.

s-14

sv-ud-train-1861

De har en liten låda framför sig på bordet, en så kallad valbox.

s-15

sv-ud-train-1862

Röstkortet överräcks, en valförrättare slår i röstlängden.

s-16

sv-ud-train-1863

Likaså överräcks kassetterna till en annan valförrättare, som placerar dem en och en i ett hål i boxen.

s-17

sv-ud-train-1864

Klarsignal från röstlängdsläsaren, tre tryck i följd på en mojäng ovanpå boxen: korten åker ur kassetterna ned i lådan.

s-18

sv-ud-train-1865

Kassetterna samlas i hög på bordet och hämtas småningom tillbaka till entredörren för ny användning.

s-19

sv-ud-train-1866

Det är returglasens problematik omsatt och löst i valhanteringen.

s-20

sv-ud-train-1867

- Att trycka och distribuera 90 miljoner valkuvert kostade samhället 3,5 miljoner kr senaste val, det nya förfarandet blir betydligt billigare, säger avdelningsdirektör Per-Ola Larsson vid Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, CFU.

s-21

sv-ud-train-1868

- Till nästa val behövs cirka 400000 kassetter.

s-22

sv-ud-train-1869

Och 35000 valboxar, tre stycken i varje vallokal och postanstalt.

s-23

sv-ud-train-1870

Boxar och kassetter kommer att kosta cirka 6 miljoner kr.

s-24

sv-ud-train-1871

Visserligen blir hålkortsvalsedlarna något dyrare än de gamla vanliga.

s-25

sv-ud-train-1872

Bland annat därför att de måste göras av styv kartong.

s-26

sv-ud-train-1873

Men skillnaden i kostnad blir ändå avsevärd.

s-27

sv-ud-train-1874

Och boxar och kassetter kommer inte att nötas ut i ett enda val.

s-28

sv-ud-train-1875

De kan användas i flera.

s-29

sv-ud-train-1876

På två val har samhället tjänat in kostnaderna för boxarna och kassetterna.

s-30

sv-ud-train-1877

Men det väsentligaste med dessa nyheter är ändå inte underlättandet för väljaren i vallokalen eller de lägre valkostnaderna.

s-31

sv-ud-train-1878

Utan den stora vinningen med ett fullständigt datamaskinval är att valresultatet för riksdagsvalet kommer att vara till 99,9 procent färdigräknat innan valdagen är slut.

s-32

sv-ud-train-1879

År 1973 upplever vi vårt första riktiga hålkorts- och dataval.

s-33

sv-ud-train-1880

Några kommer för all del att uppleva det redan nästa år då ett provval arrangeras på ett 50-tal platser i landet, arbetsplatser och ålderdomshem.

s-34

sv-ud-train-1881

Valboxen är en liten additionsflink kamrer, den räknar in valsedlarna och vägrar att ta emot kassetter som innehåller två valsedlar, det ska bara vara en i varje.

s-35

sv-ud-train-1882

Av väljare som stryker namn på valsedeln fordrar den ännu en åtgärd, nämligen att de gör hål i en ruta längst ned på sedeln.

s-36

sv-ud-train-1883

Dessa sedlar förs åt sidan för efterbehandling.

s-37

sv-ud-train-1884

När klockslaget klingar på kvällen och valet är slut förs valboxarna, som var och en kan svälja 1500 sedlar (dvs fler än väljarna i största valdistriktet) i ilfart till närmaste datacentral, ett 40-tal över hela riket.

s-38

sv-ud-train-1885

Där sorteras hålkorten - valsedlarna efter valkrets, parti och partifraktion.

s-39

sv-ud-train-1886

Eftersom poströsterna kan levereras in före vallokalrösterna, databehandlas de också först.

s-40

sv-ud-train-1887

Därmed vinner man åtskillig tid.

s-41

sv-ud-train-1888

Sedan valboxarna kommit fram till datacentralen från vallokalerna bör det ta högst ett par timmar till att slutresultatet är framräknat.

s-42

sv-ud-train-1889

Före midnatt är alltså valet klart.

s-43

sv-ud-train-1890

- Även kommun- och landstingsvalen kommer att databehandlas 1973, framhåller Per-Ola Larsson.

s-44

sv-ud-train-1891

Men här får vi slutresultatet litet senare på natten.

s-45

sv-ud-train-1892

- Sen kommer eftergranskningen, den är ofrånkomlig och går inte att helt datastyra.

s-46

sv-ud-train-1893

Vi måste kolla om dubbelröstning skett, om de poströstande också röstat i vallokal.

s-47

sv-ud-train-1894

Här blir det som vanligt fråga om avprickning på länsstyrelsen av varje poströstande.

s-48

sv-ud-train-1895

- Men denna procedur kommer ändå att gå oändligt fortare än nu.

s-49

sv-ud-train-1896

1973 års röstkort ser ut som ett vanligt postinbetalningskort, och med en kod noterad längst ned på papperet.

s-50

sv-ud-train-1897

Kortet åker in till postens optiska datacentral för kollning, och därmed kan eftergranskningen pressas ned till 2 dagar.

s-51

sv-ud-train-1898

Det är stor skillnad mot nu.

s-52

sv-ud-train-1899

Och i väntan på vad över 700000 poströster ska betyda för regeringsinnehav och riksdagssammansättning är det naturligt att undra varför betänkandet från 1965 års valtekniska utredning, framlagt i fjol höst (SOU 1969:19) och innehållande just den datavalteknik som här redovisats, inte blev omsatt i praktiken till 1970 års val.

s-53

sv-ud-train-1900

Per-Ola Larsson som är sekreterare i den utredningen och sedan ett år tillbaka är chef för valsektionen inom CFU är rätta mannen att svara på den frågan.

s-54

sv-ud-train-1901

- Allting var klart förra hösten.

s-55

sv-ud-train-1902

Förberedelsearbetet var i full gång till alla delar, avtalet med det företag som skulle tillverka hela datamaskineriet förelåg på bordet för underskrift.

s-56

sv-ud-train-1903

Vi satt just i sammanträde på justitiedepartementet med två ingenjörer från företaget i fråga, för justering av vissa tekniska detaljer, när beskedet kom från företagsledningen att man där inte kunde garantera leverans av valboxar i tillräckligt god tid före valdagen.

s-57

sv-ud-train-1904

Därmed blev datamaskinvalet 1970 en halvmesyr.

s-58

sv-ud-train-1905

En hel rad utredningsförslag förverkligades visserligen: blanka ifyllningsvalsedlar, särskild märkning för färgblinda, förtidsröstning på posten, öppethållande utan avbrott kl 8 - 21, osv.

s-59

sv-ud-train-1906

Men hålkortssedlar, kassetter och boxar, hela datamaskineriet för själva röstningsproceduren, det måste slopas.

s-60

sv-ud-train-1907

Det blev en helt överraskande vändning.

s-61

sv-ud-train-1908

CFU-personalen tvingades att lägga om arbetsrutinen och planera för ett helt nytt valsystem.

s-62

sv-ud-train-1909

Nu återstår att se om det blir fler överraskningar.

s-63

sv-ud-train-1910

Vad gömmer 730000 poströster, 14 procent av hela röstmaterialet, på för möjligheter att sopa undan preliminära makthavare och ge en helt annan meteorologisk bild av den politiska valvinden?

s-64

sv-ud-train-1911

Vad rösterna än ropar i vinden så visar deras mångfald att det är nödvändigt att dra datamaskinens insug ända fram till valbåset.

s-65

sv-ud-train-1912

Ännu mot slutet av veckan efter det stora valet, vet man inte säkert hur valresultatet blev.

s-66

sv-ud-train-1913

Först den här veckan, då det här numret av Vi kommer ut, har man räknat riksdagsvalet färdigt.

s-67

sv-ud-train-1914

De två andra valen - till kommuner och landsting - blir inte helt färdigräknade förrän i oktober - november.

s-68

sv-ud-train-1915

Det är de över 700000 poströsterna - med kanske en helt annan partifördelning än tidigare - som vållat oredan och bristen på säkra siffror.

s-69

sv-ud-train-1916

Det finns några resultat av valet som experterna och valspecialisterna är eniga om - trots den stora ovissheten:

s-70

sv-ud-train-1917

Kommunisterna klarar sina 4 procent och blir så stor grupp i den nya enkammaren, att 2 regeringen kan sitta kvar trots en kraftig tillbakagång jämfört med det enastående valet 1968.

s-71

sv-ud-train-1918

Centerpartiet och Gunnar Hedlund är valets 'segrare' med en andel av väljarkåren på över 20 procent och med stora inbrytningar i städerna.

s-72

sv-ud-train-1919

Men segrarens lön är endast segerns sötma: inget regeringsskifte, de borgerliga fortfarande i opposition.

s-73

sv-ud-train-1920

Glädjen över att det blir fler borgerliga än socialdemokrater i riksdagen grumlas av att minst 14, kanske 17 kommunister borgar för fortsatt socialistiskt styre.

s-74

sv-ud-train-1921

Gunnar Helen gjorde ett något bättre val med folkpartiet än Sven Weden, men framgången var blygsam.

s-75

sv-ud-train-1922

Moderaterna fortsatte bakåt och nådde bara 10,9 procent.

s-76

sv-ud-train-1923

Man talar redan om partiledarskifte.

s-77

sv-ud-train-1924

En tröst i bedrövelsen kan kanske poströsterna ge.

s-78

sv-ud-train-1925

Det finns en del församlingar i Stockholm - den högborgerliga Oscars församling till exempel - som visar ett rekordlågt valdeltagande.

s-79

sv-ud-train-1926

Kanske beror det på att en mängd högerröster finns deponerade på posten.

s-80

sv-ud-train-1927

För inte kan väl intresset sjunka så enormt mellan två val att valdeltagandet som 1968 låg på nära 90 procent i år dalat till 65-70 procent.

s-81

sv-ud-train-1928

Kommunalvalen är minst lika förvirrande som riksdagsvalet.

s-82

sv-ud-train-1929

Man vet ännu inte vilka som skall regera de närmaste tre åren i städer som Stockholm och Göteborg.

s-83

sv-ud-train-1930

Och det finns flera städer i landsorten som väntar lika spänt på slutresultatet.

s-84

sv-ud-train-1931

Den 15 oktober skall landstingsvalet vara helt färdigräknat, den 15 november kommunvalen.

s-85

sv-ud-train-1932

Kommun- och landstingsval har delvis kommit i skuggan av riksdagsvalet och rikspolitikerna.

s-86

sv-ud-train-1933

Men full samstämmighet har inte rått mellan valresultaten.

s-87

sv-ud-train-1934

Preliminära siffror för en stad som Lidingö - regerad av moderaterna - visar att det moderata samlingspartiet fick cirka 1000 röster mer i kommunvalet än i riksdagsvalet.

s-88

sv-ud-train-1935

(Cirka 4400 till riksdagen, cirka 5400 till kommunen.)

s-89

sv-ud-train-1936

Betyder det större förtroende för de lokala politikerna och deras program än för Holmberg - Bohman?

s-90

sv-ud-train-1937

Liknande skiftningar rapporteras från andra håll, men knappast så markerat.

s-91

sv-ud-train-1938

Tillbaka till riksvalet.

s-92

sv-ud-train-1939

Palme och (s) fick lämna tillbaka en hel del kommuniströster som man 'lånade' 68.

s-93

sv-ud-train-1940

Men en hel del har också vandrat till de borgerliga.

s-94

sv-ud-train-1941

Hur dessa vandringar skett, blir en uppgift för partiernas valstrateger att beräkna.

s-95

sv-ud-train-1942

När nu de definitiva siffrorna äntligen sammanställts.

s-96

sv-ud-train-1943

Så här gör man 1973.

s-97

sv-ud-train-1944

I stället för valkuvert tar man en kassett och stoppar valsedeln för riksdagsvalet i.

s-98

sv-ud-train-1945

Så gör man likadant med valsedlarna för kommun- och landstingsvalen.

s-99

sv-ud-train-1946

Med tre svarta ogenomskinliga kassetter (den på bilden ovan är bara till för demonstration) går så väljaren fram till valförrättaren.

s-100

sv-ud-train-1947

Valsedeln, till vänster, är ett hålkort på styvt papper.